Hoppa till huvudinnehåll

Irriterade elever: “Läs-­ och skrivsvårigheter används som en ursäkt”

Lärare och elev.
Speciallärare Johanna Björklund och eleven Erin Mélan från åk 9 i Mattlidens högstadium. Lärare och elev. Bild: Yle/Hedda Hakala & Oscar Mikola nyhetsskolan

När man diskuterar om elever med läs­-och skrivsvårigheter, brukar man ofta fokusera på deras svårigheter och hur man möjligtvis kan hjälpa dem. Men hur upplever och påverkas de övriga eleverna i deras omgivning? I Mattlidens skola har vi tagit upp en annan synvinkel på ämnet och eleverna har fått berätta sina åsikter.

I vår gallup har det framkommit att det finns flera olika åsikter och kommentarer, både positiva och negativa. När vi frågade eleverna i åk 9 i Mattlidens skola, tyckte 13 av 21 i en klass att det faktiskt påverkar dem. De tycker att de som har
läs- ­och skrivsvårigheter får mycket mera uppmärksamhet och en elev tycker att det är orättvist.

Även till proven får de lättlästa kompendier och frågor som hjälper dem medan andra måste läsa hela boken typ.― Erin Mélan

­- Jag förstår att de har svårigheter att läsa och skriva, men det är orättvist att de får mera hjälp än andra om de inte förstår någonting. Så om en elev utan läs-­ och skrivsvårigheter har problem med ett ämne så är man ändå inte berättigad att få hjälp, vilket i princip är orättvist om man behöver det sällan medan de som har läs­ och skrivsvårigheter alltid får hjälp. Även till proven får de lättlästa kompendier och frågor som hjälper dem medan andra måste läsa hela boken typ, säger Erin Mélan.

Att elever som lider av läs­- och skrivsvårigheter får mera hjälp fastän vissa inte har så grova svårigheter, irriterar de övriga eleverna. Vissa elever anser också att de lättlästa kompendierna som eleverna med svårigheter får, är för lätta och omfattar för bra det som provet huvudsakligen kommer att handla om. Dock tycker de flesta ändå att det är bra att de som har stora svårigheter får den hjälp de behöver.

Läs­- och skrivsvårigheter är ingenting man själv väljer att få och jag kan tänka mig att det måste vara otroligt jobbigt.― Nicole Gustafsson

Medan vi undersökte situationen märkte vi däremot att en del av eleverna använder deras svårigheter som en ursäkt, vilket även ligger bakom de övriga elevernas irritation. Detta kommenterade sedan en elev:

­- Jag tycker absolut att det är okej att elever med läs-­ och skrivsvårigheter tilldelas vissa fördelar och framför allt hjälp. I gymnasiet kommer det ju dock att bli otroligt mycket svårare för dem, det kan vi nog alla hålla med om. Läs­- och skrivsvårigheter är ingenting man själv väljer att få och jag kan tänka mig att det måste vara otroligt jobbigt. Trots det tycker jag att det i alldeles för många fall används som ett slags “vapen” eller möjligtvis en ursäkt och det borde såklart inte accepteras, säger Nicole Gustafsson.

Vi intervjuade också elever med läs­- och skrivsvårigheter:

- Jag önskar att man skulle få hjälp direkt från läraren utan att man alltid själv hamnar ta initiativ och fråga om hjälp, det ger mera motivation om läraren visar initiativ. Att ha läs­- och skrivsvårigheter är väldigt irriterande och ibland skulle man vilja förstå saker genast utan extra förklaring, säger Pernilla Böckerman.

“Lättlästa böcker har gjort min skolgång mycket lättare“

Böckerman har haft läs-­ och skrivsvårigheter under hela sin skolgången och hon tror att skolgången skulle vara betydligt lättare utan dessa svårigheter trots att hon har haft lättlästa böcker i vissa ämnen. Enligt henne har lättlästa böcker varit en stor hjälp och med hjälp av dem har skolstressen även lindrats.

Att ha läs­- och skrivsvårigheter är väldigt irriterande och ibland skulle man vilja förstå saker genast utan extra förklaring.― Pernilla Böckerman

Även specialläraren i Mattlidens skola, Johanna Björklund är inne på lite samma spår som Böckerman. Hon hoppas att lärarna och föräldrarna hjälper och stöder så gott de kan eftersom att det då underlättar både elevernas och hennes jobb.

Alexandra Kapanen, Daniel Segercrantz, Hedda Hakala, Ester Paksuniemi och Oscar Mikola, Mattlidens högstadium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Rapport från ungdomsparlamentet i mars 2018

    Vivi Lehtonen skriver om sitt besök till riksdagen.

    Vivi Lehtonen som går i årskurs 8 i Winellska skolan i Kyrkslätt besökte riksdagen i mars. Under ungdomsparlamentet fick Vivi och hennes klasskompis Catarina bland annat ställa frågor till politiker.

  • Den här musiken gillar de unga i Vasa övningsskolas gymnasium

    Nyhetsskolan undersökte gymnasieelevers musikintresse.

    Musikintresset i Vasa övningsskolas gymnasium undersöktes med hjälp av en opinionsundersökning som alla studerande fick svara på och en individuell intervju med Johan Gustafsson som går på musiklinjen i Vasa övningsskola.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan