Hoppa till huvudinnehåll

Serien "Uppdrag demokrati" belyser Finlands väg till ett demokratiskt land

Röstning
Allmän rösträtt infördes år 1906 i Finland Röstning uppdrag demokrati: vadå demokrati?

Demokrati betyder att alla ska få vara med och påverka. Vad som ska bestämmas och när, oberoende av social ställning. Redan från unga år är det bra att öva sig i att påverka sin närmiljö.

Serien "Uppdrag demokrati" går igenom begreppet demokrati och förklarar hur Finland steg för steg blev en demokratisk stat. Viktiga milstolpar var den allmänna och lika rösträtten år 1906. Klasskillnaderna som ledde till inbördeskriget år 1918, och så grundskolereformen på 1970-talet som förde Finland mot ett jämlikare samhälle.

Hur blev Finland en demokrati?

Resan till demokrati började år 1906, då alla myndiga personer i Finland fick allmän och lika rösträtt, som första land i Europa. Tidigare hade bara män med makt och höga befattningar fått rösta, medan kvinnorna inte hade haft rösträtt. Finland blev självständigt år 1917 bara några månader innan inbördeskriget bröt ut. I krig blir demokrati vanligen satt på undantag.

Inbördeskrig och klasskillnader i ett ungt Finland

Förr var klasskillnaderna stora i Finland. Det var enorm skillnad mellan folk och folk. De som hade egendom levde flott medan de som inget ägde hade det väldigt knappt. Kvinnor och fattiga hade minst rättigheter.

Skillnaderna mellan fattig och rik ledde till spänningar i samhället. År 1918 bröt inbördeskriget ut. Kriget delade folket i vita (de borgerliga) och röda (de socialistiska), för decennier framöver. Sakta men säkert blir landet mer jämställt tack vare skattefinansierad hälsovård, barnbidrag och så småningom dagvård.

Sju bröder och några systrar

Hur ser vi finländare på oss själva och varför? Runeberg och Topelius skapade historien om Finland, och man kan säga att Aleksis Kivi skapade en arketyp av den finska mannen. Väinö Linna ville genom sina böcker förändra den föråldrade bilden av Finland. Boken "Okänd soldat" ger en nyare och modernare bild av landet och samtidigt ett nytt språk att tala om kriget med.

Många författare har haft stort samhälleligt inflytande. Exempelvis Minna Canths författarskap kom att direkt påverka lagstiftningen beträffade kvinnans ställning. Lantdagsmännen ändrade sin åsikt när de sett hennes pjäser.

Litteratur kan också uppfattas som hotfull, särskilt om man skriver om fosterlandet, religion eller sex. Författaren Hannu Salama blev dömd för hädelse av Helsingfors hovrätt år 1966 för sin bok "Midsommardansen". Litteraturen har alltid varit en viktig del av det demokratiska projektet.

Skola åt folket

Reformer tar tid. Att ändra på gamla traditioner tar ännu längre tid. Finland började moderniseras på 1930-talet, men så kom kriget. Efter kriget påbörjades ett omfattande uppbyggnadsarbete. Metallindustrin blomstrade och man satsade på utbildning och hälsovård.

Grundskolan i Finland infördes på 1970-talet, och ersatte den tidigare folkskolan, medborgarskolan och mellanskolan. Lagen om förändringen stiftades 1968, men övergången skedde gradvis under 1970-talet. Alla barn i grundskolan ges likadana möjligheter till fortsatta studier. Förutom själva undervisningen var skolresor, lunch, skolmaterial, skolhälsovård och elevvård i de flesta fall kostnadsfria för eleven.

Grundskolsreformen anses vara den viktigaste reformen i det självständiga Finlands historia. Reformen bidrog till ett jämlikare samhälle med jämnare inkomstfördelning. Alla fick gå i skola, vilket inte tidigare varit en självklarhet.

I egna händer, demokrati och påverkan

Demokrati betyder alltså att alla ska få vara med och påverka. Men hur ser det ut? Har ens alla politiker möjlighet att påverka? Hur kan individen påverka sin situation i en demokrati? Genom att vara aktiv och själv ta reda på saker, samt genom att vara innovativ och kreativ.

Beslutsfattare borde överlag bli bättre på att se de unga som en resurs att räkna med och lyssna på. Också lyssna till deras missnöje och ta det på allvar så att det inte behöver gå så långt att de missnöjda tar lagen i egna händer. Man kan vara aktiv förutom i politiken också inom föreningar och intresseorganisationer.