Hoppa till huvudinnehåll

Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

Karta Tjernobyl och Europa, 1986
Karta Tjernobyl och Europa, 1986 Bild: Yle videostill Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,kartor,1986

Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

Tjernobyls kraftverk drabbades av en härdsmälta den 26 april. Reaktor fyra exploderade och svårsläckta bränder bröt ut. Radioaktivt utsläpp spreds med vindarna, men omvärlden fick inget veta. Inte ens invånarna i staden Pripjat, 5 kilometer från Tjernobyls kärnkraftverk.

Ironiskt nog marscherade människor i Helsingfors samma dag mot byggandet av ett femte kärnkraftverk i Finland.

Söndagen den 27 april, då luften hade varit fylld med radioaktivitet i närmare 40 timmar, evakuerades invånarna i staden Pripjat. De evakuerade fick inte någon information om varför de skulle evakueras.

Moln med radioaktivitet spreds över stora delar av Europa, också till Finland och Sverige, men ingen visste ännu vad som skett.

Ovanligt hög radioaktivitet mäts i Sverige och Finland

Måndagen den 28 april 1986 gick ett larm på kärnkraftverket i Forsmark utanför Stockholm, personalen evakuerades för man trodde det egna kraftverket drabbats. Också i Finland märkte man förhöjda halter av radioaktivt nedfall, främst i Tammerfors och Kajana. I Kajana mättes sex gånger högre halter än normalt.

Eftersom det blåste i sydostlig riktning började man sedan misstänka en sovjetisk olycka. De sovjetiska myndigheterna förnekade först att det skulle ha skett en olycka i något av de 12 kärnkraftverken i Sovjetunionen.

Kärnkraftverksolyckan i Ukraina

Senare på kvällen meddelade Moskva i ett pressmeddelande om en olycka i kärnkraftverket i Tjernobyl. Tv-nytt tar upp olyckan i en extrasändning. Yrjö Länsipuro rapporterar från Moskva och Leif Blomqvist från Strålsäkerhetscentralen besöker nyhetsstudion för att tala om strålning.

Nästa dag har man mera att ta fasta på. Olyckan betecknades som den hittills värsta i historien. En reaktor i kärnkraftverket brinner och Sovjetunionen har bett om experthjälp från Sverige och Västtyskland.

I nyhetssändningen talar man om de tekniska konstruktionerna och om hur det är i Lovisa. Allt är oklart. Man mäter strålningshalterna varje timme, regnvattnet i Vasa uppmäter 100-140 gånger mera radioaktiva halter.

De sovjetiska myndigheterna ger inte mycket information. Satellitbilder visar att toppen av kraftverket har slitits loss. Utländska journalister får inte besöka Kiev och utlänningar evakueras. Turisterna från Kiev har dock inte uppvisat radioaktiv strålning.

De radioaktiva utsläppen spriddes med vind och regnmoln, men finska experter menade att strålningen inte är något att oroa sig för.

Den första maj fortsätter rapporterna om olyckan. Osäkerheten om omfattningen var ännu stor. De sovjetiska myndigheterna menar att endast två har avlidit, och att branden har släckts. En svensk expert försöker förklara satellitbilderna.

De traditionella första maj-paraderna syntes på Röda torget i Moskva som vanligt. I sitt första maj-tal nämner inte Sovjetledaren Michail Gorbatjov olyckan, men han hänvisar inte heller som tidigare år till fredligt bruk av kärnkraft.

Svårt att få information om strålning och omfattning

Det första officiella meddelandet publiceras först den 2 maj i det kommunistiska partiets tidning, Pravda. En enspaltig notis på sidan tre talar om att en kärnkraftsolycka inträffat i Tjernobyl, men att faran är över.

Strålsäkerhetscentralen i Finland betonar att man gott kan dricka mjölk, trots att mjölkens radioaktiva jodvärde är en smula högre än normalt.

De första rörliga bilderna visades i sovjetisk television först den 4 maj. 49 000 personer hade evakuerats. Också partichef Boris Jeltsin talar om olyckan.

Strålsäkerhetscentralen säger att strålningen inte är farlig, men regnvatten bör inte användas och radioaktiva värden förekommer lokalt.

Barn skall inte leka i våt lera. Och de bör undvika att få sand i munnen.

EG-länderna föreslår att all import från sex östeuropeiska länder stoppas. Myndigheterna i Finland följer med situationen, och informerar om resor till området.

"Myndigheterna ville inte skapa panik"

Den radioaktiva strålningen fortsatte sakta att minska i Finland, men myndigheterna gav råd om att kor ska hållas inomhus och att man skulle undvika att plocka svamp och bär i vissa områden.

Läget på Tjernobyls kärnkraftverk är ännu "komplicerat" den 8 maj, påpekade man i den sovjetiska pressen. Oron och paniken i Kiev fortsatte att vara stor, vindar förde med sig radioaktivt nedfall. Folk flyr till Moskva för att söka skydd, men det är svårt att säga hur många som lämnat allt och flytt , och vilka som bara tillfälligt lämnar staden.

I Finland riktades kritik mot myndigheter för att man inte meddelat om strålning. Enligt inrikesminister Kaisa Raatikainen hade inte myndigheterna gjort fel i situationen. Kaisa Raatikainen tillbakavisar alla beskyllningar om att myndigheterna har undanhållit information om det radioaktiva nedfallet. Regeringen ville bara hålla folk lugna och inte skapa panik.

En tid efter olyckan utfärdades varningar för att höga strålningshalter kunde finnas i bland annat svampar och renkött. I Sverige nödslaktar man 100 000 renar. Mjölk går bra att dricka, trots att värdena är högre än normalt, säger man.

I dag vet man att orsakerna till olyckan bland annat var en felkonstruerad reaktor och mänskliga misstag. Operatörerna hade under olycksnatten kopplat ur säkerhetssystemen för att utföra ett experiment. Men en ångexplosion uppstod och efter det följde en svårsläckt brand som varade i flera dagar och spred stora mängder radioaktivitet i luften.

Läs mera:

Niilo Korhonen berättar om radioaktivitet

Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Läs mera:

Susanna Ginman om Tjernobyl, 1987

Strålningen i Finland efter Tjernobyl

1987, ett år efter olyckan i Tjernobyl, är naturen ännu påverkad av radioaktivt nedfall och strålning.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

Nyligen publicerat - Arkivet