Hoppa till huvudinnehåll

Många frågetecken kring svensk läkarutbildning i Åbo

Läkare och patient
Läkare och patient Bild: YLE åldringsvård

Österbotten och Vasa i synnerhet har under många år dragits med svår läkarbrist. Nationell statistik visade även i år att Vasa har störst andel obesatta läkartjänster, trettio procent. I mindre kommuner i Vasa sjukvårdsdistrikt har den enda lösningen ofta varit dyra hyrläkare.

Markku Sirviö är ledande överläkare i Vasa och kan problematiken utan och innan.

- De svenskspråkiga som studerar medicin vid Helsingfors universitet stannar i huvudsak kvar i huvudstadsregionen där det finns stor efterfrågan på deras kunskaper och finskspråkiga läkare väljer bort oss eftersom man måste kunna svenska för att jobba här, och hittills har vi inte funnit någon lösning på det här dilemmat, säger Sirviö.

Enligt Sirviö har undersökningar tidigare visat att bara en av tio österbottningar som studerat medicin vid Helsingfors universitet återvänder till hemtrakterna för läkarjobb ens för en kort tid.

Markku Sirviö, ledande överläkare.
Markku Sirviö. Markku Sirviö, ledande överläkare. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist vasa hvc

Åbo universitet vill undervisa på svenska

Vid Åbo universitet tror man sig ha åtminstone en dellösning på problemet. I maj ansöker universitet om tillstånd för att börja undervisa även på svenska.

- Vi vill svara på det behov av tvåspråkiga läkare som finns såväl i Egentliga Finland som i Österbotten och tror att vi har färdigheterna för det, säger Kalervo Väänänen som är rektor vid Åbo universitet.

Väänänen har regelbundet kontaktats av österbottniska beslutsfattare i frågan. Universitetet har redan tidigare visat vilja att starta svenskspråkig utbildning i medicin, men fick då avslag på sin ansökan från Undervisningsministeriet.

- Vi har många österbottniska sökanden till vår utbildning, och det finns ett existerande samarbete med Vasa. Om vi kunde erbjuda en grupp på 8-10 studerande undervisning på svenska årligen skulle det öka antalet tvåspråkiga läkare, säger Väänänen.

Enligt Väänänen har universitetet redan nu lämplig personal. I Vasa finns tre professorer i klinisk medicin och i Åbo finns flera svenskspråkiga lärare.

Väänänen räknar samtidigt med Åbo akademi som samarbetspartner. ÅA kunde erbjuda en del av kursutbudet i bland annat kemi och fysik.

Bryta HU:s ensamrätt och skriva om universitetslagen?

Helsingfors universitet har idag ensamrätt på medicinsk utbildning på svenska. Pertti Panula är prorektor med ansvar för universitetets undervisning på svenska.

- Vi ställer oss inte automatiskt negativt till planerna. Men vi förutsätter i sådana fall att Åbo universitet vore färdigt att undervisa en lika stor andel av hela utbildningens curriculum på svenska som vi gör och det är ingen enkel sak, säger Panula.

Medicine studerande avlägger omkring 70 vitsord under sin sex år långa grundutbildning. I hälften av kurserna organiserar Helsingfors universitet undervisning på svenska.

Panula nämner särskilt kostnaderna för att rekrytera svenskspråkig undervisningspersonal som en stor utmaning.

- Inte ens vi har alltid haft det lätt att hitta lämplig personal, särskilt då en del av undervisningen måste ske i små grupper. Lägg där till att staten inte betalar extra för att man utbildar på svenska så är utmaningen verkligt stor.

Panula poängterar samtidigt att Helsingfors universitet kontinuerligt arbetar för att locka österbottniska studerande och även intressera dem för att återvända till hemknutarna efter slutförda studier.

- Vi är mycket medvetna om vårt ansvar i den här frågan och jobbar på saken, säger Panula.

Bollen ligger hos ministeriet

I slutet av maj kommer Åbo universitet att föra förhandlingar med Undervisningsministeriet i frågan. Det största hindret ligger i frågan om universitetets undervisnings- och forskningsspråk som idag anges som enbart finska.

Skulle svenska läggas till som ett undervisningsspråk vid Åbo universitet öppnar det upp för oanade konsekvenser även för Åbo Akademi. Två universitet i samma stad som bägge undervisar på svenska?

- Troligtvis blir det ytterst svårt att få igenom, säger rektor Kalervo Väänänen.

Bilden bekräftas av utbildningsråd Johanna Moisio vid Undervisnings- och kulturministeriet.

- Det är riksdagens sak att svara för eventuella förändringar i universitetslagen och det vore en mycket märklig sak att lagstifta in undantag i den, säger Moisio.

Enligt universitetslagen har varje universitet bara ett undervisnings- och forskningsspråk, utom Helsingfors universitet och Konstindustriella högskolan som undervisar på två språk.

Inget universitet undervisar på två språk på bara ett kunskapsområde.

- Det här är inget man ändrar på sådär bara. Men mer kan jag inte säga förrän vi har fått in en ansökan från Åbo universitet att ta ställning till, säger Moisio.

Lättnad om några år?

Undervisningsministeriet följer noggrant med situationen på olika håll i landet och läkarbristen är inget man struntar i påpekar Johanna Moisio.

Redan under föregående regeringsperiod ökades därför antalet läkarstuderande och resultatet av de större grupperna torde synas småningom.

- Eftersom medicinstudierna tar så lång tid kan vi ännu inte se effekten av de här ansträngningarna, men om några år borde man kunna se om de större grupperna bidrar till en lättnad för läkarbristen också i Österbotten, säger Moisio.

Vid ministeriet är man även öppen för utökad klinisk praktik som läkarstuderandena kan genomföra exempelvis i Österbotten. Ledande överläkaren i Vasa Markku Sirviö är rädd att åtgärderna inte räcker.

- I de stora städerna kan man ofta organisera arbetet på ett annat sätt, exempelvis med helt svenskspråkiga mottagningar, men den uppdelningen fungerar inte hos oss. Här gäller tvåspråkighetskravet alla som ska arbeta självständigt med patienter och det här avskräcker tyvärr, säger Sirviö.