Hoppa till huvudinnehåll

Varför vill Finland vara beroende av rysk energi?

Kärnbränslestavar
Kärnbränslestavar Bild: Westinghouse Kärnbränsle

Spotlight visar hur konsekvent Finland blundar för riskerna med att göra sig ännu mer beroende av rysk energi. EU rekommenderar andra energikällor än rysk el och gas. De baltiska länderna har med framgång gjort sig oberoende av rysk energi.

Varför vill inte Finland vara ett lika självständigt land som till exempel Litauen? Axel Rappe som gjort programmet svarar, Stefan Brunow intervjuar.

- Finland har ett långt energisamarbete med Ryssland och tidigare Sovjetunionen. Ett samarbete som fortsättningsvis är förmånligt. Priserna på till exempel rysk råolja ligger under världsmarknadspriserna. Detta drar oljebolaget Neste nytta av när de förädlar olja till bensin.

- Så energisamarbetet känneteckans av goodwill från rysk sida. Och så länge det råder ett gott förhållande har Finland inte ansett sig behöva någon annan strategi.

Risk om förhållandet försämras

Jag läser just nu Michail Zygars bok om Putins män. Där säger han att den ryska strategin inte alls är så långsiktig och logisk som Kreml vill få oss att förstå. Vilken är den stora ryska energiplanen när det gäller Finland? Nu är morötternas tid, men hur ser piskan ut och när kommer vi att känna av den?

- För Ryssland är det viktigt att kunna sälja energi också till väst. Ryssland exporterar till exempel gas till Tyskland och vill gärna utveckla den handeln med ett nytt gasrör Nordstream 2 genom Östersjön.

- Men som professor Veli-Matti Tynkkynen, expert på rysk energipolitik, säger i programmet så är det en stor risk att vara beroende av rysk energi (50 procent) om förhållandet försämras radikalt. Den ryska strategin är nog långt att utnyttja goda förhållanden och att utöva pårtryckning där man anser att det kan ge fördelar.

Finns det rentav några säkerhetspolitiska fördelar med att vi är så beroende av Moskvastyrd energi?

- Fördelarna är främst ekonomiska. Men det är klart att då vi köper rysk gas eller olja så kan vi också som kunder bättre påverka. Det gäller till exempel att försöka få Ryssland att börja beakta miljöhänsyn när oljan utvinns. Och om det råder goda ekonomiska förhållandena så påverkar det också positivt säkerhetspolitiken.

Gaskonsulten Paavo Lipponen upprepade nyligen i Helsingin Sanomat än en gång att Finland bara ser den ryska gasledningen som en kommersiell affär. Är det blåögdhet, taktik eller ren eskapism bakom de här finska påståendena?

- Han får stå för sitt utttalande. Men det finns helt klart en stark politisk dimension i rysk energipolitik. Det intygar både Litauens energiminister Rokas Masiulis och professor Veli-Pekka Tynkkynen i Spotlight.

Ja du intervjuade Litauens energiminister som berättade om hur dyr den ryska energin kan bli om man plötsligt hamnar i onåd. Hade han några råd till Finland? Eller tyckte han bara vi är spritt språngande galna?

- Nja han välkomnade det att Finland är med i planeringen av ett nytt gasrör under Finska viken. På så vis kan Finland köpa gas också från Baltikum och inte endast av ryssarna.

Sanktioner omfattar inte kärnkraft

Du nämner bolaget Tvel som ska leverera bränslet till Fennovoima. Har de direkta kopplingar till den ryska kärnvapenindustrin och finns någon av deras chefer på någon västlig sanktionslista?

- Tvel är ett dotterbolag till Rosatom som i sin tur är stor delägare i Fennovoima (34 procent). Rosatom levererar också reaktorn till Pyhäjoki när den dagen kommer.

- Rosatom tillverkar också kärnvapen. Lär vara världens största kärnvapentillverkare. Varken bolagen eller deras chefer finns på någon sanktionslista. Kärnkraft ingår inte i västs sanktioner mot Ryssland. En orsak är att EU:s medlemsländer har fria händer när det gäller kärnkraft då det finns en hel del verksamma ryska kärnkraftverk inom EU, till exempel Lovisa I och II. Och så håller både Ungern och Finland på att bygga och planera nya ryska kärnkraftverk.

- Dessutom, vilket är intressant, har Rosatom stora intressen i USA och Kanada. Rosatom äger idag Uranium One. Det är ett av världens största gruvbolag som utvinner uran bland annat i USA, Kazakstan och Sydafrika. För att Rosatom skulle få bli majoritetsägare i Uranium One så behövdes det ett godkännande av kommitteen för utländska investeringar (Committe on Forgein Investment in the United States). Det gavs hösten 2010 när Hillary Clinton som USA:s utrikesminister var medlem i kommitteen. Till saken hör att bolaget både före beslutet och efter betalade in pengar till Clinton Foundation.

Måste man vara med i Nato för att våga ha en självständig energipolitik?

- Knappast. Sverige är inte med i Nato och de är så gott som självförsörjande. Men så har de också mycket vattenkraft och en stor andel kärnkraft.

- Snarare är det så att ju mer egna energitillgångar du har desto mer självständig energipolitik kan du föra. Och då blir situationen knepigare för Finland som inte har stora naturtillgångar inom energiområdet. Dock vill regeringen nu satsa stort på biobränsle för vårt gröna guld tar inte slut i första taget.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes