Hoppa till huvudinnehåll

Vitsvanshjorten både problem och möjlighet - upplagt för konflikt

vitsvanshjort med kid äter pion i strax intill en altan
En del tycker det finns alldeles för mycket vitsvanshjortar som klampar omkring i trädgårdar och stör i trafiken. Andra vill satsa på jaktturism och ser gärna att hjorten förökar sig ännu mer. vitsvanshjort med kid äter pion i strax intill en altan Bild: YLE/ Tiina Grönroos Västnyland,vitsvanshjortar

Ännu är det långt till höstens hjort- och älgjakt, men inom jaktvårdsföreningarna är det nu man kommer överens om hur många djur man vill skjuta i höst.

Och hjortar finns det gott om, det visar vinterns vilträkning. Men huruvida det är ett problem eller en möjlighet råder det olika åsikter om bland jägarna.

Mycket vitsvanshjort på Kimitoön

En del anser att hjorten förorsakar skador i trafiken, för jordbruket och i skogen. Andra uppfattar hjorten som en fin naturresurs och tycker att fler djur kunde öppna upp för jakt i kommersiellt syfte, det vill säga jaktturism.

Vitsvanshjort i högt gräs
Vitsvanshjorten härstammar från Amerika. Vitsvanshjort i högt gräs Bild: Robesus Inc. vitsvanshjort

Vinterns vilträkningar visar att det finns rekordmycket vitsvanshjort i Finland. Under de senaste femtio åren har hjortstammen stadigt ökat och i Egentliga Finland, där klimatet och miljön passar hjorten, mår djuren utmärkt.

Bland annat Kimitoön hör till de områden där det finns en hel del vitsvanshjortar. Vinterns räkning landade på drygt tusen djur.

- Det är knappt så djuren går att räkna längre och man talar inte om att observera enskilda djur utan flockar på 12-15 djur, förklarar Andreas Ölander från Kimito-Västanfjärd jaktförening.

Andreas Ölander.
Andreas Ölander. Andreas Ölander. Bild: Yle/Monica Forssell andreas ölander

Antalet jaktlicenser har i Egentliga Finland ökat år för år, men på många håll matas vitsvanshjortar fortfarande vintertid och man låter bli att skjuta hindar. Enskilda jägares och jaktlags intresse för hjortjakt är också avgörande för hur många djur som årligen fälls.

Viltcentralen vill få stopp på hjortens frammarsch

Vid Finlands viltcentral har man i vår lanserat ett särskilt hjortprogram med målet att minska på stammen och öka avskjutningen av hindar.

Kimitoöns jaktvårdsförening håller med om att hjortarna måste bli färre.

- Helt klart understöder vi Viltcentralens målsättning, säger verksamhetsledare Siv Westerlund-Karlsson. Hon får stöd av Andreas Ölander.
- Jag håller nog med där. Det börjar bli ett problem med vitsvanshjorten på ön.

Hjorten trampar sönder odlingar

Den oskygga vitsvanshjorten kan bland annat ställa till med skador på specialodlingar som jordgubbs- och nypotatisodlingar då den trampar sönder dukar och springer genom stängsel.

- Och bönder och markägare ersätts inte för sådana skador, påpekar Ölander.

Till skogsägarnas förtret tuggar hjorten också gärna i sig trädens toppskott och bidrar på så sätt till att det aldrig blir något toppvirke av träden.

Jaktturism en inkomstmöjlighet

Men alla jägare tycker inte att hjortstammen borde stävjas.

Filip Forss vid Westankärr gård i Kimito tycker inte det är korrekt att tala om en tät hjortstam på Kimitoön.

Filip Forss, fårfarmare vid Westankärr gård.
Filip Forss ser möjligheter för markägare att satsa på jaktturism. Filip Forss, fårfarmare vid Westankärr gård. Bild: Yle/Monica Forssell westankärr gård

- Tät och tät – det beror helt på vad man jämför med, säger Forss som inte anser att Finland kan betecknas som ett vilttätt land jämfört med andra länder i Europa.

Enligt Forss skulle det få finnas en vinterstam på minst 15-20 vitsvanshjortar per tusen hektar. Det skulle innebära nästan dubbelt så många som i dag.

- Vi glömmer ofta att Finland är enda landet i Europa, förutom Tjeckien som har vitsvanshjort. Det här innebär fina möjligheter för till exempel jaktturism. Det är ett attraktivt vilt att jaga och att äta. Har du mycket hjort kan du också ta ut mycket hjort. Man kan se det lite som en tilläggsavkastning från skogen, förklarar Filip Forss.

Bild på jaktvapen.
Bild på jaktvapen. Bild: Yle jakt

Vid Kimitoöns jaktvårdsförening nämner Siv Westerlund-Karlsson trafik- och skogsskador som orsaker till att hjortens frammarsch måste stoppas, men enligt Forss kunde man satsa mera på viltstängsel för att minska på trafikolyckorna och i skogarna kunde man bedriva en mer viltanpassad skogsskötsel med tätare trädbestånd.

Upplagt för konflikt

Kimitoöns jaktvårdsförening har inte tagit ställning till jaktturism, säger Westerlund-Karlsson.

- Hjorten är ganska lokal och jaktlagen kan i rätt hög utsträckning bestämma själva hurdana stammar de vill ha på sina områden.

Andreas Ölander, som representerar markägarna i Kimitoöns jaktvårdsförening, tycker ändå att det skulle vara bra med en gemensam linje på ön.

- Är det en som tycker att vi ska ha mycket hjort och grannlaget tycker att vi ska ha mindre så kan det uppstå konflikter.

Artikeln har uppdaterats klockan 08:02. En bild av en flock rådjur togs bort.

Läs också