Hoppa till huvudinnehåll

Därför blev Göteborg jihadisternas kornbod

Låga inkomster och sämre jobbmöjligheter. Segregationen syns i Hjällbo.
Låga inkomster och sämre jobbmöjligheter. Segregationen syns i Hjällbo. Låga inkomster och sämre jobbmöjligheter. Segregationen syns i Hjällbo. Bild: Yle Hjällbo

Barn som leker jihadistlekar på gården. Utanförskap blandat med religiös extremism. Fler jihadister har rekryterats i Göteborgs förorter än i någon annan del av Sverige.

Terrorns kornbod har den kallats - den göteborska förorten. Yle besöker Göteborgsförorterna Angered och Hjällbo.

Utanförskapet finns här och extrema religiösa grupper som ställer sig utanför det svenska samhället. Integrationspolisen Ulf Boström är en av dem som har varnat för att Göteborg är den stad i Sverige därifrån flest personer har åkt till Syrien för att strida för Islamiska staten.

- Där det brinner mest brukar det blir varmast. Så även här. Har man fler av den religiösa doktrinen som innebär att man accepterar, förordar att göra det här brottet, då brinner det förstås mera, säger Boström.

Föräldrar hör av sig - staden erbjuder hjälp

När Boström gick ut med det här ifjol fick det stor uppmärksamhet. Trehundra fritidsledare och socialarbetare har utbildats för att kunna reagera på problemet.

Integrationspolis Ulf Boström ser utanförskapet som en orsak till radikaliseringen.
Integrationspolis Ulf Boström ser utanförskapet som en orsak till radikaliseringen. Integrationspolis Ulf Boström ser utanförskapet som en orsak till radikaliseringen. Bild: Yle ulf boström,Hjällbo Centrum

- Det mest konkreta är när familjer och anhöriga väljer att höra av sig till kommunen och framför allt socialtjänsten. Och be om hjälp för att de är rädda för sina närstående. Då har vi kunnat gå in och hjälpa de familjerna, säger enhetschef Sven-Johan Dahlstrand vid Göteborgs stad.

Oklart om en minskning har skett

Det är oklart hur stor effekt det här arbetet har haft. Göteborgs stad säger att man har fått uppgifter om att färre har anslutit sig till IS sedan förra sommaren.

Säkerhetspolisen varken bekräftar eller dementerar det när Yle frågar om uppgifterna stämmer. Dahlstrand ser vissa utomstående orsaker till att en minskning kan ha skett.

Göteborgs moské - ett jättebygge som betalades av Saudiarabien.
Göteborgs moské - ett jättebygge som betalades av Saudiarabien. Göteborgs moské - ett jättebygge som betalades av Saudiarabien. Bild: Yle Göteborgs moské

- Att IS har mött motgångar och tappat kraft i Syrien kan ha påverkat så klart. Många av de göteborgare som reste har också dött och det kan ha påverkat rekryteringen.

Också de uppmärksammade terrorrättegångarna i Göteborg kan ha en dämpande effekt.

Barn leker jihadistlekar

Men bland dem som jobbar ute i förorten är bilden en annan. Dem som Yle talar med ser alltjämnt samma tecken på en radikal omgivning. Gun Holmertz arbetar som verksamhetsansvarig vid frivilligcentralen Caritas som ligger här.

- Det var mycket tydligt för några månader sedan att småbarn sprang på skolgården och delade sig i olika läger. Vems pappa som är daesh och vem som inte är det och vem som skulle göra det och det. Det var väldigt tydligt, säger Holmertz.

Och när vi frågar runt i grannförorten Angered hittar vi ganska snabbt en person som kan berätta om hur vänner har radikaliserats.

Andreas Rostams vänner blev jihadister.
Andreas Rostams vänner blev jihadister. Andreas Rostams vänner blev jihadister. Bild: Yle angered

- Jag hade fyra vänner som åkte ner, vi gick i samma klass och jag kände dem väl. I april förra året dog de i ett flygattentat. Man såg bilderna i tidningar och då såg jag att det var ju dem, berättar Andreas Rostam.

Vad tänkte du då?

- Det var inte bra. Hur kan man lämna ett så här fint land för att åka ner och kriga. Vad är meningen?

Religionen tilltalande i utanförskapet

Förorterna i Göteborg har alltid varit en bas för rekrytering till extremistiska rörelser, också innan jihadisterna började rekrytera ungdomar, säger Ulf Boström.

Det handlar om en känsla av att inte hör till det svenska samhället, om dåliga jobbutsikter och låga inkomster. Det handlar om skolor där en stor del av eleverna går ut utan godkända slutbetyg.

Moskéerna säger att de inte kan känna varje besökare.
Moskérna säger att de inte kan känna varje besökare. Moskéerna säger att de inte kan känna varje besökare. Bild: Yle göteborg

- I segregationen lever många mänskor i ett isolat från det så kallad majoritetssamhället. Och då har religionen ett stort fäste. Om man ser på den här typen av islam ger den ju också makt. Så det är klart att den är väldigt tilltalande för utanförskapsmänniskor, säger Holmertz.

Ulf Boström rör sig ofta ute bland invånarna här, på till exempel fredagsböner. Han ser inte att att det religiösa intresset skulle ha minskat i området, trots att staden talar om minskad rekrytering.

- Jag kan inte se att de religiösa föreställningarna har förändrats nämnvärt.

Boström påpekar att största delen av det muslimska samfundet förstås motsätter sig den radikala islamismen. Men det finns en gradskillnad. En del moskéer i Göteborg talar tydligt mot extremism, medan andra har bjudit in omdebatterade radikala predikanter.

Saudiarabien betalade moské

Göteborgs moské är den största i staden och moskébygget på över sju miljoner euro har betalats av Saudiarabien, som baserar sin lagstiftning på sharia. Men moskén talar mot radikalisering, säger presstalesman Mohammad El-Alti.

Göteborgs moské jobbar aktivt mot extremism, säger Mohammad El-Alti.
Göteborgs moské jobbar aktivt mot extremism, säger Mohammad El-Alti. Göteborgs moské jobbar aktivt mot extremism, säger Mohammad El-Alti. Bild: Yle mohammad el-alti,Göteborgs moské

- Vi har inte haft sådana besökare vad vi vet. Om vi skulle ha sådana besökare skulle vi med all säkerhet sätta oss ned med den personen och i värsta fall anmäla, säger El-Alti.

Många unga islamister drömmer om ett kalifat, en stat där islamska lagar råder. Vilken diskussion för ni om det, för att hindra att unga radikaliseras?

- Vi säger att vi bor i ett fredligt samhälle. Och här finns inte ett behov av att skapa ett kalifat. Här ska vi samleva, som en del av det svenska samhället.

Hur mycket vet ni om dem som besöker moskén, om vilka åsikter de har privat?

- Det är svårt att säga. Vi står ju inte vid dörren och frågar var och en. På fredagar kommer till exempel 1500 besökare hit. Men bland dem som besöker oss mest ser vi inte sådana tankegångar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes