Hoppa till huvudinnehåll

Tom Simola: Det är staten som bär ansvaret för orättvis fastighetsbeskattning

Tom Simola kommundirektör i Kimitoön
Simola säger att fastighetsskatten är en betydande inkomstpost. Tom Simola kommundirektör i Kimitoön Bild: Yle/Monica Forssell tom simola

Fastighetsskatten innehåller systemfel, medger stadsdirektören i Raseborg Tom Simola. Men han tror att den snarare kan stiga än sjunka i framtiden.

Simola påminner också att fastighetsskatten är avdragbar i den övriga beskattningen om den beskattade byggnaden genererar inkomst. Bönderna tycker den är fullständigt orättvis.

Om fastighetsskatten föll bort, borde vi höja kommunalskattesatsen med 2,25 procentenheter för att uppnå samma belopp.

Simola säger att fastighetsskatten är en betydande inkomstpost. Raseborgs stad fick i fjol 100 miljoner i inkomstskatt, 10 miljoner i fastighetsskatt och 4 miljoner i samfundsskatt.

- Om fastighetsskatten föll bort, borde vi höja kommunalskattesatsen med 2,25 procentenheter för att uppnå samma belopp. Så den är nog viktig.

Rättviseproblem med hur skatten är i dag

Simola påminner också om att staten en längre tid har velat öka fastighetsskattens roll.

Men han medger att det finns rättviseproblem i fastighetsskatten sådan den är i dag.

- Jag tycker inte att den idag är rättvis eftersom nya byggnader beskattas hårdare än gamla, till och med gamla nyrenoverade byggnader. Det bygger på hur systemet för hur man fastställer värdet för byggnader och markbotten är uppbyggt.

Simola säger att kommunerna i flera år har påpekat för statsmakten att kriterierna borde ses över. Men de har inte vunnit gehör.

Å andra sidan betonar Simola dock att alla i praktiken inte betalar hela summan.

- Fastighetsskatten är faktiskt avdragbar i den övriga beskattningen om byggnaderna används för näringsverksamhet eller om man får inkomster från den verksamheten, till exempel hyresinkomster. Det är inte nödvändigtvis alltid en nettoutgift, påminner han.

Vad får mjölkbönderna för att de betalar fastighetsskatt?

- Kommunal service precis som alla andra fastighetsägare får för fastighetsskatten.

En del bönder säger att de inte ens får belysning på vägen.

- Det är väl så nog att i geografiskt vidsträckta kommuner som Raseborg kan alla vägar inte ha belysning. Det är en realitet.

Jag tror inte att gränserna sjunker. I värsta fall kommer gränserna att höjas.

Förmögenhetsskatten beaktade att det var dåliga tider och stora kostnader men fastighetsskatten gör det inte.

- Det stämmer. Här funderar man om staten som håller i skatten och ministeriet som bereder frågorna skulle kunna beakta den aspekten på något vis. Men än så länge har man inte gjort annat än höjt gränsen för hur mycket fastighetsskatt man får uppbära.

Men det låter inte som om du vill höja skattesatsen med 2,25 procentenheter i Raseborg utan hellre behåller fastighetsskatten?

- I dagens läge är kommunernas finansiering uppbygg på det viset att vi erhåller kommunalskatt, fastighetsskatt och samfundsskatt. Det är frågan om en ganska stor operation om man helt ska frångå någon skatteform och övergår till någon annan. Det kräver nog ganska mycket uträkningar och tankearbete i så fall.

Kan bönderna då hoppas på något i samband med den stora kommunreformen?

- Blir det så att man kraftigt går in och ändrar kommunalskatten, begränsar den på något vis, då är det fullt möjligt att också fastighetsskatten berörs på något vis. Trenden nu är att städer och kommuner kan uppbära högre fastighetsskatt än tidigare. Jag befarar att det fortsätter då den offentliga ekonomin är ansträngd. Jag tror inte att gränserna sjunker. I värsta fall kommer gränserna att höjas.