Hoppa till huvudinnehåll

Valborg är vårens och arbetets fest

Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.

Valborg är i synnerhet studenternas, det vill säga de som studerar vid högskolor och universitet, och arbetarnas fest. Festen börjar den sista april på valborgsmässoafton och kulminerar följande dag på första maj, som är arbetarnas egen helgdag.

Man kan säga att valborgsfesten är ett sammelsurium av den internationella arbetarideologin, en centraleuropeisk vårfest, de skandinaviska studenternas partaj och en modern gatukarneval.

Torghandel på första maj i Vasa
Torg i Vasa på första maj. Torghandel på första maj i Vasa Bild: Yle/Roger Källman första maj
Valborg
Ballonger hör till valborg. Valborg Bild: Yle/Pekka Kauranen ballonger

Valborgsmässoafton var en vidskeplig högtid

Våra moderna valborgstraditioner koncentreras på stadsmiljö men firandet har långa anor också på landsbygden. Den sista april firas valborgsmässoafton, som till namnet klingar kyrkligt och lite katolskt, vilket det också är.

Namnet härstammar från en engelsk kungadotter vid namnet Valborg eller Walpurgis (också Walburga), som var abbedissa i ett kloster i Tyskland på 700-talet. När hon dog sipprade det ut helande olja ur hennes sarkofag. Det här inträffade just kring första maj, som blev hennes helgondag och orsaken till att hon kopplades ihop med vårfesterna kring detta datum.

Valborg verkar ha ingått i de svenska helgonlegenderna redan på medeltiden och i kyrkorna hade man speciella mässor på valborgsmässoafton. Helgen kring första maj har genom tiderna varit vårens fest.

Ko som betar vid Esboviken
Kring första maj släppte man ut korna på grönbete. Ko som betar vid Esboviken Bild: Yle/Helena von Alfthan glasdalen
Man trodde att vädret vid första maj dikterade hur skördevädren skulle bli. Bild: Yle/ Seppo Sarkkinen häggblomma

Bland annat trodde bönderna att vädret på valborgsmässoafton kunde ge tips på hur slåtter- och skördevädren skulle bli på sommaren och hösten. Traditionellt släppte man ut boskapen på bete i slutet av april och då var det viktigt att försäkra boskapslyckan med olika trollkonster.

Redan på den här tiden hörde det till att man tog sig en sup kring valborg. Efter "kosläppet" som det kallades när man släppte ut djuren efter vintern ordnade man fester där man fick "dricka märg i benen". Vad man drack varierade, det kunde vara allt från öl till brännvin.

Kvällen före första maj samlades man kring ett bål. Man ringde i klockor och förde mycket oljud. Syftet kan ha varit att skrämma bort rovdjur inför den kommande betessäsongen. Bålen, som är en tradition i Sverige ännu i dag, kan också ha varit ett inlån från de tyska häxskrämningseldarna. I Tyskland var valborgsmässonatten årets största häxnatt och eldarna hade samma syfte som våra påskeldar.

Valborgsfirandet kom från Sverige till Finland på 1800-talet. För de finländska bönderna var valborg en helgdag bland flera andra och firandet påminde mycket om det svenska. I städerna slog de första sommarrestaurangern upp dörrarna och bland aristokraterna firade man våren med de första friluftskonserterna.

Vappen 1892 i Helsingfors.
Valborg i Kajsaniemi 1892. Vappen 1892 i Helsingfors. Bild: Nils Wasastjerna/ Helsingfors stadsmuseum vappen 1892
Valborg på Högholmen 1900
Valborg på Högholmen 1900. Valborg på Högholmen 1900 Bild: Helsingfors stadsmuseum vappen 1900

Första maj är arbetarnas dag

Första maj har länge varit en arbetsfri helgdag och festdag i nordvästeuropeiska städer. I bondealmanackan var dagen den första dagen på sommaren och hantverksgillen och köpmän höll stora fester. Dagen var arbetsfri faktiskt redan på medeltiden och utsågs därför på olika håll till arbetarnas egen dag på 1800-talet.

Idén kom från USA, där första maj eller moving day som dagen kallades innebar att arbetarnas kontrakt förnyades för året, eller att man fick söka nytt jobb. Dagen hade en tydlig arbetaranknytning och från och med den första maj 1884 krävde arbetarrörelsen American Federation of Labor att alla arbetande skulle ha åtta timmar långa arbetsdagar. Samma organisation ville också fem år senare utse första maj till den internationella arbetarrörelsens manifestationsdag, vilket den också blev på den internationella socialistkongressen i Paris 1889.

Kampen för kortare arbetsdagar var inte enkel. I maj 1886 ordnade en grupp arbetare en protest på Haymarket Square i Chicago i USA. Polisen hade tidigare skjutit två demonstranter men arbetarna vägrade ge upp sin kamp. Protesten urartade i en massaker när någon kastade in en bomb och minst sju poliser och fyra arbetare dog direkt.

Arbetarnas marsch på Senatstorget 1912
Arbetarnas marsch på Senatstorget 1912. Arbetarnas marsch på Senatstorget 1912 Bild: Signe Brander/ Helsingfors stadsmuseum vappen 1912
Vappen 1919
Demonstration under valborg 1919. Vappen 1919 Bild: Helsingfors stadsmuseum vappen 1919

Till minne av martyrerna från Haymarket utropades den första maj till den internationella generalstrejkens dag och firandet spred sig över hela världen. Dagen skulle överallt ägnas åt demonstrationer för ett nytt och rättvisare samhälle.

I Mellaneuropa var första maj dagen då arbetarna åkte på utflykter till naturen och njöt av frisk luft, som var en bristvara i de trånga och mörka arbetarkvartenen. Arbetarmarscher blev vanliga i många länder på 1890-talet. Också i Finland blev arbetarnas gemensamma utflykter så småningom politiska första maj-marscher.

Officiellt etablerades "det finländska arbetets dag" i kalendrarna år 1978, men traditionerna och firandet kring högtiden har förändrats väldigt lite under det senaste seklet.

Teknologoer i Kajsaniemiparken under valborg 1955.
Teknologer i Kajsaniemiparken under valborg 1955. Teknologoer i Kajsaniemiparken under valborg 1955. Bild: Volker von Bonin/ Helsingfors stadsmuseum vappen 1955
Vappen 1959 i Helsingfors.
Statyn Tre smeder vid valborg år 1959. Vappen 1959 i Helsingfors. Bild: Arvo Kajantie/ Helsingin stadsmuseum vappencollage

Valborgstraditionerna lever kvar

Politiska marscher hör som sagt till första maj men det gör också högtidliga tal på torg, köruppträdanden, första maj-luncher och såklart studentmössor, som var och varannan ny eller gammal finländsk student har på sig dagen till ära.

Ännu på 1950-talet var det vanligt att man använde studentmössan hela sommaren, från första maj till höst, men den vanan försvann sakta på 1960-talet. Den nuvarande modellen av mössan är kring hundra år gammal och hörde ursprungligen till studenternas uniform. Mössan har tidigare också varit mörkblå och en tid hade kvinnor en egen modell av mössan.

Valborg
Studentmössan hör till vid valborg. Valborg Bild: YLE 1 maj

I Helsingfors inleds valborgsfirandet traditionellt på valborgsmässoafton med att en grupp studerande klär en studentmössa på Havis Amanda-statyn, som står vid Salutorget. Centrum av staden fylls med studerande iförda sina färgranna overaller och annat festfolk.

På 1800-talet firade studenterna våren den 13 maj, på Floradagen, men så småningom och på grund av internationella influenser blev festdagen för de studerande också första maj och valborgsmässoafton.

På första maj vallfärdar man till stadens parker för att äta picknick och höra olika körer uppträda. I Ulrikasborg i Helsingfors ordnades den första första maj-picknicken med mjöd och munkar år 1927. På Hagnäs torg ordnas arbetarnas valborgsfest.

I Åbo har studenternas vårfest långa anor och firades vid Åbo Akademi redan på 1800-talet. På valborgsmässoafton samlas Åbos svenskspråkiga studenter på Vårdberget för att sätta på sig studentmössorna och lyssna till Brahe Djäknars vårsånger.

Om du blir intervjuad av en journalist med en en meter bred rutig slips så är det nog en hipster.
Många vill se när Havis Amanda får sin mössa i Helsingfors. Om du blir intervjuad av en journalist med en en meter bred rutig slips så är det nog en hipster. Bild: YLE vappenretro
valborgsfirandet från vårdberget 2014
Vårig stämning på Vårdberget i Åbo. valborgsfirandet från vårdberget 2014 Bild: Peter Karlberg valborgsfirandet från vårdberget 2014

"Vappen" firas med munkar och mjöd

Maten och inte minst drycken har en central roll vid valborg. Många är på festhumör och firar fuktigt, speciellt de studerande kan festa hela valborg lång.

Mjöd har man lagat till valborg sedan 1700-talet. Traditionen började i prästgårdarna där man ordnade stora valborgskalas för att fira att prästen intog sitt ämbete. Mot slutet av 1800-talet var mjödet en populär sommardryck som blev allt mer allmän när nykterhetsrörelsen blev starkare.

Mjöd och struvor hör till valborg.
Mjöd och struvor hör till valborg. Bild: YLE/Strömsö struvor
Klassiska munkar med äpple eller blåbär och kaffegrädde
Klassiska munkar med äpple eller blåbär och kaffegrädde Bild: YLE/Strömsö äppelmunkar

Vid sekelskiftet var den allmänna opinionen emot alkohol och att dricka offentligt var inte passande. Alkoholfri mjöd var därför en lämplig dryck som man enkelt kunde tillverka hemma själv.

Ståndspersoner stekte också munkar redan på 1700-talet och använde då ett recept ur svenska Cajsa Wargs kokbok. Till en början hörde munkarna till fastlagen men blev sedan valborgsbakverk på grund av konkurrensen med fastlagsbullen. Struvorna uppfanns däremot av restaurangföreståndaren Kajsa Wahllund, som gett både Kajsaniemi och Kajsaniemiparken i Helsingfors sina namn.

Så här lagar du mjöd och här finns ett recept på munkar!

Majblomman började först säljas i Göteborg i Sverige till förmån för tuberkulossmittade barn. De var en stor succé och redan följande år, 1908, såldes de första finländska majblommorna. Blomman finns i dag i alla de nordiska länderna och kommer i en ny färgnyans varje år.

Finlandssvenskar gillar att hälsa varandra "en glad vapp" och talar om "glada vappen". Ordet "vappen" kommer givetvis från finskans vappu, som i sin tur kommer från valborg.

"Glada vappen" är en talspråkig finlandism som i standardsvenska motsvaras av "Glad valborg" eller "Glad första maj". Uttrycket är med andra ord inte korrekt svenska, men passar kanske just därför bra in i den uppsluppna karnevalstämningen kring valborg.

Funderar man noggrannare på uttrycket märker man att det är lite konstigt. Varför heter det inte "glad vapp", som god jul eller glad påsk?

Majblomman
Majblomman årsmodell 2011. Majblomman Bild: Folkhälsan majblomman

Källor: Jan-Öjvind Swanh: Svenska traditioner (Ordalaget Bokförlag), Seljavaara m.fl: Juhlat alkakoot! Vuotuisia juhlia ja perinteitä (WSOY), Satu Aalto: Suuri perinnekirja (Karisto), SO-rummet: Historien bakom valborgsfirandet och första maj, Språkinstitutet: Glada vappen!

Läs mera:

Valborgsfirande i Helsingfors 1960.

10 frågor om valborg - Testa dig själv!

Valborg är vårens, studenternas och arbetarnas glada karnevalhelg. Men hur bra koll har du på valborg? Testa din kunskap med det här quizet.

Grundskola, åk 3-6

  • Borgåpolitiker vill inte försämra sjukhusets ställning

    Nu diskuteras vårdbolag i Borgå igen.

    En fråga som aktualiseras i Borgå i höst är stadens planer på att grunda ett vårdbolag. En utmaning blir att informera politikerna om de kommande reformerna, säger fullmäktigeordförande Mikaela Nylander (SFP).

  • Veteranen valde Wild: "Här hör jag hemma"

    Matt Cullen skrev på för en säsong med Minnesota.

    Minnesota Wild får en rutinerad förstärkning på centerpositionen inför NHL-säsongen 2017-2018 när den färske Stanley Cup-vinnaren och hemmasonen Matt Cullen skrivit på för en säsong.

  • Nytt försök för Garvartorget i Lojo

    Området är nu reserverat till byggföretaget YIT Rakennus.

    Projektet att utveckla Garvartorget i Lojo centrum tog ett steg framåt på onsdagen då staden beslutade reservera torget med omgivning åt företaget YIT Rakennus.

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix