Hoppa till huvudinnehåll

#minkör: Körsången blev mammas och min gemensamma hobby

Körsång
Veronica Svenskberg sjunger i Wallmokören Körsång Bild: CC0 1.0 Universal (CC0 1.0) körsång,kör,sång

Jag har sjungit i kör sen jag gick i lågstadiet, började i församlingens barnkör på 90-talet och år 2000 eller 2001, när jag var 14-15 år, tog min mamma med mig till den lokala damkören, Wallmokören, skriver Veronica Svenskberg.

Körsången blev en hobby som jag gjorde tillsammans med min mamma - det var vår gemensamma grej.

Jag har alltså sjungit med i Wallmokören mer eller mindre aktivt i nu 15-16 år, med lite paus ibland när studierna kom emellan eller när jag fick barn. Fast i och för sej, min yngsta som föddes 2010 hängde nog med på många sångövningar våren 2011.

Förutom Wallmokören hag jag deltagit i andra körer inom församlingarna i Lappträsk och Lovisa. År 2013 ville jag pröva på något nytt och började sjunga med den blandade kören Lovisakören.

Veronica Svenskberg sjunger i Wallmokören
Veronica Svenskberg sjunger i Wallmokören Veronica Svenskberg sjunger i Wallmokören Bild: Henrik Lund veronica svenskberg

Körsång och sång överlag är oerhört viktigt för mej, det är roligt och avslappnande, man får en massa vänner för livet och det är otroligt rolig att uppträda tillsammans.

I och med familjelivet är det ibland svårt att få vardagen och sången att gå ihop, men att en gång i veckan ha möjlighet att i några timmar sjunga tillsammans med andra är något jag prioriterar. Och är därför också tacksam för alla som ställer upp som barnvakt och får det att fungera.

När jag började sjunga var jag yngst i kören men det störde inte. En hobby där många olika åldrar gör saker tillsammans är otroligt givande, alla har olika syn på saker och man kan bredda sina perspektiv.

En del kanske har sjungit med i 40 år och det är roligt att höra hur det var "förr i tiden". Det är också roligt att träffas och sjunga tillsammans med andra korister från andra körer och det är otroligt nyttigt att sjunga tillsammans med olika dirigenter.

Körsång har gett mej alldeles fantastiska minnen, som att uppträda på sångfesten i Åbo med en jättestor damkör och att sjuga damkörernas lystringssång på Åbo domkyrkas trappa, att åka till Toscana med Lovisakören och uppträda i Florens i en gammal katedral, att sjunga Finlandia som accompanjerades av en stor orkester med över 100 stråkar, att delta i olika jubileumsfester, att samlas med andra sångare på sitsar och sjunga snapsvisor tillsammans, när Lovisa kyrka är alldeles smockfull på Lovisakörens julkonsert och mycket mera.

Det är alldeles underbart att sjunga tillsammans!

Text: Veronica Svenskberg

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje