Hoppa till huvudinnehåll

Osunda kvinnor och medborgerliga män

Hanna Lindberg
Hanna Lindberg bidrar med en artikel till Åbo Akademis 100-års historik. Hanna Lindberg Bild: Yle/Maud Stolpe hanna lindberg

Sättet vi uppfattar vår omgivning på är bundet till den sociala verklighet vi lever i. Det här kallas socialkonstruktivism och den finns med i vetenskapen sedan slutet av 1900-talet och så också vid Åbo Akademi. Det här lyfter historikern Hanna Lindberg fram i den artikel hon bidrar med till Åbo Akademis 100-års historik

Sin artikel kallar Hanna Lindberg "Osunda kvinnor och medborgerliga män. Socialkonstruktivismens mottagande vid Åbo Akademi, ca 1980-2010" och den kommer att ingå i den idéhistoriska volymen av den tredelade historiken.

Det vi uppfattar som naturbundet, som till exempel kvinnlighet och manlighet, är mera konstruerat i sociala sammanhang än bundet till naturen och biologin.

De här funderingarna började komma in i vetenskapen på 1960-talet och har påverkat speciellt den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen.

Hur ska man kunna lita på socialt konstruerad vetenskap?

Hanna Lindberg säger att socialkonstruktivismen satte fokus på hur kunskap skapas i vår omgivning och det gäller både vardagskunskap och vetenskaplig kunskap.

Man menar här att kunskap skapas genom interaktion mellan människor. Vetenskapsmannen är inte bara en objektiv person, som observerar och samlar kunskap och sedan levererar den till publiken. Det handlar i stället om en interaktion som sker mellan vetenskapsmannen och studieobjektet.

Det här betyder också att man inom humaniora och samhällsvetenskap länge har ifrågasatt att det bara skulle finnas en sanning, utan man utgår från att sanningen kan förändras över tid.

Frågan om en vetenskap är exakt eller om den är socialt konstruerad är också en kritik som riktas mot socialkonstruktivismen. Frågan blir då hur vi kan lita på vetenskapen om den är socialt konstruerad.

Det här betyder i alla fall inte, att vetenskap förändras från år till år i och med att det finns strikta regler, etik och granskning för vad som är vetenskap och vad som inte är det.

Hanna Lindberg påpekar att man nog ser en hel del svängningar i vad som anses vara en vetenskaplig sanning om man ser det i till exempel ett längre perspektiv. Det som för hundra år sedan ansågs vara en absolut sanning är det inte nödvändigtvis idag.

Teorierna smög sig in

Hanna Lindberg säger att socialkonstruktivismen är intressant på det sättet, att den så att säga under en längre tid smög sig in i vetenskapen. Någon klar brytningstid kan man inte peka på.

Många grundantaganden fanns inom vetenskapen redan under en längre period. Men från 1960-talet framåt började vissa teoretiker lägga ord på fenomenet att verkligheten är socialt konstruerad.

Efter att ha smugit in under en längre tid fick de här tankarna sitt slutliga starka fotfäste på 1990-talet och då ser man många studier, som granskar den sociala konstruktionen av olika fenomen.

Vissa nya vetenskaper, som till exempel kvinnovetenskapen är ganska långt baserad på en socialkonstruktivistisk grund.

Hanna Lindberg säger att genus eller kön är något av de mest grundläggande studieobjekten inom den socialkonstruktivistiska inriktningen. Alltså hur vi ser på kvinnlighet och manlighet är mycket bundet till sociala sammanhang.

Bildmanipulation
Kvinnor på Själö Bildmanipulation Bild: 2010 kvinnorna på själö

Bilder av kvinnors hälsa är ett exempel

För att konkretisera det hela tar Hanna Lindberg exempel på hur allt flera fenomen medikaliserades under 1900-talet. Sådant som tidigare setts som något socialt fick en medicinsk förklaring.

Då tog man ofta fasta på olika kvinnliga funktioner som klimakteriet, pms, menstruation och förlossningsrädsla som förklarades medicinskt och blev ett läkarvetenskapligt domän.

Hon påpekar att en hel massa inom just läkarvetenskapen också har omdefinierats under åren. Gränsen mellan vad som är friskt och vad som är sjukt flyttas ännu hela tiden.

Ett konkret exempel är också hur kvinnorna som i början av 1900-talet spärrades in på Själö i Nagu uppfattades av läkarna och sin omgivning. Under den här tiden sjukförklarades ett sexuellt beteende, som idag antagligen skulle ses som helt normalt.

Inom socialkonstruktivismen talar man också mycket om makt och kontroll och just då det gäller Själö finns här exempel på hur man kunde kontrollera kvinnligt vansinne vid den här tiden. Det händer också att män som upplevde sina fruar som besvärliga fick dem inspärrade där på livstid.

Det omdebatterade blev normal

Hanna Lindberg säger att det idag nog verkar vara klart att socialkonstruktivismen har kommit för att stanna och då speciellt inom samhällsvetenskaperna och humaniora.

En hel del av grundantagandena hade ju funnits med mycket länge, men i slutet av 1900-talet började man uttrycka det hela på ett mycket tydligare sätt. Speciellt på 1990-talet ser man på det vetenskapliga språkbruket en boom av konstruktioner och plötsligt börjar alla prata om konstruktionen av allt möjligt.

Hanna Lindberg konstaterar att det här lite har mattats av, men det kan bero på att grundidéerna ingår i normal vetenskap idag.

Själv började hon studera 2002 och då var socialkonstruktivismen en självklarhet, så för henne känns det aningen främmande att den ett årtionden tidigare hade varit ett så hett samtalsämne både internationellt och vid Åbo Akademi.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland