Hoppa till huvudinnehåll

Utbyarna glöms bort när kommunerna siktar framåt

Runa-Linn Silander och John Silander på gården som de ska ta över i Bromarv.
Runa-Linn och John Silander känner sig lurade av Raseborg. Runa-Linn Silander och John Silander på gården som de ska ta över i Bromarv. Bild: Yle/Mira Myllyniemi närbild foton

Hur är det att bo alldeles i utkanten av en ort i Svenskfinland och uppleva hur service efter service försvinner mitt framför näsan på en? Bland annat invånarna i Bromarv i Raseborg vet hur det är.

Bromarv är en by med omkring 550 invånare och ett tusental sommargäster. Byn ligger i utkanten av staden Raseborg, närmare 35 kilometer från Ekenäs centrum.

Raseborgs ekonomi har varit på fallrepet under flera års tid och nu tvingas staden spara inom alla sektorer för att få ekonomin att gå ihop. Och när det sparas är det främst de som bor i utkanten av staden som drabbas.

I Bromarv hotas skolan med klasserna 1-6 att läggas ner. Dessutom vill staden stänga det kommunala äldreboendet. I och med det försvinner också hälsocentralens mottagning på orten.

Vem skulle vilja ta över en annans gård om det inte finns en skola som barnen kan gå i.

Runa-Linn Silander flyttade för ett år sedan tillbaka till hembyn Bromarv med sin man John. Avsikten var att ta över föräldragården och bilda familj. Då var inte ännu skolnedläggningen aktuell. Nu känner de sig lurade av staden.

- Vem skulle vilja ta över en annans gård om det inte finns en skola som barnen kan gå i, undrar John Silander.

- Hade vi vetat om planerna hade vi antagligen valt något annat för framtiden, säger Runa-Linn. Nu är vi i alla fall fast här. Bönderna är det sista som lämnar en ort.

Utbyarna behöver arbetsplatser och nytt blod

För tio år sedan fanns allt från läkare och tandläkare till apotek och flera skolor i Bromarv. Under åren har byborna vant sig vid att service försvinner, men nu är gränsen nådd.

Anna Grönlund utanför Bromarv skola.
Det är lika illa om skolan stänger om ett eller tre år, säger Anna Grönlund. Anna Grönlund utanför Bromarv skola. Bild: Yle/Mira Myllyniemi närbild foton

- Försvinner skolan och åldringshemmet är Bromarv mer eller mindre dött. Vi vill jobba för att få familjer och barn till byn, säger Anna Grönlund, aktiv inom föreningen Hem och Skola. Utan skola är det hemskt svårt att få inflyttning till byn.

Om skolan i Bromarv stänger flyttar eleverna i klass 1-6 till Tenala och de som går i klasserna 7-9 flyttar i sin tur från Tenala skola till Ekenäs.

Bromarvhemmet.
Om Bromarvhemmet stänger, blir de äldre i byn utan hem . Bromarvhemmet. Bild: Yle/Tove Virta äldreboende,Bromarv,Raseborg,bromarfhemmet

Också Bormarvhemmets öde påverkar byn mycket. Hemmet är största arbetsgivaren i byn och sysselsätter närmare tio personer.

Tillsammans är byborna starka

Det finns många aktiva föreningar i Bromarv och vid tidigare hot om nedskärningar har de slagit sig samman och bland annat lyckats rädda biblioteket. Kampen har skapat vi-anda och en insikt om att det bara är genom att göra gemensam sak som man kan åstadkomma något.

Föreningarna har grundat arbetsgrupper, som har jobbat med olika områden såsom skola, åldringsvård, näringar, arbetsplatser och bostäder.

Idéerna presenterades på ett allmänt informationsmöte där också stadsdirektören deltog.

Man vid strand.
Stadsdirektören Tom Simola vill satsa på att marknadsföra Raseborgs skärgård. Man vid strand. västnyland

Raseborgs stadsdirektör, Tom Simola, tror att Bromarv och andra utbyar måste räkna med mindre kommunal service i framtiden.

- Den offentliga ekonomin krymper i vårt land, säger han. För att utbyarna ska klara sig krävs det att både tredje sektorn och den privata sektorn går in och börjar driva kommunal verksamhet i annan en kommunens regi.

Söder om Sideby tränger finskan på

Sideby är Svenska Österbottens sydligaste punkt. Där Sideby slutar övergår Österbotten i Satakunta och språket övergår i finska.

Dam intervjuas i Sideby bybutik
Terttu Sinervo flyttade till dottern i Sideby från Åbo för fyra år sedan. Dam intervjuas i Sideby bybutik åbo

Tidigare var Sideby en kommun, men är sen 70-talet är orten en del av Kristinestad.

Det finns ingen skola längre i Sideby centrum, men banken är kvar. Butiken med kafé är byns samlingsplats och många av de inflyttade på orten är finskspråkiga.

Kalle Harikko hör till dem. Han lämnade trähusen i Kottby i Helsingfors för att slå sig ner i Sideby för 15 år sedan. Hit till lugnet återvänder han mellan utlandsresorna.

Man intervjuas i Sideby kafé.
- Någonstans måste man ha sina bopålar nedslagna. Det här är en trevlig, liten by, säger Kalle Harikko. Man intervjuas i Sideby kafé. finskspråkig

Det är arbetsplatserna som gör det

Det går inte att undgå Kilens hembygdsmuseum när man besöker Sideby. Här är liv och rörelse sommartid.

När jag bodde i Helsingfors och Esbo kände jag inte ens mina grannar.

Susanne Sandvik-Hannuksela hör till återflyttarna. Efter många år utomlands och i Helsingforsregionen är hon nu tillbaka i hemtrakterna som verksamhetsledare för hembygdsgården.

- En sak som är väldigt utmärkande här är att folk bryr sig om varandra, säger hon. Man tar hand om varandra och när någon behöver hjälp finns det alltid någon som ställer upp. När jag bodde i Helsingfors och Esbo kände jag inte ens mina grannar.

Kvinna i tröja och jacka
Susanne Sandvik-Hannuksela efterlyser kommunal satsning på arbetsplatser. Kvinna i tröja och jacka Bild: Yle/Jyrki Karjalainen österbotten

Trots att en del barnfamiljer har flyttat till byn är medelåldern hög.

- Om vi fick mera arbetsplatser hit, skulle nog många i min ålder flytta tillbaka, säger Susanne Sandvik-Hannuksela.

Kvinna med kamera.
Sara Bondegårds arbetsplats finns överallt. Kvinna med kamera. Bild: Yle/Jyrki Karjalainen. österbotten

Fotografen Sara Bondegård, som också har flyttat tillbaka till Sideby, vägrar medge att byn skulle ligga avsides. Hon pendlar till jobb i Sastmola, Storå, Vasa, Kaskö, Närpes, Pargas, Ekenäs och Litauen.

Vi lever i en digital värld där man kan arbeta varifrån som helst. Knutpunkten kan vara var som helst.

- Var är centrum i dag, undrar hon? Vi lever i en digital värld där man kan arbeta varifrån som helst. Knutpunkten kan vara var som helst. Det är här jag bor och härifrån jag utgår helt enkelt.

Svenskan klingar i helfinska Kumo

Kumo, eller Kokemäki som de flesta känner staden som, ligger cirka 50 km öster om Björneborg. Här bor nästan 8000 invånare och majoriteten är finskspråkig.

Enligt statistiken bor också 0,2 procent svenskspråkiga i staden. I klara siffror betyder det 13 personer. För dem är Kumo en utby som ligger långt från svensk service.

man och kvinna med skottkärra och krattor
Lars Numelin köpte Marttila gård för 16 år sedan. man och kvinna med skottkärra och krattor mattila gård,Kauvatsa,Kumo

Familjen togs emot med öppna armar och det visade sig snabbt att svenskan och den svenskspråkiga kulturen var en fördel snarare än en nackdel. Lars startade på eget initiativ en konversationsklubb på medborgarinstitutet om finlandssvenskar och finlandssvensk kultur. Klubben har blivit en succé.

- Vi talar svenska med våra finska vänner. Det är inte märkligare än så.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland