Hoppa till huvudinnehåll

Var tionde ekonomichef redo att ta mutor: "Hårresande siffror"

Markus Nylund vid Ernst & Young (EY)
Markus Nylund är förvånad över att så många ekonomichefer är eredda att ta emot mutor. Markus Nylund vid Ernst & Young (EY) Bild: Niklas Evers ey,Ernst & Young

En av tio ekonomichefer i Finland godkänner mutor och 22 procent godkänner någon form av oetisk verksamhet om det hjälper företaget genom en ekonomisk kris. Finland listas ändå högt bland korruptionsfria länder eftersom de flesta tvetydiga affärerna genomförs utomlands.

Siffrorna finns i en internationell korruptionsundersökning av revisions- och konsultföretaget EY (tidigare Ernst & Young). Över 2800 företagsledare, 50 av dem i Finland, deltar i undersökningen.

Globalt sett är 42 procent av ekonomicheferna beredda att pruta på etiken medan motsvarande andel i Finland är 22 procent.

I Finland är 10 procent redo att ta emot mutor medan det globala medeltalet ligger på 13 procent.

– Det som jag själv tycker är mest hårresande är att siffran är så hög i Finland, säger Markus Nylund vid EY.

"Man har en bild av att ekonomichefer vill följa reglerna"

I undersökningen fick ekonomicheferna svara på om de skulle godkänna penningmutor, personliga gåvor, upplevelsegåvor eller fiffel med bokföringen, om det hjälper företaget genom en ekonomisk kris.

Den minst accepterade åtgärden bland finska ekonomichefer var att fiffla med bokföringen. Det alternativet fick ett stöd på noll procent.

Men Nylund berättar att gränsen för vad man får ändra i bokföringen är otydligare i Finland än globalt.

Till exempel tyckte 20 procent av de finländska cheferna att det är okej att vid behov förlänga bokföringsmånaden med en dag, medan bara 10 procent globalt håller med.

– Nog överraskar det mig, speciellt när det gäller ekonomichefer. Man har ju en allmän bild av att de vill följa reglerna och undvika risker. Men kanske det inte är så.

En annan metod är kampanjer med lång produktreturnering i slutet av året, som leder till ökad försäljning i december och hög returnering i januari. Det här tycker 44 procent av de finländska ekonomicheferna att är okej, medan motsvarande siffra globalt är 28 procent.

Finland nästbäst i världen, men...

I Transparency Internationals korruptionsindex 2015 placerar sig Finland på andra plats av 168 länder. Enligt den årliga undersökningen är det bara Danmark som är mindre korrumperat.

– Jag tror att det här gäller verksamhet utomlands. En annan fråga i undersökning är hur man upplever det egna landet och där svarade noll procent att korruption är ett problem i Finland, säger Nylund.

Det är också möjligt att en del av de 50 finländska chefer som deltog i undersökningen inte avslöjade hela sanningen.

– Säkert har vi i Finland ett visst mörkertal i jämförelse med Transparency Internationals statistik där vi upplever Finland som ett helt rent samhälle. Jag tror ändå inte vi har stora problem här.

Henrika Franck, forskare i företagsetik vid Aalto universitetet
Henrika Franck forskar i företagsetik vid Aalto-universitetet. Henrika Franck, forskare i företagsetik vid Aalto universitetet Bild: Niklas Evers Aalto-universitetet,företagsetik,etik,henrika franck,handelshögskolor,Aalto-universitetets handelshögskola

Lägre tröskel för att fiffla utomlands

I Transparency Internationals rapport påminner organisationen om att den låga korruptionen i Norden inte är någon garanti för att ländernas företag har rent mjöl i påsen.

Till exempel lyfts TeliaSoneras skandalomsusade mutaffärer i Centralasien upp som ett exempel på tvivelaktiga affärer i utlandet.

Steget att fuska och handla oetiskt i affärsvärlden är helt enkelt lättare utomlands där kulturen ser annorlunda ut berättar Henrika Franck, forskare i företagsetik vid Aalto-universitetet

– Det finns gråzoner i företagsetiken. Man tänker att det inte skadar någon och gynnar företaget, kanske man inte skulle göra det i Finland eftersom här finns ett socialt tryck att låta bli. Men i andra länder kan det vara socialt acceptabelt.

Korruptionen i EU slukar hundratals miljarder euro per år

En undersökning som den amerikanska tankesmedjan Rand gjort för EU-parlamentet visar att korruptionen i EU kan kosta medlemsländerna allt mellan 179 miljarder euro upp till 990 miljarder årligen.

Siffrorna är mycket högre än den senaste stora korruptionsrapporten från 2014, där bedömningen var att korruptionen kostar EU 120 miljarder per år. Den rapporten fokuserade däremot bara på direkta följder av korruption, som till exempel förlorade skatteintäkter.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes