Hoppa till huvudinnehåll

Med autism mot ett värdigt och självständigt liv

Liv med autism är en serie om barn och ungdomar med olika former av autism / Aspergers syndrom. Vi följer familjers vandring genom utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och möter läkare, psykologer pedagoger och assistenter.

Serien skildrar särskolor, träningsskolor och resursskolor där man anpassat rutiner och skolgång efter de varierande behov barn och ungdomar med autismdiagnos kan ha.

Ungdomar som tidigare vantrivts och misslyckats i andra skolmiljöer börjar få sitt självförtroende tillbaka, något som genast återspeglas i godkända betyg.

Programmen andas alltså inte bara sorg och frustration, utan också hopp och förtröstan. Seriens många pedagoger och behandlare säger sig att gjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta med barn och unga med autism.

I dialogen med eleverna och i bemötandet får tittaren uppleva hur de arbetar för att ge de här barnen en värdig tillvaro och träna dem till ett så självständigt liv som möjligt.

Seriens primära syfte är att ge autism ett ansikte.

Liv med autism - innehåll i de olika avsnitten

Avsnitt 1
En blick från Mimmi är historien om sexåriga Mimmi, som har diagnosen autism med utvecklingsstörning, som saknar tal och som går på träningsskola. Föräldrarna berättar historien om Mimmis väg genom habilitering, behandlingar och förskolor/skolor. Mimmi bor, trots sin ringa ålder, på ett stödboende för barn. När vi lämnar henne i slutet av programmet har hon äntligen skrivits in på en skola som familjen känner sig någorlunda trygg med. I programmet ger professor Christopher Gillberg några tankar om hur funktionsnedsättningen kan se ut, och att den ofta förekommer i kombination med andra diagnoser. Han betonar vikten av kontinuitet i bemanningen kring fall som Mimmi, eftersom täta personalbyten i omsorgen om individer med just den här typen av funktionsnedsättning är förödande, då personalens närvaro framför allt ska handla om att skapa struktur, lugn och trygghet. Gillberg uttrycker en förhoppning om att barnavården ska bli skickligare på att känna igen tecken på autism. Detta för att tidigt kunna sätta in all tänkbar hjälp från olika professioner inom vård och omsorg.

Avsnitt 2
Hur ska vi lära oss förstå Kalle? Det är berättelsen om elvaårige Kalle Hjelm i Uppsala. Kalle har också autism och beteendestörning. Hans pappa, Fredrik Hjelm, har skrivit en bok om Kalle, (Vad händer med Kalle?) som han då och då citerar ur under programmets gång. Fredrik och Kalles mamma, Maritta, beskriver i programmet sin långa resa genom vårdapparaten fram till diagnosen och vidare i sökandet efter skolformer som passar barn med Kalles behov. Det ledde till att Kajan friskola kom till och på denna skola följer vi i programmet undervisning, träningsprogram och en glad och galen melodifestival. I slutet av programmet möter vi psykologen och författaren Bo Hejlskov Elvén som föreläser, skriver och handleder i konsten att bemöta så kallade problemskapande beteenden.

Avsnitt 3
Albins väg tillbaka är historien om Albin 13 år, som inte kunnat finna sin plats i stora elevgrupper i den kommunala skolan utan stannat hemma under lång tid. Efter olika försök att hitta en fungerande skolgång för Albin, får Lena Pettersson, specialpedagog på Alingsås kommun, idén om att låta Albin utveckla sin förmåga att kommunicera med och hantera djur. Albin börjar träna Agility med den danska gårdshunden Essie. Han är framgångsrik över förväntan och Essie och han blir ett par. Nolhagaskolan får frågan om de kan gå med på att Essie följer Albin till skolan. Ett grupprum för elever i behov av särskilt stöd finns redan på skolan och där får Albin och Essei börja vara och ha undervisning några dagar i veckan. Detta är de första tassande stegen på Albins väg tillbaka in i skolvärlden igen, och kanske kan han en dag släppa kopplet helt?

Avsnitt 4
Vi har alla autistiska drag är programmet om klass R1, årskurs 8 på Lunaskolan i Bromma. Här har alla eleverna Aspergers syndrom och de har alla kommit tillkorta i den vanliga skolan, haft svåra depressioner och lång frånvaro. Misslyckanden är legio för dessa elever. Men på Lunaskolan undviker man att upprepa de misstag tidigare skolor gjort. Man använder en extremt tydlig struktur, skapar flexibla lösningar för varje elevs behov, man finns alltid tillhands och bygger upp ett förtroende mellan elev och lärare på sätt som inte funnits i dessa elevers tidigare skolgång. Denna elevanpassning innebär inte att man ställer mindre krav på att uppnå målen. Man följer grundskolans läroplan till punkt och pricka, med nationella prov och allt vad det innebär. Det bemötande eleverna får på Lunaskolan är både inkännande och respektfullt. Vi träffar elever och lärare och initiativtagaren, rektor Anna Huovinen. Programmet avslutas med intervju med Gunilla Gerland, känd som handledare, utbildare och som författare av handböcker i bemötande, men också som författare av boken om den egna uppväxten med diagnosen Aspergers syndrom.

Avsnitt 5
Två själar – samma patos. På Sickla skola i Nacka har man börjat med Kommunikationsklasser. Detta är ett alternativ till förskoleklass för barn med diagnos inom autismspektrum. Personaltätheten är hög, gruppen liten och man arbetar enligt modellen: tydlighet, begriplighet och meningsfullhet. Kommunikationsklassen startades på prov efter önskemål från föräldrar, som inte trodde att deras barn skulle klara att gå i vanlig klass. Experimentet har fallit väl ut och barnen har framför allt blivit duktiga att socialisera, d v s kunna leka med andra barn, vänta på sin tur, ta instruktioner och följa ett schema. Tanken är att småningom slussa in dessa barn i den vanliga skolan. Eldsjälen bakom idén med en kommunikationsklass är specialpedagogen Ann-Charlotte Lindström. I Stenportskolan i Lidköping har autismpedagogen Margareta Lundkvist, med livslång erfarenhet av barn med autism, utvecklat ett språkstimulerande material, som fått många av hennes särskoleelever att knäcka läskoden. Det har handlat om barn med varierande språkförmågor, som ibland helt saknat tal. Margareta har fått se flera av sina elever gå vidare in i grundskolan för att följa ordinarie läroplaner.

Avsnitt 6
Se till mig som syskon är berättar om syskonrollen i familjer där autism i någon form finns i barnaskaran. Att vara syskon till barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär oftast krav på att tidigt bli mogen, att acceptera att komma i andra hand, att få alltför lite av föräldrarnas tid och uppmärksamhet och få att bevittna beteenden som känns svårbegripliga och avvikande. Psykologen/psykoterapeuten Christina Renlund har arbetat för att uppmärksamma dessa syskon och de risker de löper. Hon talar om att syskon till barn med autism i kombination med beteendestörning löper risk att utveckla psykisk ohälsa och att vården har en viktig uppgift att erbjuda hjälp och stöd till dessa barn, redan i mycket tidig ålder. I programmet möter vi Lisa, syster till Mimmi (se programmet om Mimmi) och Wille, bror till Kalle (se programmet om Kalle) som berättar om upplevelsen av hur det är att leva i sina respektive familjer.

Avsnitt 7
Tvillingarna Lundholm. Nils och Axel Lundholm föddes 1995 som två friska krabater. Redan som mycket liten hjärtopererades Nils, han fick Röda hund och efter den sjukdomen uppvisade han autistiska symptom. Han fick också epilepsi som gradvis förvärrades och som mer och mer försvårade hans förmåga till inlärning. 2001 gjorde programmet Skolakuten ett reportage om familjen Brommesson-Lundholm. Då var Nils ännu mycket rörlig och var på väg att förvärva ett talat språk, men uppvisade också många autistiska drag. Med åren har epilepsin accelererat och idag sitter Nils i rullstol. Mycket av talet har försvunnit och han är i behov av hjälp med allt alla dygnets alla timmar. Tvillingbrodern Axel har växt upp till en stark, frisk och social ung man. 2013 besöker vi familjen. Då har Axel flyttat hemifrån för studier vid Lunds tekniska högskola, medan Nils går sista året på gymnasiet på träningsskolan IKASUS friskola i Vallentuna. Han bor ännu hemma, men föräldrarna står inför ett svårt val? Var ska Nils bo som vuxen och var kan man erbjuda den dagliga träning och omsorg han behöver? Familjens historia och tankar varvas i berättelser från föräldrarna och Axel. Axel är ännu ett syskon som fått axla stort ansvar och bli tidigt vuxen.

Yle Fem onsdagar kl. 22.00, seriestart 13.4.2016 (repris söndagar)
7 avsnitt
1 år på Arenan

Produktion: UR

Mer från programmet

Läs också