Hoppa till huvudinnehåll

Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

Karta Tjernobyl och Europa, 1986
Karta Tjernobyl och Europa, 1986 Bild: Yle videostill Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,kartor,1986

Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

Tjernobyls kraftverk drabbades av en härdsmälta den 26 april. Reaktor fyra exploderade och svårsläckta bränder bröt ut. Radioaktivt utsläpp spreds med vindarna, men omvärlden fick inget veta. Inte ens invånarna i staden Pripjat, 5 kilometer från Tjernobyls kärnkraftverk.

Ironiskt nog marscherade människor i Helsingfors samma dag mot byggandet av ett femte kärnkraftverk i Finland.

Söndagen den 27 april, då luften hade varit fylld med radioaktivitet i närmare 40 timmar, evakuerades invånarna i staden Pripjat. De evakuerade fick inte någon information om varför de skulle evakueras.

Moln med radioaktivitet spreds över stora delar av Europa, också till Finland och Sverige, men ingen visste ännu vad som skett.

Ovanligt hög radioaktivitet mäts i Sverige och Finland

Måndagen den 28 april 1986 gick ett larm på kärnkraftverket i Forsmark utanför Stockholm, personalen evakuerades för man trodde det egna kraftverket drabbats. Också i Finland märkte man förhöjda halter av radioaktivt nedfall, främst i Tammerfors och Kajana. I Kajana mättes sex gånger högre halter än normalt.

Eftersom det blåste i sydostlig riktning började man sedan misstänka en sovjetisk olycka. De sovjetiska myndigheterna förnekade först att det skulle ha skett en olycka i något av de 12 kärnkraftverken i Sovjetunionen.

Kärnkraftverksolyckan i Ukraina

Senare på kvällen meddelade Moskva i ett pressmeddelande om en olycka i kärnkraftverket i Tjernobyl. Tv-nytt tar upp olyckan i en extrasändning. Yrjö Länsipuro rapporterar från Moskva och Leif Blomqvist från Strålsäkerhetscentralen besöker nyhetsstudion för att tala om strålning.

Nästa dag har man mera att ta fasta på. Olyckan betecknades som den hittills värsta i historien. En reaktor i kärnkraftverket brinner och Sovjetunionen har bett om experthjälp från Sverige och Västtyskland.

I nyhetssändningen talar man om de tekniska konstruktionerna och om hur det är i Lovisa. Allt är oklart. Man mäter strålningshalterna varje timme, regnvattnet i Vasa uppmäter 100-140 gånger mera radioaktiva halter.

De sovjetiska myndigheterna ger inte mycket information. Satellitbilder visar att toppen av kraftverket har slitits loss. Utländska journalister får inte besöka Kiev och utlänningar evakueras. Turisterna från Kiev har dock inte uppvisat radioaktiv strålning.

De radioaktiva utsläppen spriddes med vind och regnmoln, men finska experter menade att strålningen inte är något att oroa sig för.

Den första maj fortsätter rapporterna om olyckan. Osäkerheten om omfattningen var ännu stor. De sovjetiska myndigheterna menar att endast två har avlidit, och att branden har släckts. En svensk expert försöker förklara satellitbilderna.

De traditionella första maj-paraderna syntes på Röda torget i Moskva som vanligt. I sitt första maj-tal nämner inte Sovjetledaren Michail Gorbatjov olyckan, men han hänvisar inte heller som tidigare år till fredligt bruk av kärnkraft.

Svårt att få information om strålning och omfattning

Det första officiella meddelandet publiceras först den 2 maj i det kommunistiska partiets tidning, Pravda. En enspaltig notis på sidan tre talar om att en kärnkraftsolycka inträffat i Tjernobyl, men att faran är över.

Strålsäkerhetscentralen i Finland betonar att man gott kan dricka mjölk, trots att mjölkens radioaktiva jodvärde är en smula högre än normalt.

De första rörliga bilderna visades i sovjetisk television först den 4 maj. 49 000 personer hade evakuerats. Också partichef Boris Jeltsin talar om olyckan.

Strålsäkerhetscentralen säger att strålningen inte är farlig, men regnvatten bör inte användas och radioaktiva värden förekommer lokalt.

Barn skall inte leka i våt lera. Och de bör undvika att få sand i munnen.

EG-länderna föreslår att all import från sex östeuropeiska länder stoppas. Myndigheterna i Finland följer med situationen, och informerar om resor till området.

"Myndigheterna ville inte skapa panik"

Den radioaktiva strålningen fortsatte sakta att minska i Finland, men myndigheterna gav råd om att kor ska hållas inomhus och att man skulle undvika att plocka svamp och bär i vissa områden.

Läget på Tjernobyls kärnkraftverk är ännu "komplicerat" den 8 maj, påpekade man i den sovjetiska pressen. Oron och paniken i Kiev fortsatte att vara stor, vindar förde med sig radioaktivt nedfall. Folk flyr till Moskva för att söka skydd, men det är svårt att säga hur många som lämnat allt och flytt , och vilka som bara tillfälligt lämnar staden.

I Finland riktades kritik mot myndigheter för att man inte meddelat om strålning. Enligt inrikesminister Kaisa Raatikainen hade inte myndigheterna gjort fel i situationen. Kaisa Raatikainen tillbakavisar alla beskyllningar om att myndigheterna har undanhållit information om det radioaktiva nedfallet. Regeringen ville bara hålla folk lugna och inte skapa panik.

En tid efter olyckan utfärdades varningar för att höga strålningshalter kunde finnas i bland annat svampar och renkött. I Sverige nödslaktar man 100 000 renar. Mjölk går bra att dricka, trots att värdena är högre än normalt, säger man.

I dag vet man att orsakerna till olyckan bland annat var en felkonstruerad reaktor och mänskliga misstag. Operatörerna hade under olycksnatten kopplat ur säkerhetssystemen för att utföra ett experiment. Men en ångexplosion uppstod och efter det följde en svårsläckt brand som varade i flera dagar och spred stora mängder radioaktivitet i luften.

Läs mera:

Niilo Korhonen berättar om radioaktivitet

Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Läs mera:

Susanna Ginman om Tjernobyl, 1987

Strålningen i Finland efter Tjernobyl

1987, ett år efter olyckan i Tjernobyl, är naturen ännu påverkad av radioaktivt nedfall och strålning.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet