Hoppa till huvudinnehåll

Mammor mot kärnkraft: ”Vi spärrade av lekplatserna”

Barbara Geier-Häckh och Bettina Lampmann-Endeser på material från 1980-talet.
Barbara Geier-Häckh och Bettina Lampmann-Endeser på material från 1980-talet. Barbara Geier-Häckh och Bettina Lampmann-Endeser på material från 1980-talet. Bild: Yle/ Johnny Sjöblom kärnkraftverk,Tyskland,Tjernobylolyckan

I Tyskland kom kärnkraftsolyckan i Tjernobyl att ytterligare stärka en redan stark folkrörelse mot kärnkraft. Det skulle ändå ta nästan 25 år innan landet slutgiltigt gick in för att slopa kärnkraften helt och hållet. För att det skulle hända krävdes till slut en andra katastrof.

I det dåvarande Västtyskland visste man till en början precis lika lite om vad som hade hänt i Tjernobyl, som på andra håll i Europa. Det dröjde flera dagar innan man började han en någorlunda klar bild av vad som hade hänt.

– Vi var mycket oroade och vi kände oss helt hjälplösa. Från myndigheternas sida kom det varken hjälp eller information. Vi var så sura att vi bestämde oss för att göra något själva. Så minns Barbara Geier-Häckh från Nürnberg slutet av april och de första majdagarna för trettio år sen.

Dagarna efter olyckan i Tjernobyl startade hon och några andra unga mammor ett initiativ mot kärnkraft. Mammor mot kärnkraft kom initiativet och senare föreningen att heta och man är verksam än idag.

– När myndigheterna inte gjorde något åt saken, gick vi runt i staden och spärrade av lekplatser för vi hade fått höra att sandlådorna var farliga för barnen.

Vi försökte själva leta reda på experter som kunde ge svar på alla våra frågor. Så började vi också vårt samarbete med miljöinstitutet i München, minns Geier-Häckh, vars dotter var tre år gammal år 1986.

Det skulle senare visa sig att södra Tyskland och Österrike kom att få de högsta strålningsdoserna i hela Centraleuropa. De var ungefär lika höga som de som uppmättes i delar av Finland och Norden.

Informationsmaterial
Informationsmaterial. Informationsmaterial Bild: Yle/ Johnny Sjöblom Tyskland,kärnkraftsolyckor,Tjernobylolyckan,information

Avveckling blir till förlängda driftstider

I Tyskland fanns sedan början av 1970-talet en stark folkrörelse mot kärnkraft. Tillsammans med miljörörelsen var det här grogrunden för det gröna partiet som grundades år 1980.

Olyckan i Tjernobyl skulle komma att ge rörelsen ny kraft.

Man samlades till demonstrationer, som till exempel vid kärnkraftverket i Gundremmingen, ett av de tyska kärnkraftverk som fortfarande är i drift idag.

I början av 2000-talet fattade den dåvarande röd-gröna tyska regeringen ett principbeslut om att avveckla kärnkraften och några enheter kördes samtidigt ner.

Tio år senare satt Angela Merkel vid makten och hon och hennes regering fattade ett rakt motsatt beslut. Trots massiva protester beslutade man att förlänga driftstiderna för de existerande kraftverken.

– Det här gjorde man trots att man visste att största delen av befolkningen var emot kärnkraft. Man gick helt enkelt i energiindustrins och kärnkraftslobbyns ledband, säger Bettina Lampmann-Ende, en annan av de fortfarande aktiva mammorna mot kärnkraft.

Men så kom naturkatastrofen som skulle ändra på allt...

Följderna av Fukushima

– Fukushima har visat att inte ens i ett högteknologiskt land som Japan är kärnkraften utan risker. Jag har därför gjort en omvärdering, konstaterade förbundskansler Angela Merkel kort efter olyckan i Fukushima.

Nu stod det klart att Tyskland kommer att gå in för att satsa mer på förnyelsebar energi och den sista kärnreaktorn i landet kommer att köras ner år 2022.

– Vi är på rätt väg, men vi har fortfarande åtta kärnkraftverk i drift och de här kraftverken blir hela tiden äldre. Jag hoppas att inget värre händer under de kommande åtta åren, säger Barbara Geier-Häckh.

Att det nu gällande beslutet ännu skulle komma att revideras tror man ändå inte.

– Tyvärr så tror ändå de flesta tyskar att saken nu är ur världen. Så är det ändå inte. Varje dag produceras nytt kärnavfall och vi har fortfarande inget säkert ställe där det här avfallet kan lagras.

– Vi har endast två tillfälliga lager, som är i allt annat än tillfredsställande skick, säger Bettina Lampmann-Ende.

– Men det är en omöjlig situation att vi fortfarande producerar kärnavfall, trots att vi bra kunde köra ner de kvarvarande reaktorerna redan nu. I stället fortsätter vi att exportera el.

”Molnet stannar inte upp vid gränsen”

Mammorna mot kärnkraft ser också med oro på vad som händer i grannländerna.

– Till exempel från Belgien har man den senaste tiden fått höra om problem vid kraftverken. Och Frankrike har inte heller längre de mest moderna anläggningarna. Om det händer något i de här två länderna stannar inte molnet upp vid den tyska gränsen.

Det upplevde vi redan för trettio år sedan i samband med katastrofen i Tjernobyl, konstaterar de båda mammorna.

– Och den skräcken vill jag inte uppleva en gång till, säger Barbara Geier-Häckh.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes