Hoppa till huvudinnehåll

Fyra sätt att skydda sig mot spårare på nätet

Tracking cookie
Kommersiella företag spårar med hjälp av cookies var du surfar, för att få reda på dina intressen och kunna sälja riktad reklam. Det går ändå att försöka skydda sig. Tracking cookie Bild: Yle / Timo Kallio cookies,addthis

Genom att installera särskilda tillägg kan du göra det betydligt svårare för reklamföretag att bygga upp en profil av dig på internet. Du kan också välja att blockera tredjepartskakor och ta till ett par andra knep.

Yle Nyheter berättade tidigare den här veckan om hur spårare följer med vad du läser på nätet och riktar reklam till dig på basis av det - med hjälp av cookies, eller kakor.

Här följer några konkreta tips på hur du kan minimera det här spårandet och skydda din personliga integritet på internet.

1) Blockera tredjepartskakor

Du kan ställa in webbläsaren att blockera tredjepartskakor, alltså cookies som kommer från andra sidor än de man egentligen surfar på. De här kakorna används oftast för att spåra dig och rikta reklam.

Tracker mapper
Flera olika webbplatser använder samma spårare. Tracker mapper Bild: F-Secure tracker mapper

Vissa webbläsare godkänner dem som standard. Det kan till exempel bero på att de inte vill stöta sig med reklamindustrin.

  • I Firefox kan du blockera tredjepartskakor under Inställningar -> Sekretess.
  • I Google Chrome kan du göra detsamma under Inställningar -> Visa avancerade inställningar -> Innehållsinställningar. Markera ”Blockera cookies och webbplatsdata från tredje part”.
  • Webbläsaren Internet Explorer har motsvarande funktion under Verktyg -> Internetalternativ -> Sekretess.
  • Safari: Inställningar -> Integritetsskydd. Vid ”Blockera cookies och andra data från webbplatser”.

Samtidigt gäller det att vara medveten om att det också finns vissa tredjepartskakor som kan vara till nytta och som inte finns till för att spåra dina internetvanor. Att blockera kan därmed också göra ditt internetsurfande mindre smidigt.

2) Använd webbläsartillägg som blockerar spårare

Två utmärkta tillägg mot spårare är Disconnect och Privacy Badger.

Disconnect
Disconnect blockerar till exempel två spårare på Lovisa stads webbplats. Disconnect trackers

De hjälper till att skydda dig från spårning och gör det mycket svårare för kommersiella aktörer att kartlägga dina intressen och surfvanor. Dessutom kan de samtidigt skydda mot skadlig kod som kan följa med reklam.

Disconnect är snabbare på att skydda dig effektivt, medan Privacy Badger bygger upp sitt försvar så småningom i takt med att du surfar.

Disconnect finns tillgänglig för alla de vanligaste webbläsarna, alltså Chrome, Firefox, Internet Explorer och Safari, medan Privacy Badger endast har utvecklats för Chrome och Firefox.

- Sådana här tillägg ökar nog användarens anonymitet och den personliga integriteten. Jag kan rekommendera Disconnect och Privacy Badger med gott samvete, säger IT-säkerhetsexperten Nils Hjärpe.

Ghostery är ett annat populärt alternativ men företaget bakom det har fått kritik för att sälja användardata till annonsörer, via Ghosterys tilläggsfunktion “Ghost rank”.

3) Använd det säkra nätverket Tor

Webbläsaren Tor slussar din nätverkstrafik via olika ställen i världen vilket gör det mycket svårt att spåra dig.

Tor-nätverket
Tor-nätverket nätverk

Tor är ett nätverk framtaget för att skydda bland annat journalister och dissidenter, men används också av brottslingar. I server-ändan kan man möjligen se trafiken i klartext, men var den har sitt ursprung är rätt så skyddat.

- En webbplats i USA kan till exempel tro att du befinner dig i Amsterdam och kan följaktligen sända dig en lokal annons från en restaurang i den nederländska huvudstaden. Det här är en liten indikation på hur bra Tor fungerar, kommenterar Hjärpe.

Särskilt det färdiga programpaket (Tor Browser) som finns på Tor-projektets webbplats är lätt att använda också för nybörjare.

Tor fungerar på operativsystemen Windows, Linux och OS X. En version för Android-smartmobiler finns också.

4) Surfa med webbläsaren Firefox

Firefox bygger på öppen källkod vilket innebär att det i högre grad är användare som kontrollerar vad programmet gör - inte ett företag som vill styra användaren.

- Vem som helst kan kontrollera koden för att se om den innehåller oväsentligheter. Källkod kan förstås bestå av flera miljoner rader så det är inget man gör bara sådär helt apropå. Men allt är synligt och sannolikheten är liten att någon utvecklare medvetet skapar skadlig kod, säger Hjärpe.

Han tillägger att kommersiell programvara däremot bygger på sluten kod och att användaren inte har en aning om vad som händer under motorhuven.

- Naturligtvis beter sig merparten av kommersiell programvara korrekt, men en viss del har nog inbyggda funktioner för en "ring hem"-funktion som överför mer eller mindre anonym information till tillverkaren, påpekar IT-säkerhetsexpert Nils Hjärpe.

Av samma anledning använder Hjärpe själv operativsystemet Linux, som bygger på öppen källkod, och inte Microsofts eller Apples system.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes