Hoppa till huvudinnehåll

Morot - rotfrukten för sött och salt

Morötter i en trälåda.
Morötter i en trälåda. Morötter i en trälåda. Bild: Five Corners Production morot,Morot,linda stenman-langhoff,rotfrukter

Det doftar friskt och starkt av löken och rotfrukterna som sakta sjuder på spisen. När man tittar ner i den i den stora kastrullen blinkar morötterna till när de når ytan. För en knapp timme sedan var de omgivna av fuktig mull. Nu kokas de till buljong och soppor. Resten av dagens skörd skall rivas till en läcker morotkaka.

Moroten (Daucus carota sativus) hör till våra mest populära rotfrukter och i Finland äts den mest av alla frilandsgrönsaker. Vi äter upp till nio kilo morot per person och år. Morot är också en av de första rotfrukterna vi ger till riktigt små barn, i form av puré. Den är mycket rik på karoten, som i våra kroppar ombildas till A-vitamin.

Moroten är tvåårig och det är under det första året som den tjocka roten med en bladrosett av parflikiga blad bildas. Morot finns i olika former och färger och de är i huvudsak cylindriska, koniska eller runda. Färgerna är orange, lila, gul och vit.

Morotssorter

Morötter delas in i tidiga, medeltidiga och sena sorter. Man talar om sommar- och vintermorötter, där de senare skördas sent på hösten. Morötterna kan skördas så snart de fått tydlig orange färg. Då har också smaken utvecklats. Morötter skall förvaras svalt, t ex i en jordkällare. Varva morötterna med sand i lådor eller hinkar. En hög luftfuktighet är också bra så att morötterna inte skrumpnar.

Förutom sommar- och vintermorötter indelas de också enligt olika typer med diverse egenskaper, bl a Amsterdam, Nantes, Chantenay och Berlikum/Flakeer. Från sådd till skörd tar det i regel mellan 55 och 80 dagar. De längsta kan ta ca 130 dagar innan de är redo att skördas.

Att hitta en god morot bland olika fröpåsar hos trädgårdshandlaren eller på nätet är litet som att söka efter en bra bok på biblioteket. Det gäller att läsa omdömet på påsen, odla och hoppas på det bästa.

I Finland är t ex tidiga, orangea nantesmorötter väldigt omtyckta. Nantes Express är den tidigaste av dem, men Early Nantes är en veteran i vårt land. Den har spröda och jämnt cylindriska rötter och växer bra både på friland och i drivbänkar.

Amsterdam Forcing är inte bara en extra tidig morot, den är också den snabbaste och är klar för skörd på 55 dagar. Den är ca 12 cm lång, cylindrisk, spröd och kraftigt orange. Amsterdam Forcing är en gammal, söt kultursort som lämpar sig skörd i växthus, drivbänkar och på friland.

Sugarsnax 54 är världens sötaste morot. Den har upp till 25 cm långa, smala, rötter med extra mycket betakaroten. Den är perfekt till sallader och att dippa i gräddfil framför tv:n.

Morötter i olika färger.
Olika sorters morötter i olika färger. Morötter i olika färger. Bild: Yle/Public domain morot,Morotssläktet,rotfrukter

Bolero är en populär, medeltidig sort av Nantes/Berlikumtyp som odlas av både privata odlare och kommersiellt. Den är kraftig och ger god skörd och bra att lagra om den sås sent.

Autumn King är en vacker höst- och vintermorot med något koniska rötter. Den används både som färskmorot och fleras favorit när det gäller långlagring. Autumn King är en stor och god morot.

För flera odlare är Berlicum 2 en favorit bland sena morötter för sin goda lagringshållbarhet. Berlicum 2 är en klassisk, stor och kraftig höstmorot med fast kött och utmärkt smak. Tillsammans med vintermoroten Karotan hör den till sorterna med mest karotininnehåll.

London Torg är halvlång, bredaxlad, rödorange och mycket saftig. London Torg är lättodlad och en mycket god vintermorot och lämpar sig bästa att saftas.

Höstmoroten Eskimo är cylindrisk och har orange rötter med slätt skal. Den är god och söt för både färskkonsumtion och matlagning. Den uppskattas i Norden eftersom den har frosttåliga och starka rötter som kan skördas långt in på säsongen.

Moroten klyvs på längden.
Moroten klyvs på längden. Bild: Five Corners Production morot,linda stenman-langhoff,biodynamisk odling,ekologisk odling

Gula, vita och röda sorter

Till de gula sorterna är Yellowstone en av de mer odlade. Den är en slät, söt och jämnt konisk, gul höstmorot. Istället för karoten innehåller Yellowstone lutein som är en karotenoid, men som hör till xanthofyllerna.

De gula morötternas nestor är i alla fall Jaune du Doubs, en fransk gourmetmorot som är delikat som ung, men en god matmorot som fullt utväxt. Anorna går långt tillbaka. Redan på 1600-talet odlades de gula rötterna till folk och fä i hela Frankrike. Jaune du Doubs har en mildare och rundare morotssmak än de oranga.

White Satin är en vit morot, mild och litet söt i smaken. Den har ett mycket sprött och saftigt, helt vitt kött. Den här moroten kan ätas både färsk och tillagad.

Till de röda morötterna hör Atomic Red med en kraftigt, mörkt rosa färg på både ut- och insida. Atomic Red smakar bäst som tillagad och behåller dessutom sin färg efter kokning.

De riktigt mörkt, purpursvarta morötterna med orangefärgat fruktkött är sommarmorötterna Deep Purple, Purple Haze och Purple Dragon. Deep Purple har spetsiga rötter, intensiv genomfärgning och liten vit kärna. Den är en fantastisk morot med mycket söt och god smak, perfekt för juice, grytor och råkost.

Purple Haze har purpurröda, koniska rötter med orangefärgat fruktkött. De är spröda och söta och lämpar sig i sallader och gourmeträtter. Purple Dragon är en sen sommarmorot med konformade, purpurröda rötter med orange fruktkött, men kan också skördas tidigt som minimorot. Purple Dragon är söt och gör sig bra som dekoration i sallader eller som tillbehör.

Recept:

Moroten är en mångsidig rotfrukt och tack vare sin sötma, vackra färg och milda smak är den användbar i allt från sallader, soppor till efterrätter. Den är god som sådan, men obligatorisk som smaksättare i en buljong eller soppa, Moroten har en given plats i wokrätter, grytor och lådor. Som stuvad eller glaserad får du ett fint tillägg till biffen. En råriven morot kan bli sallad, plättar, gröt, sylt eller paté. Restaurangkocken lägger gärna in den i 1-2-3-lag, men hemma bakas den ofta in i bröd eller kakor med varma kryddor.

Här är receptet till Linda Stenman-Langhoffs morotskaka med varma kryddor och en glasyr med mascarpone.

Richard McCormicks morotssallad lämpar sig som en liten förrätt eller som tillägg till en huvudrätt. Den kan tillredas dagen innan och dra i kylskåpet så den får fylligare smak.

Paul Svenssons morotstartar med friterad kapris är en förrätt i linje med hållbarhetstänk. Den är komplett med den klassiska smakbilden av en vanlig oxtartar. Ge tartaren rätt konsistens av att bara sjuda moroten lätt och kombinera sedan med ljuvlig sälta och knaprighet från både kapris och bröd.

Leo Gammals morotssoppa med kummin är en enkel soppa lagad efter ett medeltida recept. Den här soppan var en raritet på herr- och prästgårdar.

Bloggaren Malin Båtmästars engelska morotskaka är glutenfri, men tummar inte på sötma och kryddighet.

Odling i Finland

I Finland odlas morötter av privata odlare för eget bruk och av kommersiella odlare för försäljning. Den genomsnittliga skörden varierar mellan 25 och 80 ton per år. Utmaningarna inom den kommersiella odlingen ligger främst i förmågan att kunna kombinera lämpliga morotsorter och odlingsmetoder som tål finländska förhållanden. Kraven är höga, eftersom en stor del av skörden lagras långt in på följande år.

Skördade morötter i trälåda.
Skördade morötter i trälåda. Skördade morötter i trälåda. Bild: Five Corners Production morot,filip langhoff,Skörd

Antik medicinalväxt

Vildmorot (Daucus carota) har funnits i flera tusen år. Morotfrön från 2 000 - 3 000 f.Kr. har hittas i Schweiz och södra Tyskland. Ursprungligen odlades inte moroten för sin rot, utan för sina aromatiska blad. Men roten har efter hand blivit uppskattad och morot har odlats selektivt för att minska bitterhet, öka sötma och minimera den träiga kärnan.

Vissa morotväxter odlas fortfarande för sina aromatiska blad och frön, t ex persilja, fänkål, dill och spiskummin.

Första gången själva roten nämns i den klassiska litteraturen är på 100-talet, så det sannolikt att antikens greker och romare även använde roten som medcinalväxt. Enligt antikens författare växer både gula och vita morötter vilda, men dessvärre nämner de sällan i hur stor utsträckning morot odlas.

Den romerska botanikern Plinius den äldre (23 - 79) skrev om en odlad växt i Syrien och som de kallade gingidium. Den är slät och bitter, äts rå eller tillredd och är väldigt bra för magen. Den påminner om en plasternacka. Vi kallar den gallicam, men grekerna kallar den daucon.

Enligt dagens klassifiering är Daucus gingidium and Daucus carota synonyma och avser vildmorot. Namnet gallicam tros avse att den kom till Italien från Frankrike (Gallien).

Både Plinius d.ä och den grekiska läkaren Galenos (129 - 199) ansåg att den vilda moroten varken var lika god som den odlade eller ens lämpad som livsmedel.

Antikens författare förväxlade ständigt vit morot med palsternacka, vilket också var vanligt i Norden ännu på 1600-talet. I kokboken De re coquinaria från ca 200-talet ger Apicius recept på Carota sen pastinaca, vilket med största sannolikhet borde avse morot. Den grekiske naturforskaren Dioskorides (40 - 90) använder ordet karota i meningen Pastinaca silvestris.

Nyskördade biodynamiska morötter.
Nyskörade biodynamiska morötter. Nyskördade biodynamiska morötter. Bild: Five Corners Production morot,från jord till bord,rotfrukter,biodynamisk odling,odlingsmetoder,ekologisk odling

Den odlade morotens historia

Domesticieringen av vildmorot (Daucus carota) sägs ha skett i Mindre Asien, varifrån föregångarna till denna också tros ha kommit. När det gäller den kultiverade moroten talar botaniker om en östlig typ (Daucus carota subsp. afghanicus) med färgade rötter i rött, gult och lila samt en västlig, (Daucus carota subsp. sativus) med gula och vita rötter, senare även orange.

Den östliga moroten tros ha kultiverats i Persien, i området kring dagens Iran och Afghanistan på ca 900-talet, möjligen tidigare. Med domesticeringen uppträdde också en samlad, konisk rot. Denna odlade morot spred sig sedan sig runt om i Asien, till Europa och senare till Amerika,

Ursprunget till den västliga moroten är något oklart, men flere botaniker räknar den holländska, orangea moroten (Daucus carota subsp. sativus) från 1600-talet som den västliga varianten.

Morer hämtar moroten tillbaka

Man kan säga att moroten återvände till Europa på 800-talet, då en kultiverad, röd variant etablerades i det moriska Spanien. Den orange-gula moroten kan ha uppstått redan på 600-talet som en mutation av den asiatiska, violetta moroten, men en kultiverad, gul variant från Afganistan finns dokumenterad på 1000-talet. Den moriske agronomen Ibn al-'Awwam bekräftar olika färgers morötter i 1100-talets Spanien.

Moroten spreds västra Europa under 1300- och 1400-talen och nådde Amerika där den började odlas småskaligt i början av 1600-talet i bl a Virginia och Massachusettes. Fram till 1500-talet var moroten främst violett, purpur, röd eller svart till färgen, men smakade lika bra som våra morötter idag.

Så lyckades holländarna framkalla en mutation och en blekgul morot såg för första gången dagens ljus i västra Europa. 1600-talet är alltså århundradet när holländarna kultiverade den moderna, ätbara varianten som är föregångaren till de morötter vi odlar och äter idag. Sedan dess har européer dominerat forskningen och utvecklingen av denna rotfrukt.

Moroten hade redan nått Norden på 1400-talet, via Tyskland, men den orangea moroten var en välkommen nyhet på 1700-talet. Trädgårdsmästaren i Stockholm, Petter Lundberg, nämner år 1776 att det fanns tre typer av morot: långa röda holländska, röda hornska och gula leidiska, direkta källor till alla de sorter vi har idag.

Olika orangea och rölliga morötter.
Olika orangea och rölliga morötter. Bild: Five Corners Production morot,biodynamisk odling,ekologisk odling,odlingsmetoder,från jord till bord

Morot eller karott?

Vi kallar den avlånga rotfrukten för morot och inte karott, efter latinets carota eller grekiskans karoton som betyder huvud eller horn. Karott på svenska förekommer under 1700- och 1800-talet, men ofta preciserat till små och helrunda morötter, t ex Paris Market.

Ordet morot kan härledas från tyskans morwortel, möhre och mohrrübe fast tyskarna talar också om die karotte, gelbrübe, gelbe rübe, rüebli, riebli eller wurzel. I ryskan kallas moroten för morkva.

Morot förekommer i svenskan på 1530-talet och avsåg då hela växten som också användes i medicinskt syfte. Röda morötter och Wild Moroot med en ludin root förekommer på medeltiden, men i Svenskt dialektlexikon från 1638 var Guul Moroot den allmänna betydelsen för rotfrukten.

Fram till början av 1800-talet kallas även flera andra flockblommiga växter för morötter. Säfferot kallas för libanotisk morot, athamanta för kretisk morot och sockeranis (pimpinella sisarum) för välsk morot.

Eftersom en av de tidiga varianterna av morot var vit förväxlades den lätt med palsternacka, vilket också är defintionen av en vit morot i Frankenius dialektlexikon från 1635.

Linda och Filip med morötter.
Filip och Linda plockar morötter. Linda och Filip med morötter. Bild: Five Corners Production morot,Morot,från jord till bord,rotfrukter

Rik på betakaroten

Moroten är en speciell rotfrukt i den bemärkelse att den är rik på betakaroten och kalium, i synnerhet om man torkar och t ex lagar rotfruktchips av den. Som torkad stiger alla näringsvärden, men i synnerhet Vitamin A (RAE).

En jämförelse mellan torkad morot och andra tillstånd visar bl a att karotenoider i kokt morot med salt är 11 498,6 µg (mikrogram) och i torkad 98 876,8 µg. A-vitaminerna i stekt morot är 808,4 µg mot 6 758,0 µg i torkad. Vitamin K i stekt morot är 27,66 µg och 165,87 µg i torkad. Vitamin C i rå morot är 6,5 mg och i torkad 11,0 mg. Folaterna (Vitamin B9) stiger från 16,4 µg i rå morot till 143,0 µg i torkad och mängden kalium stifer från 441,9 mg i stekt morot till 1 950,0 mg i torkad.

Morot är inte det enda livsmeel som innehåller karotenoider. Goda källor är också paprikapulver, grönkål, tomatpuré, torkad nypon, persilja, tomatketchup och torkad havstång (nori).

Morot, paprikapulver och torkad havstång (nori) är en goda vegetariska källor till Vitamin A (RAE), men den stora vitaminbomben är lever i alla dess former.

Det sägs att man skall äta morot eftersom de är bra för synen. Det här är sanning med en viss modifikation. Om man lider brist på A-vitamin kan betakarotenet, som i kroppen kan omvandlas till A-vitamin (retinol), återställa mörkerseende och förebygga nattblindhet. Däremot menar läkare att dåligt mörkerseende på grund av A-vitaminbrist inte förekommer hos friska personer.

Inom folkmedicinen betonas att moroten ökar urinutsöndringen, lindrar luftbesvär och diarré samt olika mag- och tarmbesvär, vilket är i linje med vad de gamla grekerna redan konstaterade. Morotssaft används också inom naturmedicinen för att bl a sköta njursten och för att behandla A-vitaminbrist.



För mera information och fördjupning:

Friluftsföreningen Sierra Club Potomac Region Outings artikel om den vilda morotens historia.

Runåbergs Fröers hemsida med information om morötter och odlingstips.

Wikipedias hemsida om xantofyll, karotenoiden som gör moroten gul, men också äggulan.

Wikipedias hemsida om retinol som ett annat av A-vitaminets förstadium förutom karoten.

Portalen Farmits finska hemsida med jordbruksekonomisk information om professionell odling och djurhållning.

Örtexperten Henriette Kress hemsida med information om morotens historia.

Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) på internet om etymologin bakom ordet morot.

Det brittska morotsmuseet, The World Carrot Museums hemsida med all världens information om morötter.

Trädgårdsportalen Odla.nu:s hemsida med uppgifter om den svenska trädgårdsmästaren Petter Lundberg.

Portalen Alternativ.nu:s hemsida med information om morötter och självhushållning.

Portalen Nyttigt.nu:s hemsida med information om morötter och annat nyttigt.

Företaget Capio Medoculars blogg om myter och sanningar om ögon och syn.

Virpi Raipala-Cormier, Luontoäidin kotiapteekki, WSOY, 2004

Institutet för hälsa och välfärds databas med uppgifter om livesmedels näringsvärden. Här kan du också jämföra olika livsmedel med varandra.