Hoppa till huvudinnehåll

Bolagiseringsivern kan bli öppenhetens död

Trafikkamera.
Trafikkamera. Bild: Yle/ Anna Huittinen trafikkamera

I dag omfattas bolag inte av offentlighetslagstiftningen – inte kommunala bolag och definitivt inte privata bolag. Faran finns att insynen minskar i framtiden om hela social- och hälsovården bolagiseras.

Om en stor del av social- och hälsotjänsterna i fortsättningen produceras i företag krävs förändringar i offentlighetslagstiftningen ifall Finland vill hålla fast vid den öppenhetsprincip landet haft i decennier.

Den insyn och offentlighet som gäller den offentliga sektorn gäller nämligen inte företag. Den gäller endast offentliga inrättningar och affärsverk.

Offentlighetslagen finns för att det har ansetts att beslutsfattandet, verksamheten och kostnadsstrukturerna måste kunna granskas när det gäller gemensamma skattepengar. Offentlighet och genomskinlighet tryggar samhällets intressen.

Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet, är bland de främsta offentlighetsförespråkarna i landet och han ser stora problem med bolagiseringsplanerna.

Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt
Olli Mäenpää vill utvidga offentlighetslagen Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt Bild: Yle / Johan Gullmets olli mäenpää

– Det är sist och slutligen en fråga om offentliga skattemedel som används av de här bolagen och man borde veta hur skattepengarna används. Det är stora pengar det handlar om inom social- och hälsovården, säger Mäenpää.

När den offentliga servicen bolagiseras är insyn ett sätt för skattebetalarna och beslutsfattarna att kunna övervaka verksamheten på samma sätt som det tidigare varit möjligt inom kommuner och kommunförbund. Om inte offentlighetslagen utvidgas minskar insynen avsevärt.

Nya bolag kräver ändringar i offentlighetslagen

Enligt regeringens nyaste linjedragning för social- och hälsovårdsreformen skall kommuninvånarna i framtiden fritt kunna välja den socialvård och den hälsovård som passar hen bäst från en offentlig, privat eller tredje sektorns tjänsteproducent.

För att konkurrensen skall blir rättvis skall alla producenter fungera på företagsbasis, menar regeringen. Beredningsarbetet är i full gång på social- och hälsovårdsministeriet och överdirektör Kirsi Varhila är väl medveten om att en bolagisering av offentlig hälsovård medför problem med offentlighetsprincipen.

Kirsi Varhila är överdirektör på social- och hälsovårdsministeriet
Kirsi Varhila bereder social- och hälsovårdsreformen Kirsi Varhila är överdirektör på social- och hälsovårdsministeriet Bild: YLE kirsi varhila,social- och hälsovårdsministeriet,social- och hälsovårdsreformen (sote),Lagar om social- och hälsovård

– Offentlighetslagen kunde eventuellt utvidgas att gälla offentliga bolag enligt exempel från Sverige, säger hon.

Däremot ser det inte ut som att öppenhetskravet kommer att vara lika för alla bolag. Insynskraven i de privata bolag som i framtiden producerar social- och hälsovård verkar inte utvidgas.

Privata bolag behöver inte vara öppna

I de andra nordiska länderna gäller offentlighetsprincipen i bolag ägda av den offentliga sektorn. I Sverige gäller den också privata bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster med skattemedel. Men så långt verkar man inte vara beredd att gå i Finland.

– Offentlighetslagen gäller inte privata bolag. De har starkt skydd för näringsidkande och affärshemligheter och vi utgår från att vi inte kan röra dem, säger Kirsi Varhila på social- och hälsovårdsministeriet.

Olli Mäenpää ser inga problem med att utvidga offentlighetslagen att även gälla helt privata producenter av social- och hälsovård.

– Jag tycker inte att man kan utgå från en skillnad mellan offentliga bolag och privata bolag när det gäller offentliga medel, säger Mäenpää.

Det skulle sannolikt kräva ändringar även i aktiebolagslagen och bokföringslagen och inte bara offentlighetslagen.

Kirsi Varhila på social- och hälsovårdsministeriet tror att den planerade valfriheten och den listning av företag som det kommer att innebära kan lösa en del av ojämlikheten i frågan om offentlighetskrav.

Hon spekulerar i vilka kriterier man kunde ställa på bolag som vill vara med och erbjuda offentliga social- och hälsovårdstjänster. En slags öppenhetsupphandling.

Ove Uljas, direktör för hälsovårdstjänsterna på privata Mehiläinen Oy har lång erfarenhet av att producera tjänster även för den offentliga sektorn. Han efterlyser tydlighet.

Ove Uljas är direktör på Mehiläinen Oy
Ove Uljas vill vara med på den offentliga social- och hälsovårdsmarknaden Ove Uljas är direktör på Mehiläinen Oy Bild: YLE privat vårdföretag,social- och hälsovårdstjänster,social- och hälsovårdsreformen (sote),Mehiläinen Oy

– Vi måste definiera vad vi menar när vi talar om kvalitet och kostnader så vi talar samma språk. Det är kravet från oss privata bolag att vi använder termer som är meningsfulla för alla aktörer, säger han.

Privata bolag redan nu inom hälsovården

Privata bolag som inte lyder under offentlighetslagen har redan länge sålt social- och hälsovårdstjänster till den offentliga sektorn.

Ove Uljas, direktör för hälsovårdstjänsterna på Mehiläinen är inte främmande för tanken att deras privata läkarstation där vi träffas kunde vara en hälsovårdscentral för alla år 2019.

Ove Uljas är direktör på Mehiläinen Oy
Ove Uljas ser möjligheter med konkurrens i social- och hälsovården Ove Uljas är direktör på Mehiläinen Oy Bild: YLE privat vårdföretag,Mehiläinen Oy,social- och hälsovårdsreformen (sote),social- och hälsovårdstjänster

– Vi är öppna för alla möjligheter och de enheter vi har nu kan också leverera tjänster till offentliga sektorn i framtiden.

I princip ser Uljas inga problem med krav på öppenhet när man samarbetar med den offentliga sektorn. Offerter, priser och villkor är redan i dag offentliga till den delen de gäller tjänster för den offentliga sektorn.

Däremot finns det information som ett privat bolag varken kan eller vill ge ut i offentligheten.

– Talar vi om lån som bolaget tagit från banken är det affärshemligheter. Ränteprocent och sådant, där går gränsen.

Ove Uljas nämner också information om företagsköp, villkor i avtal om företagshälsovård och löner, även om lönerna i den offentliga sektorn är offentliga.

Olli Mäenpää menar att det är viktigt att alla har samma regler oberoende av vilken organisationsform som används. Privata bolag behöver inte till alla delar leverera samma offentlighet som myndigheter. Men det finns anledning att kräva mer insyn av bolag som producerar offentliga tjänster.

– Det finns affärshemligheter som det är legitimt att skydda men när det är frågan hur privata bolag använder skattepengar så kan man inte gå bakom affärshemligheter i samma omfång som i privat företagsamhet, säger Olli Mäenpää.