Hoppa till huvudinnehåll

Klimatavtalet undertecknas på fredagen - Finland skriver på bland de första

Isberg i sydvästra Grönland, Skovfjord
Isberg i sydvästra Grönland, Skovfjord Bild: EPA/ Kirsten Petersen / Nordfoto isberg,skovfjord

Fredagen är den första dagen när länder kan underteckna det klimatavtal som världens länder enades om i Paris i december ifjol. Det kommer att ske i New York och Finland hör till de länder som tänker underteckna avtalet redan under den första dagen.

Avtalet träder i kraft år 2020 förutsatt att minst 55 länder har undertecknat det och att de länderna tillsammans står för minst 55 procent av de globala utsläppen.

Avtalet betecknades som mycket lyckat efter Parismötet ifjol. Ambitionen är ingen mindre än att stoppa den globala uppvärmningen vid det kritiska två grader celcius.

Klimatavtalet innehåller ändå inga konkreta och bindande mål i vilken takt utsläppen ska minskas. Det anses allmänt vara en av bristerna i avtalet.

Fortfarande godkänt betyg

Klimatavtalet får fortfarande ett godkänt betyg. En av dem som berömmer avtalet Jonas Biström, klimatansvarig på Kepa, servicecentralen för finländska medborgarorganisationer som ägnar sig åt utvecklingssamarbete.

- Det bästa med avtalet är målen på långsikt, Jonas Biström.

Han anser ändå att de mål som finns i klimatavtalet kräver att man i Finland agerar genast.

- Finland måste börja fasa ut kolkraften och halvera användningen av olja. Det är fina planer regeringen har gjort men vi har ännu inte sett några konkreta åtgärder, säger Biström.

Biström hoppas att regeringen inom kort bakar in de konkreta målen i sin klimat- och energipolitik. Aningen fundersam är han eftersom det verkar som om regeringen enligt honom inte driver på klimatpolitiken inom EU.

- Finland verkar agera försiktigt och avvaktande. Regeringens plan verkar vara att hålla oss till det minimum EU kräver av oss.

Biståndspengar blir klimatpengar

Det handlar inte enbart om att bara minska utsläppen på hemmaplan. Finland ska också axla en del av ansvaret för finansieringen av klimatavtalet globalt sett. Biström ifrågesätter regeringens linje i frågan.

- Man tar biståndspengar och räknar om det till klimatfinansiering, istället för att öka klimatfinansiering.

Biström anser att det tyder på att regeringen inte tar på allvar det hot som klimat förändringen för med sig för de allra fattigaste på jorden.