Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomar utan sommarjobb får leta alternativa möjligheter

En skärmdump av en statusuppdatering på Facebook där en ungdom erbjuder sig att t.ex. klippa gräsmattan åt folk.
Ungdomarna kan t.ex. annonsera sig själva i en Facebookgrupp eller fråga runt i grannskapet om jobb. En skärmdump av en statusuppdatering på Facebook där en ungdom erbjuder sig att t.ex. klippa gräsmattan åt folk. nyhetsskolan,Skärmdump,sommarjobb

Flera unga har sökt sommarjobb, men arbetsmarknaden är överfull och de flesta jobben går till personer som har kontakter. Ungdomarna ger tips om vad man kan göra om man blivit utan sommarjobb.

En undersökning som har gjorts bland studerande i Mattlidens gymnasium visar att de känner sig knäckta om de inte får ett sommarjobb, då en stor del av deras planer kan ha hängt på att de skulle ha förtjänat en liten summa. Vad tänker ungdomarna som inte fått ett sommarjobb göra istället?

- Jag tänker arbeta för några bekanta och för min familj, säger Otto Baltscheffsky.

Studerande Ville Sivula tycker att olika frivilliga arbeten har en inverkan på att få sommarjobb.

- Jag medverkar i en stor del av skolans verksamheter och har gjort en hel del frivilligt arbete med invandrare. Jag har skrivit allting i CV:n och jag tror att arbetsgivarna ser det som ett plus.

Ville Sivula.Marcus Kavaleff
Ville Sivula Ville Sivula.Marcus Kavaleff Bild: Yle/Marcus Kavaleff ville sivula

Trots att Sivula hade skickat ansökningar till 20 olika arbetsplatser, blev han i år utan sommarjobb.
- Den här sommaren tänker jag mest chilla, lite störande är det att jag inte fick ett “riktigt jobb”.― Ville Sivula

- En del svarade till mig och andra svarade inte alls. Om arbetsgivaren inte tar arbetare med kontakter, väljer de oftast arbetare på måfå.

Sivula sökte aktivt sommarjobb förra året men blev även då utan arbetsplats.

- Nu tänker jag arbeta på landet för min pappa så att jag får lite pengar. Jag tänker också interraila med några av mina kompisar under sommaren. Den här sommaren tänker jag mest chilla, lite störande är det att jag inte fick ett “riktigt jobb”.

Ungdomarna blir årligen utan sommarjobb

Otto Lindroos har kämpat hårt för att få sommarjobb men både förra och det här året blev han utan.

- Det är ganska synd att man inte får jobberfarenhet eller pengar under sommaren.

Lindroos tror att en stor del av ungdomarna ändå är för sent ute och borde söka jobb tidigare.

- Det är ju synd att man inte får lite extra pengar men jag klarar mig nog. Jag har planerat på att chilla med vännerna.― Dennis Bucher

Dennis Bucher tycker att det är svårt att få jobb för att utbudet av sommarjobb är mindre än efterfrågan.

- Jag fick inget jobb, jag sökte bara till en plats. Det är ändå så att om man söker till flera jobb har man en större chans att få något. Jag tycker nog att det är massvis med sökande men lite arbetsplatser.

Bucher njuter av sommaren trots det.

- Det är ju synd att man inte får lite extra pengar men jag klarar mig nog. Jag har planerat på att chilla med vännerna.

Majoriteten av ungdomarna söker sommarjobb av en grundläggande orsak, egna pengar.

Baltscheffsky hade också förra året otur med sommarjobben.

- Det är nog så att en stor del av ungdomarna blir utan jobb. Jag blev själv förra året också utan jobb.

Sophie Mattsson har lika så haft otur med arbetssökandet, men tänker fortfarande fortsätta kämpa vidare.

- Jag tänker försöka hitta ett jobb ännu. Fastän jag inte får ett sommarjobb kan jag till exempel hjälpa mamma eller pappa med olika småjobb som jag sedan får lite fickpengar för.

Sophie Mattson
Sophie Mattson Sophie Mattson Bild: Yle/Marcus Kavaleff sophie mattson

Ungdomarna får värdefulla erfarenheter av sommarjobb

Majoriteten av ungdomarna söker sommarjobb av en grundläggande orsak, egna pengar. Det finns många andra orsaker till att ett sommarjobb är något värdefullt, man får erfarenhet och en inblick i jobblivet samt en möjlighet att arbeta på samma arbetsplats som äldre.

Sommarjobben liknar riktiga arbeten, de som har kontakter får jobbet lättare än en person utan kontakter.

- Jag fick ett sommarjobb via pappas kontakter, säger Mattsson.

Ungdomarna ger tips hur man kan undvika sysslolösa somrar

Vi har samlat ihop några tips på alternativa sommarjobbmöjligheter som vi fick av studerande. Man kan t.ex. skriva till olika Facebookgrupper om någon behöver hjälp med hushållssysslor eller “annonsera sig själv”. Man kan även fråga runt i grannskapet om olika små sysslor.

Det vanligaste är säkert att man arbetar för familjen eller familjebekanta. Frivilligt arbete ger också en bra grund till CV:n och man är inte helt sysslolös under sommaren.

Marcus Kavaleff, André Kultanen och Rick Kankkonen, Mattlidens gymnasium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.