Hoppa till huvudinnehåll

Österbottningarna handlar minst alkohol

Tomma ölburkar.
Arkivbild. Tomma ölburkar. Tomma ölburkar. Bild: Yle/Rolf Granqvist dryckesburkar

Alkoholkonsumtionen i Finland har gått neråt sen toppåret 2007. I de tre österbottniska landskapen och på Åland handlas det minst.

Färsk statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att alkoholkonsumtionen minskade under 2015. Med ett par stopp på vägen kan man säga att konsumtionen har minskat sen toppåret 2007.

THL talar om totalkonsumtion av alkohol. År 2015 var konsumtionen 10,8 liter, omräknat till 100 procentig alkohol, per varje invånare som fyllt 15 år.

Konsumtionen minskade från 2014, då var konsumtionen 11,2 liter.

Esa Österberg, ledande expert på THL, säger att orsakerna till den minskade konsumtionen står att finna i de dåliga ekonomiska tiderna och i höjningen av alkoholskatten.

Oregistrerad konsumtion

I dessa siffror ingår en uppskattning av den oregistrerade alkoholkonsumtionen. Med andra ord alkohol som förs in i landet av resenärer, alkohol som finländare brukar utomlands, sprit som smugglas in och hembränt (laglig och olaglig).

År 2015 uppskattades den oregistrerade konsumtionen till 2,3 liter per varje invånare som fyllt 15 år och år 2014 till 2,4 liter.

Under toppåret 2007 var totalkonsumtionen 12,7 liter och den oregistrerade konsumtionen 2,2 liter per invånare.

Import från Estland

Importen av alkohol står för den största delen av den oregistrerade konsumtionen och största importlandet är Estland. Såväl litermässigt som omvandlat till 100 procentig alkohol minskade importen under 2015.

Uppskattningen av importmängden baserar sig på TNS Gallups förfrågningar, där man varje vecka ringer till 500 finländare och frågar hur mycket de importerat under de senaste två veckorna.

Finländarna förde in 72 miljoner liter under 2015. Motsvarande siffra år 2014 var 78 miljoner. Det var en ökning från 2013, då importerades 75,3 miljoner liter.

Ser man på siffror från 2003 framåt var 2014 rekordåret vad gäller importerad alkohol i liter. År 2003 var importen "bara" 40,1 miljoner liter.

Topp under 2004 och 2005

2004 och 2005 gick importen upp till mellan 65 och 70 miljoner liter.

Det förklaras enligt Österberg av två förändringar som skedde 2004: Restriktionerna på import av alkohol från EU-länder slopades och Estland blev ett EU-land.

Alkoholforskaren Esa Österberg, THL
Esa Österberg. Alkoholforskaren Esa Österberg, THL Bild: Yle esa österberg

Samma år sänktes alkoholskatten i Finland.

- Skattesänkningen ökade på försäljningen här hemma och Estlands EU-medlemskap ökade på importen, säger Österberg.

Ny topp de senaste tre åren

Sedan sjönk importen tills den började stiga igen år 2009. De senaste tre åren har importen legat på över 70 miljoner liter.

På THL tror man att orsaken till att importen steg kraftigt år 2013 är de så kallade pre-order beställningarna som då slog igenom på allvar. Resenärerna kunde på förhand beställa stora lass med alkohol, åka iväg på en kryssning och plocka med sig varorna från hamnterminalen i Finland.

- Det blev snabbt populärt och förklarar troligtvis den markanta ökningen 2013, säger Thomas Karlsson, specialforskare på THL.

Skattehöjningen 2014 kan eventuellt synas i det att importen ökar fram till april 2014.

- Sedan april skärpte tullen kontrollen på stora alkohollaster och efter det har importen varit på nedgång. Så troligtvis har tullens åtgärder bitit, säger Karlsson.

Men förändringarna i den oregistrerade konsumtionen kastar till synes inte värst mycket trots att litermängden importerad alkohol sjunker eller ökar kraftigt från år till år.

Till exempel när man jämför år 2012 och 2013. Där var litermängderna 65 respektive 75 miljoner och den oregistrerade konsumtionen 2,2 respektive 2,5 liter 100 procentig alkohol per 15 år fyllda.

- Dryckeslitrarna förändras mer än alkohollitrarna om importen av svagare drycker ökar mer än importen av starksprit, säger Esa Österberg.

Ungdomar dricker mindre

Esa Österberg pratar också om en attitydförändring och en minskad konsumtion bland ungdomar.

- Bland minderåriga har alkoholkonsumtionen minskat men det är inte tillräckligt för att förklara att helhetskonsumtionen gått ner. Också "vanliga" användare och storförbrukare har minskat sin konsumtion, menar Österberg.

Minst alkohol säljs i Österbotten

Försäljningen har varit lägst i de tre österbottniska landskapen och Åland i flera årtionden. När man ser på landskapen speglar siffrorna enbart försäljning.

År 2015 var försäljningen lägst på Åland: 6,5 liter 100 procentig sprit per varje person som fyllt 15 år. I Österbotten såldes 6,6 liter, i Södra Österbotten 7,2 liter och i Mellersta Österbotten 8 liter.

- När det gäller Åland förklaras de låga siffrorna delvis av färjtrafiken. Det här förvränger givetvis Ålands försäljningssiffror, säger Thomas Karlsson.

Försäljningen minskade i alla Finlands landskap från 2014 till 2015. Mest i Kajanaland (- 4,5 procent) och i Södra Karelen (- 4,3 procent).

Minskningen i Österbotten var marginell (- 0,6 procent).

Hembränning inte lika utbrett

Siffrorna gäller alltså enbart försäljning. Kanske siffrorna för våra österbottniska landskap skulle vara mindre smickrande om hembränningens andel fanns med?

- Säkert finns det fortfarande sådana som sysslar med hembränning men det är inte lika utbrett som tidigare. Enligt polisen förekommer det väldigt lite hembränning numera och i den mån det förekommer är det frågan om en så liten skala att det inte syns i den nationella statistiken, säger Thomas Karlsson.

Mikael Appel på polisinrättningen i Österbotten håller med.

- Hembränningen är väldigt marginell i dagens Österbotten. Polisen i Österbotten skriver 55 000 brottsanmälningar per år, av dessa är 2-4 fall per år kopplade till hembränning. Vi talar om så få fall att det är statistiskt omöjligt att säga ifall hembränningen minskat eller ökat, till exempel sedan 90-talet. Det finns hembrännare, men de är väldigt få, och då de blir fast har de vanligen tillverkat för eget bruk, säger Appel.

Det är en stor skillnad jämfört med 50- och 60-talet.

- Då var byapolisens viktigaste uppgift att jaga hembrännare, säger Appel.

Religion och/eller lyckliga finlandssvenskar?

Så varför är då alkoholförsäljningen lägst i de österbottniska landskapen?

På THL gissar Thomas Karlsson att den utbredda frikyrkligheten kan ha med saken att göra.

Vad annat då? En relativt låg arbetslöshet? De berömda lyckliga finlandssvenskarna?

Joonas Turtonen på Nykterhetsförbundet drar några teorier "ur hatten".

- Kanske allmän lycklighet och socialt kapital? Bibelbältet kan säkert också förklara en del, säger Turtonen.

Liberalare inställning till cannabis

Hur det än är med den saken tycks något annat vara på uppgång: narkotikabruket och cannabisanvändningen.

Händer på person som hanterar cannabis.
Cannabis. Händer på person som hanterar cannabis. Bild: Yle Drog,narkotika,cannabis

- Vi märker av en liberalare attityd mot cannabis, säger Turtonen.

Turtonen får understöd av THL:s senaste narkotikaenkät.

Polisen vittnar om en ökad narkotikaproduktion i Finland och i Österbotten har cannabisodlingarna blivit fler.

Polisens statistik visar på en ökad mängd narkotikabrott i Österbotten.

Enligt biträdande polischef Kari Keski-Opas ligger cannabis bakom de allra flesta av dessa narkotikabrott.

Men frågan är om vi talar om en faktisk ökning av bruket eller om polisen har satsat mer på övervakningen.

- Största orsaken till ökningen tror jag är bättre övervakning från vår sida. Men nog tror jag att också användningen har ökat. Men hur stor del som ska tillskrivas det är svårt att säga, säger Keski-Opas.

Den senaste uppskattningen som gjorts nu under årets första månader pekar på att narkotikabrotten kommer att minska i år.

- Men det är som sagt en uppskattning. Det beror ju igen delvis på vår övervakning, säger Keski-Opas.

Kring tusen besök på hälsorådgivningen för drogmissbrukare

På hälsorådgivningen Tipsi i Vasa säger psykiatriska sjukskötaren Ari Lyttinen att man har kring 120 klienter och kring 1000 besök i året.

De senaste två åren har klienterna och besöken hållits på i stort sett samma nivå. Men under ett par år före det steg antalet med det dubbla varje år.

- Det handlar främst om subutex, amfetamin och blandmissbruk., säger Lyttinen.

Lyttinen tror att orsaken till ökningen är att klienterna har börjat lita mer på verksamheten och att man har förlängt öppettiderna.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten