Hoppa till huvudinnehåll

Jordgubbe - det jättelika smultronet

Jordgubbar i en plastkorg
Jordgubbar i en plastkorg. Jordgubbar i en plastkorg Bild: Five Corners Production jordgubbe,linda stenman-langhoff

Bakom björkdungen skymtar ett hav av röda små klot. Den söta doften av jordgubbe retar näsan och väl genom snåren öppnar sig fältet med rader av plantor som dignar av mogna bär. Ämbaren fylls snabbt, men samtidigt som händerna söker sig under bladen, gäller det att hålla ögonen öppna för huggormar i jakt på möss och sorkar. Ikväll är efterrätten plättar med färska jordgubbar och vispad grädde.

Vi kallar jordgubben (Fragaria x ananassa) för ett bär, men den är inte ett bär utan en skenfrukt, d v s ett fruktförband med nötter. De egentliga frukterna är bärets gula prickar.

När jordgubben introducerades i Sverige på 1700-talet var den mer vit än röd och kallades för ananassmultron efter sitt latinska namn. I talspråk kallades både jordgubbe och smultron (Fragaria vesca) länge för jordbär.

Jordgubben fann sin väg till Finland på 1800-talet, men det var först på 1920-talet som den började odlas allmänt i trädgårdar. Övergången från odling på små jordlotter till kommersiell fältodling inleddes på 1960-talet. Idag ligger medeltalet för de finländska skördarna på 14 miljoner kg jordgubbar. Odlingen är koncentrerad till Suonenjoki i Norra Savolax.

Olika sorters gubbar

En jordgubbe är inte bara en jordgubbe, utan det finns stora variationer i färg, storlek och smak. Vissa är runda, andra hjärtformade eller riktigt knubbiga. Smak och doft kan ha drag av smultron, honung, körsbär, lime, aprikos och mull.

Jordgubbssäsongen infaller vid midsommar och pågår i ungefär en månad. Tidiga sorter är i regel mogna kring midsommar, medeltidiga i början av juli och sena sorter i mitten av juli.

De mest odlade jordgubbarna i Finland är de tidigare sorterna Polka och Honeoye. Polka har fasta, stora eller medelstora jordgubbar. De är starkt röda och söta i smaken. Honeoye och Sonata mognar tidigare än Polka. Gubbarna är klar- eller mörkröda, saftiga och söta med lämplig syrlighet.

Rumba är också en mycket tidig sort som håller på att vinna terräng. Den är en klassisk jordgubbe med klarröd färg och en vacker, hjärtformad frukt. Smaken har toner av solvarma, sötmogna smultron och honung.

Jonsok är en tidig, norsk jordgubbe som odlas i första hand i Norge och Finland. Den har varit mycket populär, men håller på att försvinna ur kommersiell odling p g a liten avkastning. Jordgubbarna är fasta och mörkröda och utmärkta att frysa ned eller kokas till fin sylt.

Jordgubbar i sommarvärmen.
Jordgubbar i sommarvärmen. Jordgubbar i sommarvärmen. Bild: Five Corners Production jordgubbe,plantor,Planta,från jord till bord

Medeltidig Korona är den jordgubbe som, tillsammans med Rumba, har mest smak av smultron. Den är en all-round jordgubbe som kan ätas färsk, frysas ner och kokas till sylt.

Köper du polska, djupfrysta jordgubbar är de med största sannolikhet starkt röda och syrligt aromatiska, medeltidiga Senga Sengana. Den har varit populär även i Finland, men minskat bland odlarna eftersom den är mycket mottaglig för gråmögel och ger små skördar. Är den djupfrysta jordgubben spansk är den sannolikt en Camarosa.

Bland sena sorter kan nämnas Bounty, Salsa och Malwina. När finländaren är på jakt efter sommarens sista jordgubbar är det oftast en mörkröd Bounty som köps hem. Salsa är en smakrik nykomling med stora, klarröda frukter och Malwina känner man igen som den mycket stora och mycket knubbiga, mörkröda jordgubben som knappt ryms i asken.

Recept:

Jordgubbar är goda som sådana, men passar också i bakverk och efterrätter, sallader och smoothies samt som glass, sylt och saft. De är lätta att frysa in och använda under hela året. Inlagda eller picklade jordgubbar är många restaurangkockars favoriter, t ex jordgubbar med balsamicovinäger eller inlagda i ättikslag. Och vem kan motstå färska jordgubbar doppade i rinnande, uppvärmd choklad?

Det finns knappast ett barn som tackar nej till en tårta med vispgrädde, jordgubbar och levande ljus. Här är receptet till Filip Langhoffs fylltårta med smak av jordgubbar och banan.

Niklas Ekstedts recept på mormors rabarber- och jordgubbskräm. För oss finländare en naturlig och oslagbar kombination av sommarens bästa bär och grönsak.

Marthornas stekta risgrynsgröt med jordgubbssås. Ett fint sätt att ta vara på gröt som blivit över från frukosten.

Maggie Lindholms oemotståndliga plättkaka med jordgubbar, pistager och sirap. Stek plättar, fyll dem med en smet av mascarpone, pistagenötter och jordgubbar. Häll över libanesisk sirap med smak av apelsinblomma.

Michael Björklunds jordgubbssmoothie. En läcker, fräsch och kall efterrätt som får alla bordsgäster att le förnöjt.

Michael Björklunds jordgubbssmoothie
Michael Björklunds jordgubbssmoothie Michael Björklunds jordgubbssmoothie Bild: YLE/Strömsö äppeljuice

Brygg te av bladen

Té på torkade blad av vilda smultron och jordgubbar är inte bara gott utan i folkmedicinen har de använts mot bl a blodbrist, nervositet, gikt och urinvägsbesvär.

När du plockar blad för att torkas, titta extra noga att de ser friska ut och inte har svarta fläckar. Jordgubbar, både frukt och blad, drabbas lätt av olika svampsjukdomar, t ex mjöldagg, ögonfläckssjuka, bladbränna, kronröta eller vissnesjuka.

Miljontals ton jordgubbar

Det produceras över sju miljoner ton jordgubbar i världen varje år. Hälften kommer från Asien. EU står för ca 25% av hela produktionen, d v s omkring en miljon ton årligen. FAO:s och Eurostats statistik från 2013 visar att det odlas mest jordgubbar i Spanien (312 000 ton), Polen (195 000 ton) och Tyskland (149 000 ton).

I Finland varierar skördarna mellan nio och 20 miljoner kg per år, beroende på väder och vind. I medeltal säljs omkring 14 miljoner kg jordgubbar varje år, vilket kan omskrivas till ca 27 miljoner liter. Försäljningen består i första hand av färska jordgubbar.

Det odlas dryga 2 000 sorter i hela världen. Urvalet varierar kraftigt mellan länderna. I Europa odlar vi flera sorter som har sitt ursprung i Tyskland eller Holland, medan t ex amerikanska jordgubbar ofta har sitt ursprung i USA eller Storbritannien.

I Finland odlas ett 30-tal sorter. De mest populära är Polka (70 %) och Honeoye (15 %). Polka uppskattas eftersom den inte bara är god utan även hållbar. Tidigare föredrog man Senga Sengana, som fortfarande är den mest odlade kommersiella sorten i Polen.

Melanie plockar jordgubbar i Mörskom.
Melanie plockar jordgubbar i Mörskom. Melanie plockar jordgubbar i Mörskom. Bild: Johannes Östergård / Five Corners Production jordgubbe,odling,frilandsodling,melanie langhoff,Mörskom

Ekologiska jordgubbar

Fyra procent av landets jordgubbar odlas ekologiskt. Ifjol skördades närmare 250 000 kg ekojordgubbar på det hundratalet gårdar som valt denna odlingsform. Ekologiska jordgubbar blir allt mer eftertraktade så i dagens läge möter inte utbudet riktigt efterfrågan från både konsumenter och livsmedelsindustrin.

Inom ekologisk odling är de viktigaste sorterna Polka, Honeoye, Bounty, Jonsok och Kaunotar. Kaunotar är en finsk, tidig sort som inte drabbas av mjöldagg. Den är söt i smaken, men behöver bevattning för att inte producera små bär.

Bin ger bättre jordgubbar

Jordgubbar drabbas lätt av olika svampsjukdomar, t ex gråmögel. Det är inte bara frukten som drabbas utan även blad, blommor och rötter, Gråmögel i blommorna kan bekämpas med hjälp av bin och humlor. Ett biologiskt växtskyddsmedel som innehåller svampen Gliocladium catenulatum sprids med hjälp av pollinerare och förhindrar att bären ruttnar och täcks av en gråbrun svamppäls.

Jordgubbar som pollinerats av bin har också större kommersiellt värde än de som befruktats på annat sätt. De är tyngre, fastare och rödare och håller sig längre, menar forskare vid FN:s miljöorgan Unep.

Mogna smultron i skogsdunge.
Mogna, vilda smultron Mogna smultron i skogsdunge. Bild: Yle/Public domain smultron,Smultron,Smultronträdssläktet

Från smultron till jordgubbe

För att förstå jordgubbens historia måste vi först bekanta oss med smultronsläktet (Fragaria) som hör till rosväxterna. Rosväxter, som är besläktade med smultronet, finns utspridda över hela det norra halvklotet, men smultronet i sig härstammar troligen från bergstrakterna i Sydostasien och kring Himalaya. Idag räknar man med att det finns 11 vilda arter inom smultronsläktet.

På basis av fynd från arkeologiska utgrävningar i Westward Ho! i Devon, England antas, att människan har ätit vilda smultron sedan mesolitikum (4000 - 10 000 f Kr). Det finns också två brittiska fynd från bronsåldern.

Smultron började odlas i det forna Persien under benämningen tootfarangi. Frön spred sig sedan längs med Sidenvägen till Fjärran Östern och Europa. Smultron nämns som medicin i latinsk litteratur under Romerska rikets tid, men det var fransmännen som på 1300-talet började med systematisk odling av smultron. De tog vilda smultron (Fragaria vesca) från skogarna och planterade dem i sina trädgårdar. Den franske regenten Karl V 'den vise* hade 1 200 smultronplantor i sin trädgård.

Mot slutet av 1500-talet blev också det betydligt större parksmultronet (Fragaria moschata) en vanlig trädgårdsväxt och upptäcktsresande Jacques Cartier (1491 – 1557) gjorde det nordamerikanska scharlakanssmultronet (Fragaria virginiana) känt för européerna. Det togs emot med skepsis och uppskattades först mot slutet av 1700-talet, när det hade blivit en beståndsdel i vår moderna jordgubbe.

Jordgubben är en hybrid

Vår moderna jordgubbe är alltså en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike på 1740-talet. Den är en korsning mellan smakfulla scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika och stora jättesmultron (F. chiloensis) från Chile och Argentina.

Jättesmultron hämtades till Europa av den franske ingenjören, spionen och upptäcksresanden Amédée-François Frézier (1682 – 1773). I Sydamerika rapporterade han sina upptäckter till sin kung Ludvig XIV, men också till den katolska kyrkan. I anteckningarna nämns odlade livsmedel, bl a olika sorters smultron som han senare hämtade med sig till Frankrike. Om jättesmultron skrev han:

De odlar stora fält av jordgubbar som är främmande våra. Den har rundare blad, bättre fruktkött och starka utlöpare (sidoskott). Dess frukt är vanligtvis stor som en valnöt och ibland som ett mindre ägg. Den har en vit-röd färg och är inte riktigt lika delikat som vårt smultron.

Frézier återvände från Chile med smultronplantor som han gav till hovets trädgårdsmästare. Smultronen var vita, stora som små ägg och inte särskilt goda. Trädgårdsmästarna skickade smultronen vidare till Bretagne, där de korsades med andra smultron som växte runt Plougastel-Daoulas, nära Brest. Resultatet blev föregångaren till de läckra jordgubbar vi känner till och tycker om idag.

Fylltårta med jordgubbar med penséer.
Jordgubbstårta med penséer. Fylltårta med jordgubbar med penséer. Bild: Five Corners Production jordgubbe,Tårta,filip langhoff,Jordgubbstårta,Penséer

Jordbär, smultrebär och jordgubbar

Den nya jordgubben introducerades i Sverige i slutet på 1700-talet. Den kallades för ananassmultron och fick därför det latinska namnet Fragaria ananassa. Det var först 1841 som just denna jordgubbe fick benämningen jordgubbe i det svenska språket,

Allmogen pratade inte om anananssmultron utan fram till 1840-talet kallades både jordgubbe och smultron för jordbär eller jordgubbe (jmf tyskans Erdbeer). Jordbär var ett allmänt begrepp på växter nära marken och gubbe gammal svensk dialekt som betydde liten klump. Jordgubbe har dessutom betytt potatis i vissa regionala dialekter.

Jordbär är fortfarande det gemensamma ordet för jordgubbar och smultron (markjordbaer resp. skov-jordbaer) i norskan och danskan.

I det svenska talspråket användes jordbär och jordgubbe för små bär parallellt sedan åtminstone 1530-talet. Det var sammanhanget som bestämde vad personen avsåg. Jordbär kunde betyda olika sorters smultron, men också hjorton eller åkerbär.

Jordbär, i bemärkelsen smultron, ansågs i mitten på 1550-talet bl a kunna bota gulsot om man lät växtens bär och rötter sjuda i öl eller vin och sedan gav dekokten till den sjuke. På 1600-talet benämns backsmultron som Små hwijta söta Jordgubbar och parksmultron som Stora hwijta jordgubbar.

Bål med jordgubbar i.
Bål med jordgubbar i. Bål med jordgubbar i. Bild: Five Corners Production Bål,drycker,alkoholfria drycker,alkoholdrycker,jordgubbe,Kolsyra

Ordet smultron existerar visserligen redan på 1500-talet som smultre(bär) och senare schmultron och smoltron, men det är först på 1800-talet som det finns orsak att semantiskt skilja på jordgubbar och smultron. Då börjar man prata om smultebär och smulterbär och menar då de mjuka små röda bären som snabbt smälter i munnen.

Det forna ananassmultronet eller rättare sagt Ananasgubben existerar fortfarande och kallas vit jordgubbe. Den härstammar från ett vilt bär från Sydamerika som räddades från utrotning i början av 2000-talet av holländska bärodlare. Denna ursprungsplanta korsades sedan med andra sorter, men påminner faktiskt om de smultron Frézier beskrev på 1700-talet.

Förutom anansgubben dök även hallongubben upp i slutet av 2000-talet. Hallongubben är en mindre jordgubbe som till smaken påminner om just hallon.

Vit jordgubbe eller ananasgubbe
Vit jordgubbe eller ananasgubbe Vit jordgubbe eller ananasgubbe Bild: Yle/Public domain Ananasgubbe,vit jordgubbe,jordgubbe,Smultronsläktet

Näringsrik gubbe

Jordgubbar är inte bara goda utan även nyttiga. Jordgubbar är en bra källa till i synnerhet C-vitamin, folat (vitamin B9) och antioxidanter.

De innehåller mer C-vitamin än citrusfrukter som apelsin och citron, men ligger på samma nivå som t ex papaya och kiwi. Den riktiga näringsbomben är nypon som innehåller fyra gånger mer C-vitamin än jordgubbar.

Antioxidanter i livsmedel minskar oxidativ stress och hämmar inflammationer i kroppen. Bär och frukter innehåller goda mängder antioxidanter och vissa röda bär, grönsaker och frukter innehåller dessutom antocyaniner (flavonoider som räknas till antioxidanterna). Det är antocyaniner som ger jordgubben dess röda färg. Tack vare antocyanin är också aroniabär, blåbär, kråkbär, svarta vinbär, björnbär, svarta hallon, lingon och tranbär är röda, blå och violetta.

Antioxidanter i livsmedel uppges bl a genom ett ORAC-värde. ORAC (oxygen radical absorption capacity) är det sammanlagda värdet för alla antioxidanter som ett livsmedel innehåller per 100 gram.

Jordgubben har en ORAC-värde på 1540. Den ryms med bland 20-talet livsmedel med ett ORAC-värde högre än 1000. Tabellen toppas av torkade gojibär med ett värde på mellan 20 000 och 30 000. Andra bär och frukter med höga ORAC-värden är t ex tranbär (1750), blåbär (4460), hallon (1220), katrinplommon (5570) och granatäpple (3307).

Jordgubben har en kort hållbarhetstid så för att optimera näringsintaget skall de förvaras kallat, gärna i +2 grader och ätas inom ett par dygn efter skörd.

Frukter och grönsaker på La Boqueria i Barcelona.
Fruktstånd i Barcelona. Frukter och grönsaker på La Boqueria i Barcelona. Bild: Yle/Public domain Barcelona,frukter,marknader (evenemang),bär,torghandel,Spanien,La Boqueria

Jordgubbar bra för hjärtat

Spanska och italienska forskare har lyckats visa på, att jordgubbar minskar risken för stroke och hjärtinfarkt. Forskarna lät 27 friska försökspersoner äta 500 gram jordgubbar om dagen och efter en månad hade LDL-kolesterolet minskat med 13,72 procent och triglyceriderna i blodet hade minskat med 20,8 procent.

Jordgubbarna förbättrade också blodfetterna, värden för antioxidativ status samt cellers och blodplättars funktion. Forskarna antar att antocyaninerna kan ha delorsak i resultatet med sin antioxidativa inverkan.

Studien genomfördes vid universitetet UNIVPM i italienska Ancona och spanska universitet i Salamanca och Sevilla.

Melanie plockar jordgubbar.
Melanie plockar jordgubbar. Melanie plockar jordgubbar. Bild: Johannes Östergård / Five Corners Production jordgubbe,från jord till bord

Jordgubbstrivia

Den tyngsta jordgubben vägde 250 gr och odlades av Koji Nakao i Japan. Vikten bekräftades den 28 januari 2015. Jordgubben var en japansk Amaou. Den var 8 cm hög, 12 cm lång och en diameter på 25 till 30 cm.

Jordgubbsfestivaler hålls på olika håll runt om i världen. En av de mest uppmärksammade är den franska festivalen i Beaulieu-sur-Dordogne, Limousin, där höjdpunkten är världens största jordgubbspaj. Pajen bakas av stadens alla bagare och konditorer. Den är åtta meter i diameter och görs på 800 kg jordgubbar.

En annan omtyckt festival hålls i Pasadena, Texas i USA där den största jordgubbstårtan bakades 2014. Tårtan vägde 9787.7808 kg och var dekorerad med jordgubbar, glasyr och vispgrädde. Tårtan bakas varje år och konsumeras under festivalens öppningsdag.



För mera information och fördjupning:

Portalen The Plant Lists hemsida med information, klassificering och uppgifter om världens växter.

Databasen Wiplant med uppgifter om växtsorter i Finland, bl a jordgubbar.

Trädgårdsportalen Puutarhas hemsida med uppgifter om smultrons och jordgubbars historia i Finland.

Professor Vernon Grubingers artikel om jordgubbens historia. 2012. University of Vermont, USA.

Föreningen Inhemska Trädgårdsprodukters hemsida med information om jordgubbar i Finland.

Frukt- och bärodlarnas förbunds hemsida med information om odling av frukter och bär samt länk till platser för självplock och försäljning i Finland.

Heltäckande engelsk Portal för jordgubbar och jordgubbsodling.

Wikipedias engelska hemsida om jordgubben och dess historia.

Naturreursinstitutet Lukes statistik över bl a frilands- och växthusodling samt bär- och fruktodling från 2015.

​Teknologiska forskningscentralens (VTT) utredning över handeln med bär i Finland och EU, 2007.

Institutet för språk och folkminnens hemsida och Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) på internet om jordbärets, jordgubbens och smultronets etymologi i svenska språket.

Virpi Rauhala-Cormier: Luontoäidin kotiapteekki, WSOY, (2004) med information om hur man kan använda jordgubbar till olika kurer.

Henrik Ennarts hälsoblogg i Svenska Dagbladet om jordgubbars inverkan på hjärtsjukdomar. 27.2.2014.

Företaget VitalBerrys hemsida om den vita jordgubben, Ananasgubbe.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö