Hoppa till huvudinnehåll

För- och nackdelar med mediciner

bild för sluta panta
bild för sluta panta Bild: sluta panta sluta panta

Vid vården av svårare former av psykisk ohälsa används även mediciner. Den största patientgruppen jag som vuxenpsykiater (mina patienter är alla minst 18 år gamla) i öppenvården träffar är olika former av ångest- och depressionspatienter. Om symptomen är medelsvåra eller svåra, dvs klart försämrar ens funktionsförmåga används ofta mediciner.

Depressionsmediciner finns av en mängd olika slag, men den vanligaste gruppen är s.k SSRI:s (serotonin återupptagningshämmare) som påverkar serotonin balansen i hjärnan. De har rätt lite biverkningar men hjälper inte alla ( ca 50-65%) av patienter får hjälp av dessa. Om medicinen inte hjälper, byter man den mot någon annan och hoppas på att den hjälper bättre. Tyvärr vet vi rätt lite om vilka mediciner som passar vem i förväg, utan man måste söka sig fram.

Det finns även depressionsmediciner som inte alls påverkar vårt serotoninsystem, utan helt andra signalsubstanser som dopamin, noradrenalin, melatonin och många andra system i hjärnan. Depressions mediciner används även vid behandling av ångeststörningar som panikstörning, social fobi eller tvångssyndrom.

För att få hjälp genast för svårare ångest används även lugnande medel ibland. Problemen med dem är att man kan bli beroende av dem, och därför är det bra om man bara tar dem då det är riktigt illa. Farmakologiskt kallas de för benzodiazepiner, och hit hör mediciner som på apoteket heter t.ex opamox, temesta eller diapam. De används även ibland som sömnmediciner.

Vid behandling av ADHD används helt andra mediciner än ovan. Många av dem är sk. Stimulantia och förbättrar koncentrationen. Inte heller de hjälper alltid.
Vid vård av riktigt svår ångest eller psykotiska symptom används psykos mediciner. Det finns väldigt olika former av dessa och många av dem används även vid det som kallas bipolär störning (kallades förut för manisk-depressiv störning).

Ofta då man mår dåligt kan man få problem med sömnen. Det bästa är att försöka fundera över vad man kan göra för att förbättra möjligheterna för sömn utan medicin men ibland kan man behöva hjälp av mediciner. Ofta används små doser av sådana depressionsmediciner som har en bra inverkan på sömnen som t.ex mirtazapin, doxepin och t.ex ”gamla tidens” antihistaminer som Atarax. Alla mediciner har dock någon form av biverkningar.
Det finns ytterligare en mängd olika grupper av mediciner som används, men det blir för detaljerat att räkna upp dem alla.

Sammanfattningsvis vill jag säga, att det bra att medicinerna finns för de kan ibland vara av avgörande hjälp men de kan aldrig vara den enda behandlingen vid psykisk ohälsa.

Om du vill diskutera fördelar och nackdelar med att äta mediciner så finns jag på Sluta Panta chatten mellan 19-22 den 2 och 3 maj.

Tove Hertzberg, psykiater

Läs också