Hoppa till huvudinnehåll

Det hårda livet i skyttegravarna

Under hösten 1914 trodde många att första världskriget skulle vara ett snabbt krig med traditionella slag vid några slagfält, där den ena sidan förlorade och den andra vann. Så blev det inte.

På västfronten var kriget rörligt till en början. De tyska arméerna vällde in i Belgien och norra Frankrike. Vissa stora slag ägde rum, men den förändrade vapenteknologin innebar stor förstörelse och stora förluster på båda sidor. Städer ödelades (t.ex. Ieper eller Ypres i Belgien) och förlusterna blev enorma, som vid slaget vid floden Marne i norra Frankrike.

Byggandet av skyttegravar på västfronten

På grund av de oväntat stora förlusterna som artillerield och maskingevärskulor införde började soldaterna ta värn bakom olika skydd. Ett sätt var att gräva gropar eller ställa sig bakom skyddande objekt. Landskapet i Belgien och norra Frankrike är huvudsakligen slätt och platt landskap och soldaterna började gräva gropar med sina fältspadar.

I och med att läget låste sig och fronten stannade på stället under hösten 1914, tillbringade soldaterna en längre tid i sina ställningar. Då hade man tid att utveckla gångarna så att groparna sammanlänkades med varandra och bildade ett nätverk av skyttegravar. I samband med skyttegravar byggde man också bunkrar och andra skyddsutrymmen, där soldaterna kunde övernatta.

Livet i skyttegravarna

Soldaterna var inte konstant i skyttegravarna utan var också på permission (alltså på ett slags kort semester) eller utförde militärtjänst bakom linjerna i olika underhållsuppgifter. Vanligtvis var man trots allt flera dagar i sträck vid fronten i skyttegravarna.

Vanligtvis började bombardemanget av fiendens ställningar tidigt på morgonen. Granater flög mot skyttegravarna och då fanns det en risk att någon dog eller skadades. Det fanns en oskriven regel mellan parterna att hålla pauser, så bägge sidor lärde sig när det eventuellt kunde löna sig att gå på fälttoaletten eller att äta.

Tyska soldater äter mat i skyttegraven under första världskriget.
Tyska soldater äter mat i skyttegraven under första världskriget. Tyska soldater äter mat i skyttegraven under första världskriget. Bild: Historial de la Grande Guerre / Historical Museum of the Great War, Péronne, Somme, France. skyttegravar
En soldat tittar med ett periskop från skyttegraven under första världskriget.
En soldat tittar med ett periskop från skyttegraven under första världskriget. En soldat tittar med ett periskop från skyttegraven under första världskriget. Bild: Historial de la Grande Guerre / Historial Museum of the Great War, Péronne (Somme) periskop

Vanligtvis följde bombardemanget vissa rutiner och upphörde under natten, men i vissa fall kunde fienden försöka överraska med bombardemang eller att inta fiendens ställningar genom att försöka storma skyttegravarna. Oftast slutade anfallen i rena slakterier, där den anfallande parten fastnade i taggtrådar i ingenmansland och mejades ner av maskingevärseld och granatkrevader.

För att lösa situationen försökte man utveckla stridsgaser, som tyskarna började använda men som båda sidor utvecklade vidare. Stridsgasen krävde att väderförhållandena var de rätta och att vinden blåste mot rätt håll. Stridsgasen skadade ögon, hud och andningsorgan och ledde till synskador, hudskador och kunde leda till döden. På grund av stridsgasfaran blev skyddsmasker standardutrustning bland soldaternas persedlar. Gasattackerna var skrämmande och det överliggande hotet var psykologiskt sett stressande för soldaterna, fastän man lärt sig hur man kunde skydda sig med skyddsmasker.

En målning av en luftsrid mellan brittiska och tyska luftkrafter.
En målning av en luftsrid mellan brittiska och tyska luftkrafter. En målning av en luftsrid mellan brittiska och tyska luftkrafter. Bild: Wikimedia Commons luftstrider
Tyska soldater under första världskriget med gasmasker och en luftvärnsmaskingevär
Tyska soldater under första världskriget med gasmasker och en luftvärnsmaskingevär Tyska soldater under första världskriget med gasmasker och en luftvärnsmaskingevär Bild: Wikimedia Commons kemisk krigsföring

Britterna var de första att utveckla stridsvagnar år 1916 till det stora slaget vid Somme då de allierade försökte bryta dödläget. Dessa första ”landskepp” som de kallades var klumpiga, långsamma och införde ingen större effekt i första världskriget. Fransmännen med firman Peugeot (som i dag gör många bilar) utvecklade också flera stridsvagnar eller ”tanks”, men tyskarna trodde inte på deras effektivitet och tillverkade mycket få modeller under första världskriget. Flygplanen som var försedda med kulsprutor hade också en liten roll framförallt i spaningsuppgifter, men var inte särskilt effektiva i fråga om bombanfall i första världskriget.

En miniatyr av en stridsvagn från första världskriget.
En miniatyr av en stridsvagn från första världskriget. En miniatyr av en stridsvagn från första världskriget. Bild: Yazid Memdoun, Historial de la Grande Guerre, Historical Museum of the Great War, Péronne, Somme, France. stridsvagnar
En miniatyr på ett flygplan från första världskriget.
En miniatyr på ett flygplan från första världskriget. En miniatyr på ett flygplan från första världskriget. Bild: Yazid Medmoun, Historial de la Grande Guerre, Historical Museum of the Great War, Péronne, Somme, France vetamix

Livet i skyttegravarna var mycket stressigt för gemene man och många led av psykiska sjukdomar på grund av granatchocker och ångest. I och med att det var kallt, fuktigt och dålig hygien, spreds sjukdomar och många fick till exempel skyttegravsfot. Skyttegravsfot är en svampinfektion som angriper fötterna om de utsätts för kyla och fukt och leder i värsta fall till att fötterna måste amputeras. Soldaterna hade också mer eller mindre konstant diarré på grund av dålig hygien och stress.

Soldater som sitter på en fälttoalett under första världskriget.
Soldater som sitter på en fälttoalett under första världskriget. Soldater som sitter på en fälttoalett under första världskriget. Bild: Historial de la Grande Guerre / Historial Museum of the Great War (Péronne, Somme)) fälttoaletter
En soldat ligger och läser på sin fältbädd under första världskriget.
En soldat ligger och läser på sin fältbädd under första världskriget. En soldat ligger och läser på sin fältbädd under första världskriget. Bild: Historial de la Grande Guerre / Historial Museum of the Great War, Péronne, Somme. ställningskrig

När Adolf Hitler planerade Västvallen i Tyskland inför andra världskriget (som var en försvarsanläggning med bunkrar som skydd mot Frankrike om Tyskland skulle hamna i tvåfrontskrig i samband med annekteringen av Österrike och Tjeckoslovakien) var han insatt i hur toaletter skulle installeras i bunkrarna, eftersom han ville minnas från sina egna erfarenheter från skyttegravskriget i första världskriget att de som skulle kastas in i kriget för första gången brukade lida av diarré.

I och med att hästar och människor dog i kriget besöktes området kring skyttegravarna av många råttor som åt på liken. Enligt samtida beskrivningar var det skrämmande att se hur råttorna kunde äta upp ansiktet på kamrater som hade blivit kvar i ingenmansland och inte kunnat få en begravning. Som tidsfördriv kunde soldaterna sporta med att fånga eller skjuta råttor. Man hade även hittehundar och hittekatter i skyttegravarna för att öka trivseln och för att särskilt katterna kunde hålla råttorna borta från skyttegravarna. Råttorna spred också sjukdomar vilket ökade risken för smittor.

Franska soldater plockar bort löss från sina kroppar under första världskriget.
Franska soldater plockar bort löss från sina kroppar under första världskriget. Franska soldater plockar bort löss från sina kroppar under första världskriget. Bild: Historial de la Grande Guerre / Historial Museum of the Great War - Péronne (Somme) skyttegravskrig
En amerikansk soldat och en häst som båda bär gasmasker under första världskriget.
En amerikansk soldat och en häst som båda bär gasmasker under första världskriget. En amerikansk soldat och en häst som båda bär gasmasker under första världskriget. Bild: Wikimedia Commons kemisk krigsföring

När man hade tid i bunkrarna och skyttegravarna hade man eventuellt tid att skriva brev hem eller att läsa brev och böcker samt teckna eller snickra. Vissa spelade kort och odlade en galghumor, medan andra förblev deprimerade av skräcken inför en ond och bråd död och förblev handlingsförlamade även under fritiden.

När kriget var slut förblev många unga män inkapabla till ett vanligt liv i det civila på grund av de traumatiska upplevelserna från det utdragna skyttegravskriget som pågick på västfronten under största delen av kriget i ungefär tre till fyra år. I vissa fall begick en del självmord senare, medan andra dränkte sin ångest och depression med alkohol eller droger långt efter att kriget hade tagit slut.

Julen 1914, Hitler och Remarque

Under julen 1914 fick brittiska och tyska soldater för sig att fira jul tillsammans i ingenmansland, eftersom det var underförstått mellan bägge parter att inte skjuta på varandra under julaftonen. Soldaterna spelade fotboll och firade jul med en julgran i ingenmansland, varefter de gick tillbaka till sina ställningar för att fortsätta med krigandet följande dag.

Adolf Hitler som var en av skyttegravssoldaterna på tyska sidan tyckte inte alls om sådan här förbrödring mellan fiender då han hörde om det, men för andra som författaren Erich Maria Remarque som skrev boken på Västfronten intet nytt lärde man även se det humana i fienden och att inse, att även fienderna var människor med liknande behov som en själv. De flesta soldaterna hade heller inga motiv att vara i kriget överhuvudtaget, utan var där på grund av allmän värnplikt och tvång.

Fosterlandskärleken var som starkast just innan kriget började, men avtog så småningom då folk insåg hur rått, förödande och lönlöst skyttegravskriget var. Erich Maria Remarque var också i skyttegravarna på tyska sidan under kriget och hans bok kritiserade skyttegravskrigets hemskhet. När Hitler och nazisterna kom till makten i Tyskland efter första världskriget förbjöds boken, eftersom den ansågs vara emot krig och nazisternas ideologi.

Här hade alltså två tyska krigsveteraner – Hitler och Remarque – två helt olika syner på kriget: den ena hade blivit pacifist (fredssträvaren Remarque) medan den andra ville fortsätta kriget där den hade blivit för att Tyskland skulle kunna segra och hämnas för förlusten (Hitler).

En hel generation av unga män hade gått förlorad på ett eller annat sätt. Många hade dött, en del hade skadats och fått bestående men för resten av livet. En del var helskinnade, men var psykiskt förstörda och oförmögna till ett vanligt liv i det civila.

Postkort med mänskor som bär gasmasker i en gasalarmssituation under första världskriget.
Postkort med mänskor som bär gasmasker i en gasalarmssituation under första världskriget. Postkort med mänskor som bär gasmasker i en gasalarmssituation under första världskriget. Bild: Volksbund Deutsche Kriegsgräberfürsorge e.V. stridsgas
Tyska soldater i en grop under första världskriget.
Tyska soldater i en grop under första världskriget. Tyska soldater i en grop under första världskriget. Bild: Bundesarchiv tyska soldater

Hur påverkades kvinnorna av första världskriget?

För unga kvinnor innebar första världskriget att det var svårt att hitta män att sällskapa med. Därför uppstod det till exempel i Storbritannien en brist på män för kvinnor som ville gifta sig under och efter första världskriget. Då var man tvungen att i många fall välja en äldre man om det fanns ogifta sådana eller att förbli ogift.

Under kriget hade bristen på arbetskraft – på grund av att så många män var på fronten – inneburit att kvinnor fick ta över många jobb i det civila som männen hade tidigare utfört. Därför förändrade kriget också kvinnors möjligheter till att förtjäna pengar, göra karriär och leva ett mera självständigt liv utan sina mäns förmynderi då männen var länge vid fronten.

Kvinnor jobbar i en fabrik som tillverkar gasmasker i Genève i Schweiz.
Kvinnor jobbar i en fabrik som tillverkar gasmasker i Genève i Schweiz. Kvinnor jobbar i en fabrik som tillverkar gasmasker i Genève i Schweiz. Bild: Swiss Federal Archives, CC-BY-SA 3.0/CH första världskriget
Tyska kvinnor under första världskriget år 1917.
Tyska kvinnor under första världskriget år 1917. Tyska kvinnor under första världskriget år 1917. Bild: Bundesarchiv, Bild 183-S29737 / CC-BY-SA 3.0 första världskriget

Efter första världskriget ökade kvinnors möjligheter i samhället och efter första världskriget var det många europeiska länder som införde kvinnlig rösträtt, exempelvis Tyskland år 1918 direkt efter första världskriget. I Storbritannien infördes kvinnlig rösträtt också år 1918, men endast för kvinnor som fyllt 30 år. (Lika rösträtt för män och kvinnor infördes för britter år 1928.) I USA fick alla delstater kvinnlig rösträtt år 1920 och i Sverige år 1921. I Danmark och på Island hade kvinnlig rösträtt införts år 1915 under första världskriget. Finland var ett föregångarland i Europa med att ge kvinnlig rösträtt redan år 1906 och i Norge hade man infört samma år 1913. I Frankrike fick kvinnor rösträtt först efter andra världskriget år 1945. Första världskriget eller 5 tiden omedelbart efter det var trots allt en tid av förändring då kvinnor började få rösträtt i många västländer.

Livet efter skyttegravarna

Efter första världskriget och skyttegravarna kan man säga att en ny epok började då samhällena i västvärlden tog avstånd från tiden före första världskriget. Det här kännetecknades av stora förändringar där moderna maskiner och ny teknologi spelade en allt större roll vid sidan av förändrade samhällsnormer.

Det ”glada tjugotalet” inleddes med en större grad av kvinnors frigörelse i västvärlden, jazzmusik och modernism inom konsten. Det här var på sätt och vis ett uttryck för att förändra samhället från de gamla imperialistiska kulturerna som före första världskriget lett Europas nationer till kriget och skyttegravarna.

Men det fanns också en del personer som till exempel Adolf Hitler och nazisterna som inte ville ta del av den moderna tiden, utan ville snarare vrida klockan tillbaka till den kultur som fanns före kriget och att genom ett nytt krig uppnå upprättelse för saker vars ursprung fanns i första världskriget. Därför hängde andra världskriget ihop med det första.

Frågor om skyttegravskriget

1. Hur uppstod skyttegravskriget på västfronten?
2. Beskriv kort vardagen i en skyttegrav.
3. Hurdana åsikter om första världskriget hade:
a. Adolf Hitler
b. Erich Maria Remarque
4. Hur påverkade skyttegravskriget människorna? Hur hanterade de situationen?
5. Hur påverkades kvinnorna av första världskriget?

Text: Mikael Björk-Winberg
Referenser: Ian Kershaw: Hitler (2008). Erich Maria Remarque: På västfronten intet nytt (1929)

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix