Hoppa till huvudinnehåll

Allt färre läser lång matte: "Man hinner inte med de andra ämnena"

Max Österberg går första året vid Lärkan. han läser på ett matematikprov som han msåte skriva om pga underkänd.
Max Österberg studerar inför ett matematikprov. Österberg valde kort matematik då han började Lärkan eftersom den långa lärokursen tar för mycekt tid och går ut över andra ämnen. Max Österberg går första året vid Lärkan. han läser på ett matematikprov som han msåte skriva om pga underkänd. Bild: Niklas Evers matematik,Bråk (Matematik),matematik,studentskrivningar,gymnasiet,Lärkan

De senaste åren har antalet gymnasieelever som läser den långa lärokursen i matematik minskat i jämn takt. Vid universiteten är professorerna oroade vad som håller på att hända med våra mattekunskaper.

År 2009 läste över 13 228 elever lång matte, men ifjol var de drygt tusen färre. Samtidigt väljer fler att skriva kort matematik.

En av dem är Max Österberg som går första året vid gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Då Yle Nyheter träffar honom läser han på matematikprov. Han har blivit underkänd och måste skriva om sitt senaste matematikprov.

– Jag tror att det är orsaken till att färre väljer lång matte. Det är mycket svårare och kräver att man satsar mer. Det hör ju såklart till att man ska satsa men det är också bort från de andra ämnena. Man hinner inte satsa lika mycket på de andra ämnena om man läser lång matematik, säger Österberg.

Statistik över matematikstudier.
Statistik över matematikstudier. Bild: Yle Grafiikka. kort matematik,Gymnasiematematik,gymnasiet,Grundskolor och gymnasier,matematik,spridning (matematik och statistik)

"Vanligt att hoppa av"

Österberg har läst kort matematik sedan han började gymnasiet i höstas, men han berättar att många börjar med lång matematik för att sedan hoppa av till den korta lärokursen.

En av dem är tvåan Elle Sumelius, som inte tänker skriva matematik i studentexamen.

– Jag prövade första året med lång matematik men insåg att jag inte hör hemma där. Det är lugnare nu men jag läser ju fortfarande matematik och det gillar jag inte, säger Sumelius.

Elle Sumelius bytte från lång till kort matematik.
Elle Sumelius hoppade av den långa matematiken. Elle Sumelius bytte från lång till kort matematik. Bild: Niklas Evers elle sumelius,matematik,Lärkan,Gymnasiet Lärkan,gymnasiet,Gymnasiematematik

Lång matte ger flera alternativ

Julia Lerche har valt lång matematik, trots att hon tycker att det är svårt. Hon har klara mål efter gymnasiet och för att uppnå dem krävs den långa lärokursen.

– Jag planerar att söka in till medi (Medicinska fakulteten), där behövs nog lång matte garanterat.

I Lärkan är andelen elever som läser lång matematik stor.

– De väljer det för säkerhets skull. man får ju mera poäng och har flera alternativ efter gymnasiet, säger Lerche.

Hennes studeikompis Maria Galan har också klara planer efter gymnasiet, men lång matematik är inte en del av dem.

– Jag vill bli psykolog. Där behövs inte matte, men jag tänker ändå skriva kort matematik i studentexamen. Min finska är så svag att jag hellre väljer matematik, säger Galan.

Maria Galan och Julia Lerche går på tvåan i gymnasiet Lärkan.
Maria Galan läser kort matematik och vill bli psykolog. Julia Lerche kör på lång matte med siktet på läkaryrket. Maria Galan och Julia Lerche går på tvåan i gymnasiet Lärkan. Bild: Niklas Evers matematik,Gymnasiematematik,Gymnasiet Lärkan,matematik

Färre söker in till matematiska program vid universiteten

Också vid universiteten ser det ut som om matematiken blir allt mindre populär. Vid Helsingfors universitet har antalet ansökningar sjunkit från cirka 900 till 500 sedan 2011.

Mats Gyllenberg, professor i matematik vid HU, kommer ändå med lugnande besked. Han tror inte att det sjunkande antalet beror på att färre läser lång matematik. Troligare är att det nya ansökningssystemet till universiteten, där studieplatserna delas ut enligt studerandenas egen rangordning, har resulterat i färre ansökningar.

– Det här är inte så hemsk alarmerande. Vi tar fortfarande in runt 200 per år och intaget har länge varit stadigt och vårt studerandeunderlag är bra, säger Gyllenberg.

Helt oroad är han ändå inte över trenden i gymnasierna.

– Jag tycker själv det är oroväckande att allt färre elever i gymnasiet väljer lång matematik. Nuförtiden behövs matematik överallt i samhället och det blir bara viktigare.

"Man är stolt över att inte förstå"

Vad det låga intresset för matte beror på är ändå svårt att veta. Gyllenberg berättar att attityden mot ämnet försämras redan i lågstadiet. Helsingfors universitet har försökt hålla kontakten till skolorna för att ändra på det här, men bilden av matematik som ett tråkigt ämne sitter hårt.

– Det har nog ärvts ner genom generationerna. Hur ofta får man inte höra att folk lite stolt säger att de inte förstod någonting av matematiken i skolan? Jag har ännu aldrig hört någon säga stolt att den inte lärde sig läsa eller skriva, säger Gyllenberg.

Matematik är som konst, man lär sig inte att måla en tavla genom att läsa en bok. Man måste själv måla.― Mats Gyllenberg, professor i matematik.

Han berättar att HU i flera år haft en aktiv kontakt med skolor på både andra och första stadiet.

– Vi ordnar klubbar i lågstadieskolorna där vi försöker väcka intresset för matematik. Det har burit frukt och jag tror att den här vulgäruppfattningen om att matematik är tråkigt håller på att förändras.

Lärkanelevernas argument om att det tar för mycket tid köper Gyllenberg inte. Matematik ska ta lång tid.

– Man lär sig inte matematik av att läsa i en bok eller lyssna på en lektion. Man måste själv arbeta och skapa någonting nytt. Matematik är som konst, man lär sig inte att måla en tavla genom att läsa en bok. Man måste själv måla.