Hoppa till huvudinnehåll

Barnens grupper på sociala medier är en oroshärd

Flicka använder sin smarttelefon.
Flicka använder sin smarttelefon. Bild: Picjumbo/Viktor Hanacek socialt medium

Mobbning på sociala medier är ett nytt fenomen också i Östnyland. Speciellt handlar det om elaka kommentarer och utfrysning på Whatsapp. Det är inte så lätt för vuxna och skolan att ingripa, säger Borgårektor.

En rundringning till Borgå, Lovisa och Sibbo visar att fenomenet med mobbning på sociala medier har landat också i Östnyland, till och med i lågstadierna.

Niklas Läckström är rektor vid Vårberga skola och ikt-koordinator i Borgå. Officiellt är de sociala medierna inte med i skolan, eftersom många av dem har en åldersgräns.

Det betyder att barnen först i högstadiet och gymnasiet kommer upp till rätt ålder för att få använda dem.

Däremot kan familjerna själva ha konton där barnen med föräldrarnas tillstånd och insyn använder olika sociala medier.

– Framför allt idrottsföreningar utnyttjar det här på ett mycket smidigt och bra sätt i sin kommunikation med familjerna. Så många av dem används jättebra, säger Läckström.

Oövervakade grupper

Ett problem är däremot inofficiella grupper på sociala medier som barnen själva skapar. Där finns en oroshärd, enligt Niklas Läckström.

– Ofta är de helt oövervakade, utan att någon vuxen egentligen har ordentlig insyn i det. Barnen slänger ut varandra ur grupperna och skriver riktigt fult om varandra. Den problematiken tar de med sig till skolan också.

Vårberga skolas rektor
Niklas Läckström. Vårberga skolas rektor Bild: Yle/Fredrika Sundén niklas läckström

Också i Vårberga skola har det förekommit problem med osakliga eller elaka kommentarer och utfrysning i olika grupper på sociala medier.

– Jag vet att mina egna barn också har varit inblandade och ibland utsatta för liknande saker i sina skolor, så nog finns det en hel del sådana problem.

Vuxna hänger inte med

Det är svårt för vuxna att hänga med och veta vad som sker på de sociala medierna. Enligt Läckström ligger barnen och ungdomarna ofta ett steg före.

– Sedan när vi gamlingar hittar något av de här sociala medierna så har ungdomarna redan hittat två eller tre nya.

Han berättar att han själv skaffade ett Snapchat-konto, vilket hans egna barn också har, delvis för att följa med.

Då fick han en del roade kommentarer i still med “vad tror du att du är för en gammal gubbe som håller på med sådant där".

– Men det vanligaste som vi känner till, och som används av elever i årskurs ett till sex, är Whatsapp.

Knivigt för skolan att ingripa

Vad kan skolan då göra åt mobbning på sociala medier? Och kan skolan göra något över huvud taget?

Niklas Läckström säger att situationen är knivig.

Skolan kan inte ta en så aktiv roll eftersom det kan tolkas som att skolan tycker att det är okej att eleverna använder sociala medier som de egentligen inte får använda då de är för unga.

– Däremot så har skolan en tydlig roll vad gäller att sköta den fostrande biten tillsammans med hemmen. Vi har också en klar roll i att arbeta mot mobbning.

Oberoende av om något sker under skoldagen eller på fritiden så ska skolan finnas med på ett hörn för att hjälpa och stöda, och se till att barnen har en trygg närvaro i skolan.

Måste satsa på förebyggande arbete

Mediefostran i skolorna blir också allt viktigare i framtiden, berättar Niklas Läckström.

Förebyggande arbete är något man måste satsa på lite effektivare än i dag.

Skolan måste vara tydlig då den lär ut vad som är okej och inte är det på sociala medier och på nätet.

– Vi måste förklara att om man skriver något på sociala medier så är det precis lika illa och ibland värre än om du går och säger samma sak åt den andra ansikte mot ansikte.

Läckström vågar inte säga att skola gör tillräckligt ännu i dag. Lite skrapar man ändå på ytan.

Inom kort ska jag försöka placera in en it-klubb som jag alltid har med tvåorna. Ett element i klubbverksamheten är internetsäkerhet, hur man kan skydda sig själv och vad som är okej eller inte okej att skriva.― Niklas Läckström

Då man har lagt märke till problem så har man också tagit tid att gå igenom saken tillsammans med gruppen där det behövs.

– Men jag tror vi kan bli ännu bättre på det än nu.

Föräldrarna det bästa känselsprötet

Hur mycket kan skolan följa med det som sker på sociala medier? Skolan kan inte följa med, säger Niklas Läckström.

Han menar att föräldrarna där hemma är det bästa känselsprötet skolan har.

– Barnen kan hålla masken under skoldagen, men i det trygga hemmet så brukar det som har tyngt barnet under skoldagen ofta komma fram.

Ofta är det via hemmet som skolan får reda på att någonting är på gång. I det skedet är mobbningen ofta lite längre hunnen. Det är ändå den bästa möjligheten för skolan att få veta att det finns ett problem som måste redas ut.

– Vi kan få veta det på andra sätt, men då handlar det mer om tur, säger Niklas Läckström.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland