Hoppa till huvudinnehåll

"Ingen ska behöva dö för klädernas skull"

Tuula Bergqvist på VNF kom på idén att ordna klädrevolutionsdag på skolan 2016.
Tuula Bergqvist på VNF kom på idén att ordna klädrevolutionsdag på skolan. Tuula Bergqvist på VNF kom på idén att ordna klädrevolutionsdag på skolan 2016. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg

Ingen ska vara tvungen att dö på grund av kläder, säger lärare Tuula Bergqvist på Västra Nylands folkhögskola i Karis. Hon har tagit initiativ till att för första gången ordna klädrevolutionskampanjen i VNF. Hon vill att vi blir uppmärksamma på hur våra kläder tillverkas.

Den här veckan ordnas den internationella klädrevolutionskampanjen för att påminna om dem som dog då en klädfabrik rasade i Bangladesh år 2014.

Samtidigt är det ett sätt att försöka få klädkedjorna att ge mera insyn i hur kläderna tillverkas.

Klädrevolutionskampanjen

Den internationella klädrevolutionskampanjen ordnas den här veckan för tredje gången.

Kampanjen startade på grund av att över 1 100 arbetstagare dog då en en klädfabrik i Bangladesh rasade den 24 april 2014. Över 2 000 skadades i raset.

Tanken är att få klädindustrin att ge större insyn i arbetet och att industrierna tar större ansvar för hur kläderna produceras.

Man kan delta genom att till exempel publicera en bild på sociala medier på sig själv med kläderna aviga så att märket syns och fråga vem som tillverkat dem. Använd hashtaggen #whomademyclothes

Klädrevolutionskampanjen på Västra Nylands folkhögskola i Karis ordnas i dag (20.4). Tuula Bergqvist är lärare på VNF:s modelinje och det är på hennes initiativ dagen ordnas i skolan.

Tuula Bergqvist har deltagit på olika vis i kampanjen sedan den ordnades för första gången år 2014. Bergqvist hoppas att kampanjen på VNF blir ett ännu större evenemang nästa år.

Vi kommunicerar med kläder

Kläder är inte bara till för att skydda mot kyla eller nakenhet, utan de uttrycker också vår personlighet, påminner Bergqvist.

- Vi kommunicerar också med våra kläder. Därför är det viktigt att tänka på var de är gjorda och vem som gjort dem. Ingen ska behöva dö för mina kläders skull.

Helinä Salo och Emma Stapels på Västra Nylands folkhögskola.
Helinä Salo valde dagen till ära att sätta kjolen på övre delen av kroppen och skjortan på nedre delen. Emma Stapels klädde sig manligt eftersom det tidigare var revolutionärt. Helinä Salo och Emma Stapels på Västra Nylands folkhögskola. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg

Tuula Bergqvist tror att allt flera tänker på klädernas ursprung. Hon funderar själv mycket på varifrån hennes egna kläder kommer.

- Jag är född till miljömedvetenhet på 1950-talet då kläderna cirkulerade mellan syskon och kusiner. Jag tror att allt flera tänker på klädernas bakgrund. Vi borde också fundera på vår konsumtion, behöver vi så mycket kläder?

Allt flera tänker på kläder

Martin Paul, Anna-Kajsa Edström och Sofia Lindeberg studerar teater vid VNF och de säger alla att de allt mera funderar på var deras kläder är gjorda och vilka förhållanden arbetstagarna har.

Anna-Kajsa Edström, Sofia Lindeberg och Martin Paul på Västra Nylands folkhögskola.
Anna-Kajsa Edström, Sofia Lindeberg och Martin Paul. Anna-Kajsa Edström, Sofia Lindeberg och Martin Paul på Västra Nylands folkhögskola. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg

De köper helst kläder från kedjor som de vet att tar hand om sina arbetstagare. De har också allt mera börjat köpa kläder på loppmarknad.

Undersökning om insyn i tillverkningen

Fashion Revolution och Ethical Consumer har gjort en lista på hur stora modemärken klarar sig vad gäller insyn i hur kläderna tillverkas.

40 klädkedjor granskades, inga finländska företag var med i undersökningen.

De som klarade sig bäst var Levi Strauss&Co, H&M, Inditex, Adidas och Primark.

Flera kända modekedjor placerade sig längst ner på listan, till exempel Chanel, Hermes, Louis Vuitton och Prada.

Nästa år kommer även finländska företag att vara med. De får också anmäla sig frivilligt till undersökningen.

Tuula Bergqvist anser att vi borde fundera mera på klädernas kvalitet.

- Förr var kläderna gjorda av bra material, så är det inte längre. Om vi köper dyra kläder brukar vi sköta dem bättre och de håller längre.

Revolutionär dag har betydelse

Tuula Bergqvist tror att det har en betydelse att ordna en klädrevolutionskampanj.

Hon anser att många klädföretag redan har ändrat sig och att det är lättare för kunderna att ha insyn i hur kläderna tillverkas.

Ronja Forsström, John-Sebastian Wikström och Kristina Nyholm på fotolinjen vid Västra Nylands folkhögskola.
Ronja Forsström, John-Sebastian Wikström och Katarina Nyholm tog bilder av dem som undrar var deras kläder är tillverkade. Ronja Forsström, John-Sebastian Wikström och Kristina Nyholm på fotolinjen vid Västra Nylands folkhögskola. Bild: Yle/Marica Hildén vnf fotolinjen

Martin Paul tror också att en sådan här dag har betydelse.

- Jag tror att alla dagar som uppmärksammar något hjälper till en viss mån. Man måste bara vara med.

Bergqvist säger att det effektivaste sättet att påverka är då konsumenterna säger nej till kläder som tillverkats under dåliga förhållanden.

Se på nätet hur kläderna tillverkas

Det har skett en revolution inom matproduktionen, säger Bergqvist. I dag är det populärt att veta var maten odlas och hur den transporteras.

Bergqvist vill se samma situation inom klädbranschen. Hon skulle vilja se online, alltså i realtid på nätet, hur kläder tillverkas innan hon köper dem.

- Jag har inget emot att mina kläder tillverkas i Indien eller Bangladesh, men jag vill veta att de som jobbar har det bra så jag kan använda mina kläder med gott samvete.

Klädrevolutionsdag på VNF i Karis 2016.
Personalen visade sina älsklingsplagg då kampanjen ordnades på VNF. Klädrevolutionsdag på VNF i Karis 2016. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland

Klädrevolutionsdag på VNF i Karis 2016.
De studerande fick gissa vilket plagg som hörde ihop med vilken anställd vid skolan. Klädrevolutionsdag på VNF i Karis 2016. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg

Det är många som vill ha en förändring, säger Anna-Kajsa Edström.

- Vi måste ändra vårt köpbeteende, det finns inget annat val.

Kampanjen på VNF

Tuula Bergqvist tog initiativ till att klädrevolutionskampanjen uppmärksammas på Västra Nylands folkhögskola i Karis.

Personal och studerande får klä sig i revolutionerande kläder eller använda kläder för att visa modets makt. Fotostuderande tar bilder och visar dem på #whomademyclothes

I dag kan man byta kläder med varandra på VNF och personalen visar sina älsklingsplagg. De studerande får gissa vilket plagg som hör ihop med vilken person.

Dagen avslutas med att se på en film om modebranschen.




Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland