Hoppa till huvudinnehåll

”Oignon, inte ognon” – språkreform upprör fransmän

Lökar i Frankrike.
Lökar i Frankrike. Bild: Juha Nurminen lökar,oignon,Ognon

I Frankrike upprör en språkreform som berör ett par tusen ord. De flesta fransmän är emot förändringarna, som exempelvis att ordet lök, oignon, skulle skrivas utan bokstaven i.

Språket är en hjärtesak för fransmän. En så stor hjärtesak att en rättstavningsreform för att förenkla språket har fått mothugg från flera ledarskribenter, studerandeförbund och det nationalistiska partiet Nationella fronten.

Reformen är varken ny eller särskilt omfattande. En lista på ord som skulle förnyas skrevs redan 1990 av den dåvarande statsministern.

Kritikstormen inleddes under det här året då tv-nyheterna meddelade att den förenklade stavningen tas i bruk i skolböckerna redan i höst.

"Försvårar inlärningen"

Borttagningen av cirkumflexet, på franska L’accent circonflexe och som ser ut som ett litet tak på en bokstav, väcker en alldeles särskild förargelse bland fransmännen. Reformen skulle radera användandet av tecknet från bokstäverna i och u förutom i ett fåtal undantag.

Jacqueline från Paris tänker inte överge sina cirkumflex: för henne är verbet förefalla fortfarande paraître, inte paraitre. Jacqueline tror också att förändringarna inte kommer att vara till en hjälp för skolelever utan att de snarare kommer att orsaka förvirring.

– Tanken med reformen är säkert bra, men i praktiken kommer avlägsnandet av tecknen och de plötsliga förändringarna i grammatiken att försvåra inlärningen.

Jacqueline är inte ensam om den åsikten.

L'Obs: 82 procent motsätter sig reformen

Det franska utbildningsministeriet som står bakom reformen har fått en stor skara arga medborgare emot sig som försvarar språket i dess nuvarande form.

Enligt en enkät från veckomagasinet L'Obs motsätter sig 82 procent av de franska medborgarna reformen.

Touche pas à mon circonflexe, rör inte mitt cirkumflex, har flera tidningar och bloggar skrivit medan tusentals Twitteranvändare använder sig av hashtaggen #JeSuisCirconflexe,” jag är cirkumflex”.

Jag har ofta lök på min tallrik, som de flesta fransmän har. Men inte är de ordentliga lökar utan bokstaven i.

Även den nya stavningen av ordet lök väcker rebellandan bland fransmännen. Traditionellt stavas ordet oignon med i, medan den enligt stavningsreformen skulle stavas ognon, alltså utan i.

Albert, som handlar på ett torg i Paris säger att han även i fortsättningen kommer att köpa sina lökar med bokstaven i.

– Jag har ofta lök på min tallrik, som de flesta fransmän har. Men inte är de ordentliga lökar utan bokstaven i, säger Albert.

Även Albert säger att han motsätter sig hela stavningsreformen, något som han kallar för ”en idiotisk styrkeuppvisning av politikerna”.

Utländska studerande sörjer inte hattarna

Språkvårdaren Franska akademin, Académie française, har tagit avstånd från reformen och sagt att reformen inte har varit deras alster.

– Vi motsätter oss flera olika språkreformer men vi är ändå för en förenkling av språket med ett visst förbehåll. De nya reglerna kan inte vara något som dikteras uppifrån och de måste även klara sig en längre tid, säger en talman från Franska akademin till tidningen Le Figaro.

Det finns ändå en grupp som ser något positivt med reformen – utländska studerande som studerar språket. Det franska språket har ett rykte av att vara ett svårt språk bland annat på grund av att stavningen och uttalet i flera fall skiljer sig från varandra. Det är bland annat det här som reformen försöker ändra på.

Cirkumflexet är ett exempel på ett tecken som inte uttalas. Oftast kan cirkumflexet enbart berätta att det någon gång i tiderna funnits ett s i ordet.

– Jag har redan svårigheter med outtalade tecken, de används ju inte i det tyska språket. Förnyelsen gör alltså att det blir lättare att studera språket, säger Matthias från Schweiz som studerar franska i Paris.

Ordet coût, kosta, får alltså enligt Matthias gärna bli cout i fortsättningen.

Var femte ung person kan inte stava ordentligt

Språkproffsen är inte förvånade över det rabalder som reformen väckt.

– Fransmän är konservativa och väldigt stolta över sitt språk. Då man börjar ändra på grammatikregler väcker det garanterat reaktioner, säger franskaläraren Tchouan Bedel.

Lärarna vill ändå påminna om att var femte ung fransman saknar baskunskaper i stavning, enligt Pisa-undersökningar.

– Språket är en stor del av identiteten och jag förstår väl att den här reformen irriterar. Jag är ändå för en försiktig förenkling av franskan eftersom jag tycker att det är viktigt att hela nationen klarar av sitt eget språk, säger läraren Fabianne Paul.

På ett personligt plan kommer Paul ändå att sakna flera egenheter i det franska språket i och med reformen. Framförallt sörjer hon ordet nénuphar, näckros, som efter reformen skrivs nénufar.

– O, nénuphar, de där ph-bokstäverna kommer jag att sakna mycket!

Annastiina Heikkilä: Kieliuudistus järkyttää ranskalaisia – sipulissa pitää olla i-kirjain

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes