Hoppa till huvudinnehåll

Brexit eller Bremain– vad handlar valet om?

Brexitanhängare demonstrerar
Brexitanhängare demonstrerar för Leave (=lämna EU) Brexitanhängare demonstrerar Bild: EPA/Andy Rain Brexit,bremain,folkomröstning,Storbritannien

Kampanjerna för att träda ut ur Europeiska unionen eller stanna kvar har nu startat i Storbritannien. De flesta ekonomiska experter är överens om att ett utträde blir en dyr affär för landet. De som vill ut ur EU tonar ner de negativa konsekvenserna och betonar i stället självbestämmanderätten och de nya möjligheterna.

Den 23 juni kommer britterna att rösta antingen Leave (lämna) eller Remain (stanna) i folkomröstningen om EU-medlemsskapet. Ett utträde kallas Brexit, medan EU-förspråkarna talar om Bremain. Som i alla folkomröstningar kan man räkna med att tonen skärps ju närmare valet man kommer. Det blir mindre fakta och mera känslor.

Kampen är mycket jämn och Brexitanhängarna har knappat in på EU-anhängarnas försprång. Som mest har skillnaden varit 10 procentenheter, 55 procent vill stanna och 45 procent vill lämna unionen. I grafiken nedan finns de osäkra inte med. Andelen osäkra eller sådana som vet att de inte kommer att rösta är ändå stor. Beroende på undersökning ligger den mellan 12 och 23 procent.

Läget inför folkomröstningen om EU-medlemskap
Läget inför folkomröstningen om EU-medlemskap Bild: Yle Brexit,bremain,Storbritannien,opinionsundersökning

Ett utträde ur EU kan få dramatiska konsekvenser för både Storbritannien och EU (och därmed också Finland). Konsekvenserna blir ekonomiska, politiska och sociala. Den stora osäkerheten ligger i att knappt någon vet vad som händer efter en eventuell seger för dem som vill lämna EU.

Internationella valutafonden IMF bedömer att själva debatten om Brexit redan nu har bromsat den brittiska tillväxten med 0,3 procentenheter.

De ekonomiska beräkningar som gjorts om ett brittiskt utträde är behäftade med osäkerhet. Dessutom är en del gjorda på beställning av något läger eller av forskningsinstitut som står nära endera kampanjen.

För och mot Brexit

Tidningen The Economist har gjort en sammanställning av argumenten för ett utträde och mot ett utträde:
(här används den brittiska förkortningen på Storbritannien: UK, United Kingdom eller Förenade kungadömet).

Argument för att lämna EU och stanna kvar
Stanna Lämna
Storbritannien (UK) undviker exporttariffer och regler. Viktigt då 45 % av exporten går till EU. I EU får UK bättre handelsvillkor pga EU:s storlek. UK kommer att förhandla med EU om en ny relation, utan att vara bunden av EU-lagar. UK kan säkra handelsavtal med andra länder som Kina, Indien och USA.
UK betalar 340£ per hushåll till EU, jfr med att medlemskapet ger hushållet 3000£ i fördelar. För tillgången till den gemensamma marknaden måste man ändå betala. UK kan sluta skicka 350 miljoner £ varje vecka till Bryssel (lika med halva Englands skolbudget). Pengarna kunde användas till forskning och nya industrier.
I EU har 28 länders egna standarder blivit en EU-standard, vilket minskar byråkratin och gynnar affärsverksamheten. Som medlem kan UK kämpa för bättre reglering. Genom att lämna EU finns möjlighet att få tillbaka kontrollen över arbetslagar, hälsa och säkerhet. De är alla sådan som är viktiga för företagarna enligt en mätning.
Att lämna EU betyder inte mindre immigration. Länder som bedriver handel med EU utifrån har högre andel immigration än UK. UK kan ändra den dyra möjligheten för EU-medborgare att få sociala förmåner och ett system som blockerar immigranter utanför EU från att bidra till tillväxten i UK
Vid toppmöten har UK ”dubbelrepresentation” via utrikesministern och EU:s höga representant. Samarbetet har hjälpt i kampen mot ebola och pirater i Afrika UK har bara lite inflytande i EU. Utanför kan UK återta positioner i internationella institutioner och bidra till ett starkare inflytande för frihandel och samarbete.

En oberoende (inte knuten till någon av kampanjerna) studie har gjorts av forskare vid London School of Economics, LSE. De fem forskarna har undersökt handeln och de fiskala överföringarna mellan Storbritannien och EU.

Ökad handel gynnar alla

Forskarna konstaterar att medlemskapet har minskat kostnaderna för handeln genom lägre tariffer och genom att andra handelshinder än tariffer har minskat. Om Storbritannien lämnar EU kommer de här kostnaderna att stiga och landet kommer att förlora på ett utträde.

När Storbritannien anslöt sig till EU (dåvarande EEC) utgjorde handeln med EU-länderna en tredjedel av utrikeshandeln. År 2014 utgjorde Storbritanniens export till de 27 övriga EU-länderna 45 procent, medan importen var 53 procent av utrikeshandeln. Exporten till EU är totalt 13 procent av landets nationalinkomst.

Trots medlemskap i EU har britterna behållit sitt pund
Trots medlemskap i EU har britterna behållit sitt pund Bild: EPA/Andy Rain Brittiskt pund,Brexit,bremain,ekonomi,autonomi,folkomröstningar

Ökad handel gynnar konsumenterna genom lägre priser och större utbud. Företag och arbetstagare gynnas av ökad export. Högre vinster gör det möjligt för företagen att specialisera sig och utnyttja sina fördelar i den internationella arbetsfördelningen.

Mindre betalningar till EU raderar inte ut den minskade handeln

Forskarna har också tittat på Storbritanniens fiskala bidrag till EU. År 2013 betalade Storbritannien 0,53 procent av nationalinkomsten till EU. Om Brexit förverkligas kommer den summan att sparas.

Men den blir inte nödvändigtvis noll. Allt beror på vilka arrangemang Storbritannien kommer överens om. Till exempel Norge, som inte är EU-medlem bidrar till EU:s budget eftersom landet är med i EES, Europas ekonomiska sfär. Per capita betalar Norge 83 procent av vad Storbritannien betalar till EU.

Enligt forskarna vid LSE kommer förlusten via lägre handelsvolymer att vara större än vad landet kan vinna på att inte bidra till EU:s budget. Forskarna analyserar ett optimistiskt och ett pessimistiskt alternativ. Enligt det optimistiska alternativet blir den genomsnittliga förlusten per hushåll 850£ (1070€) per år, medan den årliga förlusten i det pessimistiska alternativet blir 1700£ (2140€).

Förespråkarna för Brexit har hävdat att Storbritannien inte längre kommer att behöva ha gemensamma tariffer i importen. Landet kunde ensidigt slopa alla tariffer. LSE-forskarna skriver att denna åtgärd visserligen minskar kostnaderna för Brexit, men att Storbritannien fortfarande förlorar på ett utträde.

Forskarna har också tittat på produktiviteten på lång sikt och kommit till att de negativa effekterna av ett utträde är ännu större. De uppskattar att de långsiktiga effekterna på produktiviteten leder till minskning av inkomsterna med mellan 6,3 och 9,5 procent.

Brexit: ett hopp ut i det okända?

En viktig faktor i folkomröstningen kommer att bli britternas vilja till förändring. De vet vad de har nu, men Brexit kan bli en resa i outforskade marker. Inget land har hittills trätt ut ur unionen. Därför finns en genuin osäkerhet på bägge sidor om Engelska kanalen. Den här osäkerheten presenteras i en rapport från Centre of Economic Performance (CEP).

Vad kommer att hända med alla brittiska företag som verkar inom EU eller alla europeiska företag i Storbritannien? Och vad händer med de två miljoner britter som bor i något EU-land eller de tre miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien? Kommer britterna i EU att betraktas som immigranter och vice versa, kommer EU-medborgare i Storbritannien få rätt att stanna?

Den 24.2.2016 föll pundets värde p.g.a. rädsla för Brexit
Pundets värde sjönk 24.2.2016 efter farhågor om Brexit. Den 24.2.2016 föll pundets värde p.g.a. rädsla för Brexit Bild: EPA/Andy Rain Brexit,valutakurs,folkomröstningar,ekonomi,politik,Storbritannien

En annan viktig fråga är vilken status direktiv och regleringar från EU kommer att ha i den brittiska lagstiftningen. Direktiven kommer att förbli i den brittiska lagen, ifall regeringen och parlamentet inte ändrar dem. Däremot kommer regleringar att förfalla och till exempel mathygien och säkerhet kommer inte längre att gälla som nu.

Regional- och lantbrukspolitiken

Det finns ytterligare osäkerhetsfaktorer inom regionalpolitiken och lantbrukspolitiken som faller inom ramen för EU. I fattiga områden som Wales och Nordirland står EU för en stor del av stödet. Det kommer att försvinna i och med Brexit.

Det samma gäller den gemensamma lantbrukspolitiken CAP. Här har forskarna räknat ut att Storbritannien vinner på att lämna CAP, men å andra sidan tvingas regeringen gå in med nya understöd till lantbrukarna. I annat fall kommer lantbruket att höra till förlorarna vid en eventuell Brexit.

Storbritannien är den tredje största mottagaren av finansiering för forskning och innovationer inom EU. Kommer den brittiska regeringen att ersätta finansieringen med nationella pengar när EU-finansieringen upphör?

Dessutom finns andra osäkerhetsfaktorer kring ett eventuellt Brexit. Gäller skilsmässan genast eller kommer det att finnas en övergångstid utöver den tvåårsperiod som stipuleras i Lissabonfördraget? I ”skilsmässoavtalet”, som rimligtvis måste undertecknas av Storbritannien och EU, borde framgå hurudan relation parterna kommer att ha i framtiden.

Hur blir det till exempel med frihandeln mellan parterna? Kommer den fria rörligheten av arbetskraft att fortsätta (troligen inte om de tuffaste Brexitförespråkarna får bestämma)? Kommer brittiska bolag att kunna grunda dotterbolag inom EU? Det är alltså väldigt många frågor som tillsvidare är obesvarade.

Strategin efter Brexit

Det finns inga solklara strategier för hur man ska gå vidare om folket vill ut ur EU. Brexit-förespråkarna har heller ingen klar uppfattning om hur motparterna kommer att förhålla sig till ett land som lämnar klubben.

Också efter ett brittiskt utträde skulle EU fortsättningsvis vara världens största marknad och Storbritanniens största handelspartner. Relationerna måste ordnas på något vettigt sätt.

Enligt LSE-studien har integrationen gynnat både Storbritannien och andra EU-länder. Denna ekonomiska nytta har uppvägts av att landet (som alla andra medlemsländer) har varit tvunget att ge upp en del av sin självbestämmanderätt. Den vill EU-motståndarna nu ha tillbaka.

Vilka är Storbritanniens alternativ efter Brexit?

De som vill att Storbritannien lämnar EU anser att landet har ett flertal möjligheter att ordna sina relationer till både EU och andra länder. Många kanske tänker att det är möjligt att både äta kakan och ha den kvar. Det skulle innebära att Storbritannien i framtiden kunde njuta av frihandelns frukter som nu, samtidigt som man kunde öka sin självbestämmanderätt.

Det avtal som premiärminister David Cameron och de övriga EU-ledarna kom överens om tidigare i år är ett steg i denna riktning. Avtalet var ändå en besvikelse för Cameron. Eftersom avtalet inte är tillräckligt bra för Storbritannien fick Brexitanhängarna nya argument för att lämna unionen.

Det finns fyra huvudsakliga modeller att laborera med när man talar om tiden efter Brexit. Storbritannien borde ordna sina relationer med EU inom två år. Det kommer troligen att bli tuffa förhandlingar.

De fyra modellerna är:
- den norska modellen, med medlemskap i EES
- den schweiziska modellen med bilaterala avtal
- medlemskap i frihandelsorganisationen EFTA
- handel enligt WTO-regler

Forskarna Swati Dhingra och Thomas Sampson vid CEP sammanfattar för- och nackdelar med de olika modellerna:

Alternativ för Storbritannien utanför EU
För Mot
EES/Norge Med i gemensamma marknaden
Möjlighet att förhandla om handelsavtal oberoende av EU
Måste följa EU-regler, men inget inflytande på gemensamma marknaden
Måste följa EU:s ursprungsregler och antidumpningsregler
Måste stöda EU:s budget
Bilaterala arrangemang/Schweiz Frihandel för varor och fri rörlighet inom EU
Möjlighet att förhandla om handelsavtal oberoende av EU
Kan hoppa av EU-program från fall till fall
Schweiz måste anta EU-regler, men har inget inflytande
Inget avtal om tjänster med EU
Måste betala för att delta i EU-program, men lägre än i fallet EES
EFTA Frihandel med varor EU/EFTA
Möjlighet att förhandla om handelsavtal oberoende av EU
Inget tvång att följa EU:s ekonomiska politik eller regleringar
Inga bidrag till EU:s budget
Ingen fri rörlighet inom EU
Ingen fri rörlighet för tjänsteproducenter inom EU
Exportprodukter måste uppfylla EU-krav
WTO Möjlighet att förhandla om handelsavtal oberoende av EU
Inget tvång att följa EU:s ekonomiska politik eller regleringar
Inga bidrag till EU:s budget
Handeln med EU följer enbart WTO-regler
Ingen fri rörlighet inom EU
Ingen rätt att sälja tjänster inom EU
varor sålda till EU måste uppfylla EU-krav

Förutom de här alternativen har även den turkiska modellen tagits upp. Turkiet och EU har en tullunion, men Turkiet har inget inflytande över beslutsfattandet inom EU.

Hur påverkas EU av Brexit?

När man talar om Brexit är fokus ofta inställt enbart på hur Storbritannien påverkas i det fall att utträdarna vinner folkomröstningen. Om Storbritannien lämnar EU påverkas ändå hela unionen.

EU:s tyngd i världen minskar både ekonomiskt och geopolitiskt. EU:s andel av världens BNP faller från 17,0 till 14,6 procent (eller från 23,8 till 20,0 procent enligt annan mätmetod) och likaså faller EU:s andel av världens export från 33,9 till 30,3 procent.

Brexitanhängare projicerar budskap på en klippa i Dover
Brexitanhängare projicerar slagord på klipporna i Dover. Brexitanhängare projicerar budskap på en klippa i Dover Bild: EPA/Gerry Penny Brexit,bremain,Storbritannien,folkomröstning,Europeiska unionen

Finlands utrikeshandel med Storbritannien har visserligen minskat de senaste åren, men landet är fortfarande sjätte största handelspartner med Finland. Om Brexit leder till att den brittiska ekonomin krymper får det konsekvenser också för den finländska exporten till Storbritannien. I dagens läge har Finland ett överskott i handeln med Storbritannien.

Även om de flesta ekonomiska och politiska bedömare ser negativa konsekvenser i ett Brexit för både Storbritannien och EU, finns det sådana som tänker tvärtom. En av dem är professor Paul De Grauwe. Han är känd som expert på penningpolitik och särskilt EMU.

Enligt De Grauwe är det bara bra att Storbritannien lämnar EU. Då blir EU av med en bråkstake och en evig bromskloss i EU sammanhang. Han menar att det finns en djupt rotad fientlighet inom brittisk media och den brittiska allmänheten mot EU.

Saken blir enligt De Grauwe inte mycket bättre av att EU-anhängarna vinner folkomröstningen. Kampen kommer i fortsättningen att föras i den brittiska inrikespolitiken och Brexitanhängarna kommer att kämpa allt hårdare mot EU.

Det är därför bättre att hålla ett land som är fientligt inställt till den gemensamma EU-lagstiftningen utanför unionen, anser De Grauwe. Därför är det bara bra om Brexit-anhängarna vinner valet. Om britterna hålls utanför har de inte längre möjlighet att underminera den fortsatta integrationen. På det sättet blir EU i själva verket starkare, menar professor Paul De Grauwe.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes