Hoppa till huvudinnehåll

Webbsidor som känner igen reklamblockerare kan bryta mot lagen

Adblocker-igenkänning
Adblocker-igenkänning Bild: Skärmdump / cityam.com & forbes.com antiadblocker

Under det senaste året har flera webbplatser börjat identifiera användare som har en reklamblockerare aktiverad, för att till exempel hindra dem från att läsa artiklarna på webbplatsen. I EU kan den här kontrollen ändå bryta mot lagen.

Mer än 200 miljoner internetanvändare i världen blockerar reklam när de surfar. Det är möjligt genom att använda särskilda tillägg i webbläsaren.

- Många använder reklamblockerare för att de upplever att reklamen är störande. Dessutom kan de samtidigt undvika att råka ut för skadlig kod och att bli spårade och profilerade av kommersiella aktörer, påpekar integritetsförespråkaren Alexander Hanff för Yle Nyheter.

Men flera webbplatser har börjat kontrollera om användarna har reklamblockerare - bland annat gör flera europeiska mediesajter det. Sedan kan de till exempel uppmana dem som undviker reklam att stänga av blockeringen eller till och med spärra tillgången till webbplatsen.

Hanff har frågat EU om det här är lagligt, och svaret han fick var att det nog inte är det. Svaret skickades på EU-kommissionens ordförandes, Jean-Claude Junckers, vägnar.

Hoppa över Twitterpostning

- EU-kommissionen konstaterade att det enligt cookie-direktivet krävs att användaren först ger sin tillåtelse till kontrollen. Det sker inte i de här fallen, berättar Hanff.

Han säger att en webbplats till exempel kan spara en Javascript-fil i webbläsarens minne. Filen kollar sedan om sajten har reklam på sig när den visas på användarens datorskärm.

EU-direktivet om cookies, eller kakor

Det som ofta kallas för cookie-direktivet är i själva verket en del av ett mer omfattande direktiv om integritet och elektronisk kommunikation, som antogs i maj 2011 (se artikel 5, punkt 3 för fullständig text).

Går enkelt uttryckt ut på att man behöver be internetanvändaren om tillstånd för att få spara något på hans eller hennes dator, eller för att få tillgång till information som sparats där.

Med andra ord måste en webbplats be användaren om tillstånd när det gäller cookies (kakor), eller liknande teknologier - på förhand. (Vissa undantag finns också.)

Alla webbsidor som tillåter användning från EU omfattas av det här. I praktiken är det ändå främst de företag och privatpersoner som fysiskt är belägna inom unionen som måste uppfylla direktivet.

Ett EU-direktiv innehåller alltså gemensamma mål, men varje land avgör själv vilka lagar som krävs för att uppnå målen. I Finland har cookie-direktivet kommit med i den lag som kallas Informationssamhällsbalken (paragraf 205).

Tolkningen av direktivet varierar i olika medlemsländer. Till exempel i Storbritannien varnar flera webbsidor väldigt tydligt för cookies.

I Finland tolkar den övervakande myndigheten Kommunikationsverket det så att användaren kan ge sitt samtycke till lagring av kakor t.ex. genom inställningarna i webbläsaren eller annan programvara. Vad det innebär för lagligheten av att "anti-reklamblockerare" i vårt land är oklart.

- Jag kommer i slutet av maj månad att lämna in officiella klagomål hos de övervakande myndigheterna i flera olika EU-länder, tillägger Hanff.

Han har redan samlat ihop en lång lista på sajter som har koll på reklamblockerare, och han kommer också att be allmänheten om tips, via en särskild webbplats som lanseras inom kort.

De (myndigheter) jag har talat med håller alla med mig om att igenkänningen av reklamblockerare är olaglig.― Alexander Hanff, integritetsförespråkare

Till att börja med anmäler Alexander Hanff i de baltiska länderna, Polen, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Irland och Storbritannien, och efter det i flera andra EU-länder. Han räknar med att den här processen kommer att ta ett drygt år.

- Jag har tillbringat de senaste 14 månaderna med att tala med EU-kommissionen och övervakande myndigheter i olika medlemsländer. De jag har talat med håller alla med mig om att igenkänningen av reklamblockerare är olaglig.

"Reklamen måste utvecklas"

Hanff anser att reklammakarna och webbsidorna borde komma på mindre störande sätt att visa reklam på, som fler användare skulle godkänna. Men han menar att intresset för det här hittills har varit lågt.

- Om reklamindustrin och publicisterna inte ändrar sig kommer nya teknologier att dyka upp och dra undan mattan för dem, precis som Netflix och Spotify gjorde för filmbolag och skivbolag, säger han.

Vissa hävdar att det är okej att sajter, som till exempel kan kämpa med minskande reklamintäkter, riktar in sig på reklamvägrare så här. Men du håller inte med?

- Nej, det gör jag inte. En webbplats ska ha rätt att blockera sitt innehåll men den måste då göra det på lagliga sätt. För tillfället görs det med olagliga metoder.

Webbsidor som har börjat stoppa användare med reklamblockerare från att läsa innehållet har oftast tappat en stor del av sin publik.

I samband med ett test som flera franska mediesajter gjorde nyligen valde mellan 20 och 40 procent av användarna att stänga av sin reklamblockerare för att kunna komma åt artiklarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes