Hoppa till huvudinnehåll

Är du en hamstrare?

Gamla lampor
Gamla lampor Bild: Unsplash/Zbysiu Rodak saker,gamla saker,lampor

Förälskar du dig i prylar eller samlar du annars bara på dig massvis med saker som du egentligen skulle klara dig bra utan? När behovet att skaffa och spara saker blir ohälsosamt kan det handla om sjukligt samlande, som drabbar rentav två av hundra.

Människan har en naturlig drift att samla, det har varit viktigt för evolutionen. Den västerländska människan verkar i allmänhet gilla saker och hela tiden vilja ha fler sådana.

Jyrki Korkeila, professor i psykiatri vid Åbo universitet, tycker ändå att det snarare är tvärtom.

- I dag fäster sig människor inte längre vid saker på samma sätt. Tidigare fick man en klocka av sin farfar och det var mer betydelsefullt, eftersom det fanns färre saker överlag. Förr vallfärdade man till en plats och tog med sig en stenbit som man sparade. Nu kan man flyga till samma plats och ta med sig första bästa sten, säger Korkeila.

Lätt att köpa

Många njuter av att shoppa, en aktivitet som väldigt långt handlar om att försöka kontrollera sina impulser.

- Man ser något man gillar och kan enkelt köpa det med ett kreditkort. Man förlorar uppfattningen om vad saker faktiskt kostar.

Ofta börjar det maniska samlandet redan i ung ålder och försvåras när man blir äldre. Det går från generation till generation.

Människor som har vuxit upp i kristider kan ha ett annat förhållande till saker än de generationer som vuxit upp med billiga slit och släng-grejer. För förmögna är minimalism däremot en statussak, man ska ha få saker av hög kvalitet.

Saker förlorar sitt värde om man har råd med allt.

- Jag såg en dokumentär om Michael Jackson en gång. Han gick omkring i en antikaffär och pekade bara ut saker som han skulle ha. När man har det så finns det inte längre ett värde i att någon sak är speciellt viktig, säger Korkeila.

En sak som ligger på ett lopptorg eller på en återvinningscentral kan vara ett riktigt fynd för någon.

- En del människor hamstrar något fruktansvärt och förälskar sig i prylar medan andra ser saker som nödvändiga nyttigheter. De köper det de gillar och inget extra. Många söker också saker som har en intressant historia, berättar Nelli Räsänen från Kestävän Kehityksen Yhdistys, som driver ett lopptorg i Åbo.

Hur känner man igen samlarmani?

Många hinner eller orkar inte gå igenom alla sina ägodelar och därför hopas sakerna sakta. Det kan bland annat vara svårt att kasta bort böcker och presenter man fått av nära och kära. Normalt försämrar det inte livskvaliteten att man sparar saker på det här sättet.

Men när man börjar ha tidningar, papper, kläder, koppar, skålar och diverse prylar i varendaste knut i hemmet - och dessutom får ångest av tanken att göra sig av med dem - då kan det handla om sjukligt samlande.

FLickr/Lwp Kommunikáció
FLickr/Lwp Kommunikáció Bild: FLickr/Lwp Kommunikáció hamstring

Korkeila beskriver allvarliga fall:

- Hemma finns så mycket saker att man inte kan ta sig fram i rummen och fler saker dyker upp trots att man inte behöver dem. Det kan finnas allt från blöjor och strumpbyxor till ämbar och sådana saker som någon gång kan vara nyttiga att ha, men inte i mängder. Och mitt bland allt finns sedan kattbajs eller i värsta fall ligger där en död katt.

Ofta börjar det maniska samlandet redan i ung ålder och försvåras när man blir äldre. Det går från generation till generation.

Sjukligt samlande har en förödande effekt på livskvaliteten. Speciellt för äldre medför samlandet hälsoproblem på grund av dålig hygien och risk för eldsvåda eller att man faller och stöter sig.

De som lider av samlarmani upplever ofta att problemen fått sin början av en svår tid i livet eller en traumatisk upplevelse. Har man haft en uppmärksamhetsstörning i barndomen kan det öka risken för samlarmani som vuxen.

Människor som skaffar något har normalt en plan, till exempel är det deras hobby att samla på gamla skivor, frimärken eller pengar. Det hela är organiserat, inte patologiskt.― Jyrki Korkeila, professor i psykiatri vid Åbo universitet

Sjukligt samlande inte en tvångsneuros

Som sjukdom skiljer sig sjukligt samlande eller hamstrande från en tvångsneuros både till förloppet och vården. Majoriteten av dem som lider av samlarmani skulle inte få en tvångsneurosdiagnos.

Enligt den medicinska tidskriften Duodecim förutsätter en hamstringsdiagnos att beteendet inte är en biprodukt av en annan psykisk störning. Hamstrande förekommer nämligen som ett symtom för tvångsneuros och depression liksom i samband med vanföreställningar vid psykos, ätstörningar och svåra neurologiska sjukdomar. Har man en organisk hjärnsjukdom som en minnessjukdom kan liknande beteende också vara vanligt.

- Men en minnessjuk människa beter sig ändå lite annorlunda. Sjukligt samlande i sig är något annat, det beror inte på någon annan sjukdom utan är en självständig åkomma, förklarar Korkeila.

En människa med samlarmani kan känna väldigt stark ångest utan att förstå att den har problem. Det enda som har konstaterats hjälpa mot hamstrande är kognitiv beteendeterapi, som man också kan få hemma hos sig.

- Det finns människor som kan hjälpa en att göra sig av med alla onödiga saker. Det kan vara mycket jobbigt att se när sakerna förs bort från hemmet. Då har man någon att tala med om de här känslorna, om hur man ska handskas med dem och påverka dem.

Hamstrare kan få professionell hjälp med att göra sig av med saker och hantera svåra känslor. Bild: Tommi Pesonen/YLE köksskåp

En samlarhobby är organiserad

Som psykisk störning är sjukligt samlande ändå svår att vårda, men att ha förståelse både för samlaren själv och de närstående hjälper.

Maniskt samlande är inte detsamma som att ha en systematisk samlarhobby där man är inriktad på vissa utvalda objekt.

- Människor som skaffar något har normalt en plan, till exempel är det deras hobby att samla på gamla skivor, frimärken eller pengar. Det hela är organiserat, inte patologiskt. Gränsen mellan dessa två kan såklart vara hårfin och det kan vara svårt att peka ut var ett problembeteende har fått sin början. Men ju mindre organiserat det hela är, desto mer patologiskt är det, säger Korkeila.

Lea Froloff
Ursprungstexten på Yle Akuuttis sidor.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa