Hoppa till huvudinnehåll

Bostadskön blir längre om Borgå tar emot fler flyktingar

Tom lägenhet
Om Borgå tar emot fler flyktingar behövs också bostäder. Tom lägenhet Bild: Yle/ Juha-Pekka Inkinen fönster,bostäder,bostadsmarknaden,lägenheter

I maj ska stadsfullmäktige i Borgå besluta om staden ska ta emot 119 flyktingar som har fått uppehållstillstånd i år. Fler kommunplatser för med sig både fördelar och nackdelar.

Närings, trafik och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen) föreslår att Borgå ska ta emot 119 flyktingar som har fått uppehållstillstånd i år.

Behovet av kommunplatser är stort, till och med kritiskt vad gäller minderåriga asylsökande.

Hittills har Borgå tagit emot ungefär 25 kvotflyktingar per år.

Invandring och kommunplatser i Borgå

  • I Borgå finns över 2 100 utländska medborgare. Deras andel av stadens invånarantal är cirka 4 procent.
  • Cirka en tredjedel av dem, eller 700 personer, har flyktingbakgrund.
  • Sedan slutet av 1980-talet har Borgå tagit emot cirka 25-30 flyktingar årligen.
  • NTM-centralen föreslår att Borgå höjer antalet kommunplatser till 119 i år.

Om Borgå går inför att öka antalet kommunplatser enligt NTM-centralens förslag så ökar också behovet av service och hyresbostäder.

Staten ersätter en del av kostnaderna under de tre första åren.

Inga lediga hyresbostäder

Speciellt bostäderna är en utmaning för staden, eftersom det inte finns några lediga hyresbostäder just nu. 500 personer står i kö till stadens egna hyresbostäder, och cirka 350 bostäder blir lediga årligen.

Om Borgå ökar antalet kommunplatser behövs cirka 35 hyresbostäder för flyktingarna under resten av året.

Främst handlar det om större bostäder med tre till fyra rum och kök för familjer, samt kollektivbostäder. Efterfrågan på större bostäder är överlag mindre.

– Den här frågan kommer säkert att väcka debatt bland Borgåborna, säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

Biträdande stadsdirektören i Borgå
Fredrick von Schoultz. Biträdande stadsdirektören i Borgå Bild: Yle/Fredrika Sundén fredrick von schoultz

von Schoultz säger att situationen utvärderas enskilt för varje person som ansöker om hyresbostad. Även om behovet av bostäder blir större går brådskande fall att sköta också i fortsättningen.

– Man kan själv påverka hur länge man köar till en bostad. Ju hårdare kriterier man har, desto längre får man vänta.

Köerna till hyresbostäderna kan ändå bli lite längre.

Risk för segregation av Gammelbacka och Vårberga

Ett möjligt problem som har att göra med bostäder är att risken för segregation kan öka.

Hyresbostäderna är inte jämnt utspridda i staden, utan det finns mer av dem i vissa stadsdelar.

Hyresbostäder samt skol- och dagvårdsplatser borde finnas också på andra ställen än i Gammelbacka och Vårberga för att vi ska kunna motarbeta segregationen av områdena.― Fredrick von Schoultz

Borgå stad arbetar hela tiden med att motarbeta segregationen av vissa stadsdelar.

Målet är att det ska finnas olika typer av boendeformer på olika håll i staden, och att minska inkomstklyftorna.

Utöver att bostadsköerna blir längre kan också till exempel kön till hälsotjänsterna bli aningen längre.

Svårt att veta vad som händer på sikt

Det är en arbetsgrupp under ledning av von Schoultz som har funderat på vad det konkret skulle betyda om Borgå tar emot fler flyktingar.

Hittills har man bara funderat på vilka effekterna blir under det här året. Att göra en bedömning på längre sikt är svårt.

– Vi vet inte vad ökningen av kommunplatser har för effekter efter att statens ersättningar slutar. En del av behovet för särskilt stöd fortsätter säkert efter det, säger Fredrick von Schoultz.

Borgå får extra kostnader på knappt 1,6 miljoner euro om man ökar mängden kommunplatser. Staten står för knappt 1,4 miljoner av den summan.

Segregationen av vissa områden kan också stärkas om kommunplatserna ökar, fastän man försöker motarbeta det.

Det är ingen övermäktig uppgift för Borgå att erbjuda plats åt 119 flyktingar, men vi måste sköta det så bra som möjligt.― Fredrick von Schoultz

von Schoultz konstaterar ändå att det på längre sikt kan vara bra för kommunerna och näringslivet att ta emot flyktingar. Arbetstillfällena ökar och frivilligverksamheten blir mer aktiv.

– Flyttningen påverkar också stadens befolkningsstruktur. De som kommer hit är till största delen unga vuxna i bästa arbetsföra åldern, säger han.

Just nu finns det cirka 200 asylsökande i Borgå.

Arbetsgruppen tror att cirka 60 ensamkommande minderåriga flyktingar som bor i Karijärvi och på Borgå folkakademi kommer att få uppehållstillstånd, likaså ungefär tio familjer och några ensamkommande vuxna som bor i Johannisberg.

Flyktingförläggning i Borgå
I år får antagligen tio familjer från Poppel uppehållstillstånd. Flyktingförläggning i Borgå Bild: Yle/Mikael Kokkola flyktingförläggning i borgå

– Efter att man har fått uppehållstillstånd är det ett fritt land och man kan flytta vart man vill. Det är ganska troligt att de som redan bor i Borgå stannar kvar, säger Fredrick von Schoultz.

Språkundervisningen är viktig

Det viktigaste är att sköta integreringen av de nya invånarna på ett bra sätt, bland annat genom att satsa på språkundervisning i finska eller svenska.

Språkkunskap är en viktig förutsättning för att flyktingarna ska kunna komma in i arbetslivet och inte marginaliseras.

Om det sker marginalisering så blir det stora kostnader.― Fredrick von Schoultz

Bildningsnämnden har beslutat att integrationen ska ske på finska. Men om föräldrarna vill kan barnen också få lära sig svenska.

I Borgås finska grundskolor – främst Peipon koulu, Kevätkummun koulu, Tuorilan koulu och Pääskytien koulu – finns 385 elever med främmande språk just nu.

I de svenska grundskolorna finns tio elever med främmande språk.

Tidtabellen

  • Stadsfullmäktige fattar beslut om Borgå ska öka antalet kommunplatser den 25 maj.
  • Den 12 maj ordnas ett informationsmöte för Borgåbor på Pääskytien koulu klockan 18. Borgå stad är arrangör tillsammans med polisen, NTM-centralen, Finlands Röda Kors och församlingarna.