Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomsparlamentet engagerar - nedskärningar och sommarlov på tapeten

Ungdomar på Ungdomsparlament i Helsingfors.
Dagen ordnades i Lilla Parlamentet och Sibelius-Akademien, eftersom Riksdagshuset renoveras. Ungdomar på Ungdomsparlament i Helsingfors. Bild: Yle/Julie Ollikainen nyhetsskolan

Vi ungdomar vill styra Finland i en bättre riktning. Kan ni som ministrar ge tre tips för hur vi som unga kan utveckla Finlands framtid? Så lydde den sista frågan i Ungdomsparlamentets plenum för en dryg vecka sedan.

Som tips ger statsminister Juha Sipilä bland annat att främja samarbete mellan generationer på liknande sätt som ungdomsparlamentet redan gör.

Dagen är en möjlighet för elever i grundskolans högsta årskurser att bekanta sig med riksdagen och dess arbete.

Plenidagen ordnades för en dryg vecka sedan i Helsingfors. Under dagen bekantade sig elever från över hundra skolor med riksdagen och ställde frågor till både riksdagsledamöter och ministrar.

Nedskärningarna i utbildningen oroar ungdomarna

- Alla partiers ordförande visste redan under valen att den ekonomiska situationen är svår, men lovade medborgarna och de unga att det från utbildningen inte mera skärs ner något, säger Li Andersson från Vänsterförbundet angående utbildningsnedskärningarna.

Andersson deltog i Politiker non-stop tillfället som ordnades speciellt för journalistelever.

Centerns Katri Kulmuni medger att nedskärningarna svider, men poängterar att utbildning och hälsovård är bland de största utgifterna i statens budget, vilket också leder till att det skärs mest från dem.

Katri Kulmuni
Centerns Katri Kulmuni var en av dem som svarade på journalistelevernas frågor under Politiker non-stop. Katri Kulmuni Bild: Yle/Julie Ollikainen katri kulmuni

Under själva plenum är det undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen som oftast har ordet, eftersom frågorna kretsar mycket kring de ungas välmående. Till exempel kommenterar hon problemet att unga inte rör på sig tillräckligt och ett förslag om att senarelägga sommarlovet så att det börjar en vecka före midsommar.

Sommarlovet har diskuterats redan tidigare, men Grahn-Laasonen säger sig vara beredd att fortsätta diskussionen. Ungdomsparlamentet röstade i frågan, med rösterna 110 för och 73 mot.

Trygghet och segregering

Tryggheten i Finland är också ett ämne som ungdomarna tar upp flera gånger. Frågorna varierar från tryggheten i Finland för tillfället till Nato och Schengenområdet.

Kimmo Tiilikainen
Under talmannens bjudning hade deltagarna möjlighet att prata med riksdagsledamöter och ministrar. Miljöminister Kimmo Tiilikainen pratar bland annat om skyddandet av utrotningshotade djur med några ungdomar. Kimmo Tiilikainen Bild: Yle/Julie Ollikainen Kimmo Tiilikainen

Välståndsskillnader mellan bostadsområden kommer fram både i plenum och Politiker non-stop. Enligt jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har det i Finland än så länge inte skett i stora mängder, men problemet kan lösas bland annat genom att styra byggandet så att områden blir så mångsidiga som möjligt i fråga om bostadstyper.

Han nämner också att man har för avsikt att införa inkomstgränser, så att lägenheter endast säljs till personer vars lön ligger under en viss gräns. På så sätt skulle alla få ha möjlighet till en lämplig bostad.

Plenidag för tionde gången

Ungdomsparlamentets plenidag arrangerades för tionde gången i år. Dagen är en möjlighet för elever i grundskolans högsta årskurser att bekanta sig med riksdagen och dess arbete.

Varje skola får sända 1-2 elevledamöter, 1 journalistelev och en ledare. Från många av de deltagande skolorna är det elever från skolans parlamentsklubb. Under dagen har de respektive deltagarna olika program, bland annat deltog journalisteleverna i en frågestund där de fick ställa frågor till unga riksdagsledamöter, medan elevledamöterna förberedde sig för plenum och följde med en debatt.

Dagens höjdpunkt var plenum som fungerade på samma sätt som i riksdagens frågestund.

Ungdomsparlamentets plenidag avslutades med talmannens bjudning. I sitt tal tackade talmannen ungdomarna för bra beteende i plenisalen och de välformulerade korta frågorna.

Julie Ollikainen, Mattlidens högstadium
Den här texten är skriven av en av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Den här musiken gillar de unga i Vasa övningsskolas gymnasium

    Nyhetsskolan undersökte gymnasieelevers musikintresse.

    Musikintresset i Vasa övningsskolas gymnasium undersöktes med hjälp av en opinionsundersökning som alla studerande fick svara på och en individuell intervju med Johan Gustafsson som går på musiklinjen i Vasa övningsskola.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan