Hoppa till huvudinnehåll

Valborg är vårens och arbetets fest

Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.

Valborg är i synnerhet studenternas, det vill säga de som studerar vid högskolor och universitet, och arbetarnas fest. Festen börjar den sista april på valborgsmässoafton och kulminerar följande dag på första maj, som är arbetarnas egen helgdag.

Man kan säga att valborgsfesten är ett sammelsurium av den internationella arbetarideologin, en centraleuropeisk vårfest, de skandinaviska studenternas partaj och en modern gatukarneval.

Torghandel på första maj i Vasa
Torg i Vasa på första maj. Torghandel på första maj i Vasa Bild: Yle/Roger Källman första maj,torghandel,vasa,österbotten
Valborg
Ballonger hör till valborg. Valborg Bild: Yle/Pekka Kauranen ballonger,första maj

Valborgsmässoafton var en vidskeplig högtid

Våra moderna valborgstraditioner koncentreras på stadsmiljö men firandet har långa anor också på landsbygden. Den sista april firas valborgsmässoafton, som till namnet klingar kyrkligt och lite katolskt, vilket det också är.

Namnet härstammar från en engelsk kungadotter vid namnet Valborg eller Walpurgis (också Walburga), som var abbedissa i ett kloster i Tyskland på 700-talet. När hon dog sipprade det ut helande olja ur hennes sarkofag. Det här inträffade just kring första maj, som blev hennes helgondag och orsaken till att hon kopplades ihop med vårfesterna kring detta datum.

Valborg verkar ha ingått i de svenska helgonlegenderna redan på medeltiden och i kyrkorna hade man speciella mässor på valborgsmässoafton. Helgen kring första maj har genom tiderna varit vårens fest.

Ko som betar vid Esboviken
Kring första maj släppte man ut korna på grönbete. Ko som betar vid Esboviken Bild: Yle/Helena von Alfthan esboviken,glasdalen,ko,kor,östfinska kor
Man trodde att vädret vid första maj dikterade hur skördevädren skulle bli. Bild: Yle/ Seppo Sarkkinen hägg,häggblomma,vår

Bland annat trodde bönderna att vädret på valborgsmässoafton kunde ge tips på hur slåtter- och skördevädren skulle bli på sommaren och hösten. Traditionellt släppte man ut boskapen på bete i slutet av april och då var det viktigt att försäkra boskapslyckan med olika trollkonster.

Redan på den här tiden hörde det till att man tog sig en sup kring valborg. Efter "kosläppet" som det kallades när man släppte ut djuren efter vintern ordnade man fester där man fick "dricka märg i benen". Vad man drack varierade, det kunde vara allt från öl till brännvin.

Kvällen före första maj samlades man kring ett bål. Man ringde i klockor och förde mycket oljud. Syftet kan ha varit att skrämma bort rovdjur inför den kommande betessäsongen. Bålen, som är en tradition i Sverige ännu i dag, kan också ha varit ett inlån från de tyska häxskrämningseldarna. I Tyskland var valborgsmässonatten årets största häxnatt och eldarna hade samma syfte som våra påskeldar.

Valborgsfirandet kom från Sverige till Finland på 1800-talet. För de finländska bönderna var valborg en helgdag bland flera andra och firandet påminde mycket om det svenska. I städerna slog de första sommarrestaurangern upp dörrarna och bland aristokraterna firade man våren med de första friluftskonserterna.

Vappen 1892 i Helsingfors.
Valborg i Kajsaniemi 1892. Vappen 1892 i Helsingfors. Bild: Nils Wasastjerna/ Helsingfors stadsmuseum vappen 1892,vappencollage
Valborg på Högholmen 1900
Valborg på Högholmen 1900. Valborg på Högholmen 1900 Bild: Helsingfors stadsmuseum vappen 1900,vappencollage

Första maj är arbetarnas dag

Första maj har länge varit en arbetsfri helgdag och festdag i nordvästeuropeiska städer. I bondealmanackan var dagen den första dagen på sommaren och hantverksgillen och köpmän höll stora fester. Dagen var arbetsfri faktiskt redan på medeltiden och utsågs därför på olika håll till arbetarnas egen dag på 1800-talet.

Idén kom från USA, där första maj eller moving day som dagen kallades innebar att arbetarnas kontrakt förnyades för året, eller att man fick söka nytt jobb. Dagen hade en tydlig arbetaranknytning och från och med den första maj 1884 krävde arbetarrörelsen American Federation of Labor att alla arbetande skulle ha åtta timmar långa arbetsdagar. Samma organisation ville också fem år senare utse första maj till den internationella arbetarrörelsens manifestationsdag, vilket den också blev på den internationella socialistkongressen i Paris 1889.

Kampen för kortare arbetsdagar var inte enkel. I maj 1886 ordnade en grupp arbetare en protest på Haymarket Square i Chicago i USA. Polisen hade tidigare skjutit två demonstranter men arbetarna vägrade ge upp sin kamp. Protesten urartade i en massaker när någon kastade in en bomb och minst sju poliser och fyra arbetare dog direkt.

Arbetarnas marsch på Senatstorget 1912
Arbetarnas marsch på Senatstorget 1912. Arbetarnas marsch på Senatstorget 1912 Bild: Signe Brander/ Helsingfors stadsmuseum vappen 1912,vappencollage
Vappen 1919
Demonstration under valborg 1919. Vappen 1919 Bild: Helsingfors stadsmuseum vappen 1919,vappencollage

Till minne av martyrerna från Haymarket utropades den första maj till den internationella generalstrejkens dag och firandet spred sig över hela världen. Dagen skulle överallt ägnas åt demonstrationer för ett nytt och rättvisare samhälle.

I Mellaneuropa var första maj dagen då arbetarna åkte på utflykter till naturen och njöt av frisk luft, som var en bristvara i de trånga och mörka arbetarkvartenen. Arbetarmarscher blev vanliga i många länder på 1890-talet. Också i Finland blev arbetarnas gemensamma utflykter så småningom politiska första maj-marscher.

Officiellt etablerades "det finländska arbetets dag" i kalendrarna år 1978, men traditionerna och firandet kring högtiden har förändrats väldigt lite under det senaste seklet.

Teknologoer i Kajsaniemiparken under valborg 1955.
Teknologer i Kajsaniemiparken under valborg 1955. Teknologoer i Kajsaniemiparken under valborg 1955. Bild: Volker von Bonin/ Helsingfors stadsmuseum vappen 1955,vappencollage
Vappen 1959 i Helsingfors.
Statyn Tre smeder vid valborg år 1959. Vappen 1959 i Helsingfors. Bild: Arvo Kajantie/ Helsingin stadsmuseum vappen 1959,vappencollage

Valborgstraditionerna lever kvar

Politiska marscher hör som sagt till första maj men det gör också högtidliga tal på torg, köruppträdanden, första maj-luncher och såklart studentmössor, som var och varannan ny eller gammal finländsk student har på sig dagen till ära.

Ännu på 1950-talet var det vanligt att man använde studentmössan hela sommaren, från första maj till höst, men den vanan försvann sakta på 1960-talet. Den nuvarande modellen av mössan är kring hundra år gammal och hörde ursprungligen till studenternas uniform. Mössan har tidigare också varit mörkblå och en tid hade kvinnor en egen modell av mössan.

Valborg
Studentmössan hör till vid valborg. Valborg Bild: YLE 1 maj,fst5,första maj,radio vega,svenska.yle.fi,valborg,vårdberget

I Helsingfors inleds valborgsfirandet traditionellt på valborgsmässoafton med att en grupp studerande klär en studentmössa på Havis Amanda-statyn, som står vid Salutorget. Centrum av staden fylls med studerande iförda sina färgranna overaller och annat festfolk.

På 1800-talet firade studenterna våren den 13 maj, på Floradagen, men så småningom och på grund av internationella influenser blev festdagen för de studerande också första maj och valborgsmässoafton.

På första maj vallfärdar man till stadens parker för att äta picknick och höra olika körer uppträda. I Ulrikasborg i Helsingfors ordnades den första första maj-picknicken med mjöd och munkar år 1927. På Hagnäs torg ordnas arbetarnas valborgsfest.

I Åbo har studenternas vårfest långa anor och firades vid Åbo Akademi redan på 1800-talet. På valborgsmässoafton samlas Åbos svenskspråkiga studenter på Vårdberget för att sätta på sig studentmössorna och lyssna till Brahe Djäknars vårsånger.

Om du blir intervjuad av en journalist med en en meter bred rutig slips så är det nog en hipster.
Många vill se när Havis Amanda får sin mössa i Helsingfors. Om du blir intervjuad av en journalist med en en meter bred rutig slips så är det nog en hipster. Bild: YLE valborg,vappenretro
valborgsfirandet från vårdberget 2014
Vårig stämning på Vårdberget i Åbo. valborgsfirandet från vårdberget 2014 Bild: Peter Karlberg valborgsfirandet från vårdberget 2014

"Vappen" firas med munkar och mjöd

Maten och inte minst drycken har en central roll vid valborg. Många är på festhumör och firar fuktigt, speciellt de studerande kan festa hela valborg lång.

Mjöd har man lagat till valborg sedan 1700-talet. Traditionen började i prästgårdarna där man ordnade stora valborgskalas för att fira att prästen intog sitt ämbete. Mot slutet av 1800-talet var mjödet en populär sommardryck som blev allt mer allmän när nykterhetsrörelsen blev starkare.

Mjöd och struvor hör till valborg.
Mjöd och struvor hör till valborg. Bild: YLE/Strömsö mjöd,struvor,strömsö
Klassiska munkar med äpple eller blåbär och kaffegrädde
Klassiska munkar med äpple eller blåbär och kaffegrädde Bild: YLE/Strömsö efterrätt,munkar,paul svensson,strömsö,strömsö mat,sötsak,äppelmunkar

Vid sekelskiftet var den allmänna opinionen emot alkohol och att dricka offentligt var inte passande. Alkoholfri mjöd var därför en lämplig dryck som man enkelt kunde tillverka hemma själv.

Ståndspersoner stekte också munkar redan på 1700-talet och använde då ett recept ur svenska Cajsa Wargs kokbok. Till en början hörde munkarna till fastlagen men blev sedan valborgsbakverk på grund av konkurrensen med fastlagsbullen. Struvorna uppfanns däremot av restaurangföreståndaren Kajsa Wahllund, som gett både Kajsaniemi och Kajsaniemiparken i Helsingfors sina namn.

Så här lagar du mjöd och här finns ett recept på munkar!

Majblomman började först säljas i Göteborg i Sverige till förmån för tuberkulossmittade barn. De var en stor succé och redan följande år, 1908, såldes de första finländska majblommorna. Blomman finns i dag i alla de nordiska länderna och kommer i en ny färgnyans varje år.

Finlandssvenskar gillar att hälsa varandra "en glad vapp" och talar om "glada vappen". Ordet "vappen" kommer givetvis från finskans vappu, som i sin tur kommer från valborg.

"Glada vappen" är en talspråkig finlandism som i standardsvenska motsvaras av "Glad valborg" eller "Glad första maj". Uttrycket är med andra ord inte korrekt svenska, men passar kanske just därför bra in i den uppsluppna karnevalstämningen kring valborg.

Funderar man noggrannare på uttrycket märker man att det är lite konstigt. Varför heter det inte "glad vapp", som god jul eller glad påsk?

Majblomman
Majblomman årsmodell 2011. Majblomman Bild: Folkhälsan fokhälsans majblomma,folkhälsan,majblomma,majblomman

Källor: Jan-Öjvind Swanh: Svenska traditioner (Ordalaget Bokförlag), Seljavaara m.fl: Juhlat alkakoot! Vuotuisia juhlia ja perinteitä (WSOY), Satu Aalto: Suuri perinnekirja (Karisto), SO-rummet: Historien bakom valborgsfirandet och första maj, Språkinstitutet: Glada vappen!

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

  • Solflare.

    Vårdagjämningen och den fläckfria solen

    Ljuset besegrade mörkret, men solens beteende väcker frågor.

    Vårdagjämningen inträffade i dag klockan 10:28 på förmiddagen, den långa mörka vintern ligger alltså officiellt bakom oss. Men vad är på gång med solen just nu? Vi har två år kvar till solfläcksminimum men solen är redan nu uppseendeväckande fläckfri - solskivan har varit blank i två hela veckor.

  • Koko Hubara

    En mörkhyad flicka får inte vara blåögd

    Essäer om etnicitet i Finland

    Ruskeat tytöt är en essäsamling med många dimensioner. Det genomgående temat är utanförskap baserat på etnicitet. Det är en intelligent diskussionsöppning som vi har all anledning att ta på allvar och uppmärksamma. Läs Ruskeat Tytöt så får du veta mera om det samhället du lever i.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i finska

    Finska, lång lärokurs, studentexamensproven 2017

    De skriftliga proven och hörförståelserna i lång finska

    Studentexamensproven i lång finska 2017, facit till flervalsuppgifterna samt beskrivningar av goda svar för provens produktiva delar hittar du här. Observera att beskrivningarna inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i finska

    Finska, medellång lärokurs, studentexamensproven 2017

    De skriftliga proven och hörförståelserna i medellång finska

    Studentexamensproven i medellång finska 2017, facit till flervalsuppgifterna samt beskrivningar av goda svar för provens produktiva delar hittar du här. Observera att beskrivningarna inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Porträttbild på Minna Levälahti.

    Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

    Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

    Till synes lättförståeliga ord kan ha en annan innebörd än du tror. Språkvårdaren Minna Levälahti uppmanar journalisterna att avslöja både det enkla och det komplicerade maktspråket.

  • Stand-up komikern Simon Garshasebi i serien Tala ut!

    Retorik: Väss dina argument och håll ett odödligt tal

    Så för du fram ditt budskap i tal.

    Stand-up komikern Simon Garshasebi sätts på prov i utmanande uppdrag av retorikexperten Barbro Fällman. Han får hålla tal i olika miljöer och övertyga pensionärer, fotbollssupportrar och professorer. Vi möter kända förebilder inom retoriken som politiker, musiker och talskrivare. Vad är det som gör vissa tal odödliga?

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal.

    Att stöda elever med specialbehov

    Hur undervisa elever som behöver särskilt stöd?

    Alla elever har rätt att bli sedda, få stöd och uppmuntran. Det kan vara prövande för klassläraren, speciellt om det finns flera i klassen med särskilda behov. I de här avsnitten av Håltimmen får vi tips om hur man kan stöda elever med gestaltningssvårigheter och med Downs syndrom. Elever som skolkar och elever som behöver större utmaningar än sina klasskamrater.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Hjärt- och lungräddning.

    Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

Nyligen publicerat - Vetamix

  • Solflare.

    Vårdagjämningen och den fläckfria solen

    Ljuset besegrade mörkret, men solens beteende väcker frågor.

    Vårdagjämningen inträffade i dag klockan 10:28 på förmiddagen, den långa mörka vintern ligger alltså officiellt bakom oss. Men vad är på gång med solen just nu? Vi har två år kvar till solfläcksminimum men solen är redan nu uppseendeväckande fläckfri - solskivan har varit blank i två hela veckor.

  •  Abimix grafik för studentexamensproven i historia

    Historia, studentexamensproven 2017

    Prov och modellsvar.

    Här hittar du studentexamensproven i historia 2017 samt studentexamensnämndens beskrivning av goda svar. Observera att beskrivningarna inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.