Hoppa till huvudinnehåll

Spruckna vindrutor och buckliga fälgar vardag för den som kör på landsbygden

Skämtsam varningsskylt för gropig väg.
Det gäller att gardera sig ordentligt om man ska köra längs mindre landsvägar i Svenskfinland. Skämtsam varningsskylt för gropig väg. trafiksäkerhet

Vallgrundvägen i Korsholm har inte grundförbättrats sedan början av 2000-talet. Med åren har körbanan blivit ett enda lapptäcke där mitt- och sidostreck saknas helt.

Maria Kronqvist-Berg kör dagligen mellan hemmet på Vallgrund och jobbet i Malax på en delvis livsfarlig väg.

Kvinna kör bil
Det skumpar ordentligt när Närbild sätter sig i bilen med Maria Kronqvist-Berg. Kvinna kör bil österbotten

Sedan reparationerna för femton år sedan har Natur-, trafik- och miljöcentralens (NTM) pengar bara räckt till för att fylla igen de största groparna med oljegrus.

Många Vallgrundbor har kört sönder sina bilar på vägen.

- Stötdämparen har gått sönder på vår bil och hjulriktningen har blivit sned, säger Maria. Jag har också hört om punkteringar, vindrutor som har spruckit och fälgar som har gått sönder när hjulet har träffat en grop.

Bilar skakar sönder

Hur många bilar som har tagit skada vet ingen, men antalet ansökningar om ersättningar för skador har skjutit i höjden de senaste åren. Enligt tidningen Turun Sanomat har försäkringsbolagens ersättningar för spruckna vindrutor stigit med 240 procent de senaste sju åren. I fjol var den totala summan 110 000 euro. 2008 var motsvarande summa 30 000 euro.

Vägmärken på rad om beläggningsskador i körbanan.
Det finns gott om varningsskyltar längs Södra Vallgrundsvägen. Genom att sätta upp varningsskyltar flyttar myndigheterna över en del av ansvaret på bilisterna. Vägmärken på rad om beläggningsskador i körbanan. trafikmärken,Varningsmärken,vallgrund

Dåliga vägar är ändå inte enda orsaken. Avsaknaden av stänklappar vid bakhjulen och däckprofiler där småsten lätt fastnar bidrar också.

Nytt är att privatpersoner inte längre nöjer sig med att vända sig enbart till försäkringsbolagen. Nu kräver man också staten på ersättningar. Det är NTM-centralen i Lappland som centraliserat avgör vem som får ersättningar.

Små vägar med liten trafik är mest eftersatta

NTM-centralen prioriterar livligt trafikerade vägar samt riks- och huvudvägar när anslagen delas ut.

- Våra pengar räcker inte till mera än så, säger Anders Östergård som direktör för trafik och infrastruktur vid NTM-centralen i Vasa.

Man på landsväg.
Trenden att minska anslagen för små vägar har pågått under femton års tid redan, säger Anders Östergård Man på landsväg. österbotten,Österbotten

Också invånarna på Kimitoön har erfarenheter av söndriga fordon och guppiga färder. Här håller bland annat Västersundsvägen på att vittra sönder.

Det tar mycket på bilarna och nerverna att hacka fram här.

Taxiföretagaren Ari Hellsberg råkar dagligen ut för vägar där ytan är som ett tvättbräde.

- Det tar mycket på bilarna och nerverna att hacka fram här, säger han. Allt går ju sönder och verkstäder och reservdelar är dyra. Dessutom håller reparationerna inte länge varken på bilarna eller vägen när grunden är i sådant här skick.

Taxichaufför utanför sin bil.
Ari Hellsberg förundrar sig över att myndigheterna vill ha en levande landsbygd men inte satsa på den. Taxichaufför utanför sin bil. taxiföretagare,Kimitoön (kommun)

Förutom att vägarna är dåliga på Kimitoön har Ari Hellsberg märkt ett förfall i hela Åboregionen.

- Underhållet är problemet, säger han. På asfaltvägarna är bitar borta och håligheterna är så djupa att de börjar bli farliga för speciellt den lätta trafiken som mopeder och mopedbilar.

Hård kyla och lite snö förödande för grusvägen

Trots att den försämrade ekonomin ställer till med problem, är ändå vädret den största boven i dramat. De varma, snöfattiga vintrarna äter upp vägbanorna i rasande takt.

Vanligtvis skapar snön ett hårt lager på till exempel grusvägar. Det hårda snölagret gör det lätta att ploga och skrapa vägen under vintrarna. De senaste åren har det varit annorlunda.

Man på huk inspekterar grusväg.
Områdeschefen Markus Salminen åker runt och inspekterar vägarna i Egentliga Finland. Man på huk inspekterar grusväg. tjälskador

Markus Salminen, som är områdesansvarig vid NTM-centralen i Egentliga Finland åker just nu omkring i Åboregionen och inspekterar vinterns åverkan på vägarna. Efter fyra perioder med ytliga tjälskador den här vintern, är situationen extra svår.

- Tjälskadorna berodde på att grunden var frusen samtidigt som vägytan och tio centimeter under den smalt. Det ledde till att att ytan blev en enda sörja och minsta lilla belastning skapar gropar. Det finns ingen annan möjlighet att reparera sådana här gropar än att fylla dem med krossgrus, på nytt och på nytt.

Vinnare i söder, förlorare i Österbotten

Invånarna på Kimitoön kan ändå dra en lättnadens suck. Västeruddsvägen är en av de få vägar som har beviljats reparationspengar för 2017.

Lika lyckligt lottade är invånarna vid Lappträskvägen i Östnyland. Där har vägen mellan Lovisa och Lappträsk under många år varit i så dåligt skick att både person- och lastbilar har kört av vägen upprepade gånger.

Tändsticksask i och måttband över grop på väg visa hur djup gropen är.
De värsta groparna var närmare tio centimeter djupa när Närbild inspekterade Lappträskvägen våren 2014. Tändsticksask i och måttband över grop på väg visa hur djup gropen är. Bild: Yle Markku Rantala trafikfara
Tändstgicksask i och måttband över grop som har lappats med oljegrus på landsvägen mellan Lappträsk och Lovisa.
Idag, två år senare, är gropen mindre, men den fördjupas igen. Oljegrus slits bort snabbt. Tändstgicksask i och måttband över grop som har lappats med oljegrus på landsvägen mellan Lappträsk och Lovisa. trafikfara

Invånarna har jobbat hårt för att myndigheterna ska ta problemen på allvar. Arbetet har burit frukt. Lappträskvägen ska repareras år 2017. NTM-centralen ska asfaltera hela det 22,2 kilometer långa vägavsnittet. Före arbetet inleds ska experter gå igenom var grunden bör göras om och hur kurvorna ska doceras så att lutningen blir rätt.

Det är konstigt att Finlands längsta bro leder till Finlands sämsta väg.

På Vallgrund i Österbotten är man inte lika lottad. Trots att vägen i fjol utsågs till Österbottens sämsta väg finns inga anslag i sikte på överskådlig framtid.

- Det är konstigt att Finlands längsta bro leder till Finlands sämsta väg, säger en besviken Maria Kronqvist-Berg.

Bil kör om cyklande barn på smal landsväg.
Det är tidvis trångt om saligheten på Södra Vallgrundvägen. Bil kör om cyklande barn på smal landsväg. trafikfara

Vallgrund hör till Unescos världsarv. Årligen kommer tiotals bussar till ön. Bussarna sliter ytterligare på vägen.

- Vägen är nog lite av en skamfläck, säger hon. Det känns konstigt att man måste be om ursäkt av och varna gäster för vägens skick. Inte är det vi som borde be om ursäkt utan ursäkten borde komma från annat håll.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten