Hoppa till huvudinnehåll

Lappo patronfabrik jämnades med marken

Den 13 april 1976 skedde en av de värsta olyckorna i Finland under fredstid, då en explosion totalförstörde Lappo patronfabrik. I olyckan omkom 40 personer och 60 skadades allvarligt. 64 barn miste en förälder i explosionen.

En tisdagsmorgon i april 1976 exploderade Lappo patronfabrik. Fabriksbyggnaden jämnades med marken. Ett högt svampformat rökmoln steg upp över fabriksområdet och fönsterrutor krossades långt utanför själva olycksområdet. Människor vräktes till marken av tryckvågen ännu 200 meter från explosionen.

Med tanke på räddningsoperationens omfattning förlöpte arbetet snabbt och smidigt. På centralsjukhuset i Seinäjoki och på hälsovårdscentralen i Lappo klarade man av att ge första hjälpen åt alla skadade som i en strid ström anlände från katastrofområdet.

Finlands regering med försvarsminister Ingvar S Melin och statsminister Martti Miettunen sammankallades till krismöte för att undersöka olyckan.

Statsrådet beviljade 600 000 mark i understöd åt dem som lidit skada av explosionen i Lappo.

Över 40 personer omkom i olyckan. De flesta av offren var kvinnor som jobbade på fabrikens laddningsavdelning.

I jordfästningen på kyrkogården i Lappo deltog bland andra president Kekkonen, statsminister Martti Miettunen och försvarsminister Ingvar S Melin. De anhöriga till de döda uppgick till över 5 000. Sorgehögtiden televiserades och många berördes av bilderna på de många vita kistorna utanför kyrkan.

Genast efter olyckan tillsatte staten en olyckskommission som fick i uppgift att undersöka orsakerna till explosionen.

I hela landet väckte olyckan i Lappo stark medkänsla med de drabbade offrens familjer, och det ordnades penninginsamlingar till förmån för barnen. Pengarna placerades i en fond som betalade ut understöd ännu tjugo år efter olyckan.

Lappo-olyckan intresserar fortfarande 1999. Paul Enlund har träffat överstelöjtnant Mauri Prosi som ledde arbetet på platsen och de tekniska undersökningarna efteråt.

Efter år av utredningar kom man fram till att olyckan sannolikt berodde på ett fel i en laddningsmaskinen, troligen antändes krutdamm av en gnista. Men eftersom byggnaden totalförstördes kunde man inte säga med säkerhet hur explosionen utlöstes. Först trodde man det berodde på sabotage eller ett tekniskt fel.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet