Hoppa till huvudinnehåll

Utflyttning och dålig infrastruktur utmanar österbottniska kommuner

Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre
Österbottniska kommundirektör är positivt inställda till samarbete med den privata sektorn. Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre, säger att man länge samarbetat med den privata och den tredje sektorn. Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre Bild: Johanna Överfors/YLE stefan svenfors

Nästan 60 procent av kommundirektörerna i Österbotten ser samarbete med den privata sektorn som en viktig förändringskraft. I övriga landet är siffran 44 procent.

Finansinstitutet Kommunfinans har tagit pulsen på landets kommundirektörer för att se vilka trender som rår. På vissa punkter skiljer de österbottniska kommundirektörerna sig från mängden, bland annat vad det gäller privatisering.

Pedersöres kommundirektör Stefan Svenfors säger att den positiva attityden till den privata sektorn kan bero på att man sedan länge samarbetat med företag.

- Jag är inte direkt överraskad. Vi har länge samarbetat med den privata och den tredje sektorn. Det finns en viss vana och säkert goda erfarenheter som avspeglar sig i det här resultatet, säger Svenfors.

Kronobys kommundirektör Malin Brännkärr drar liknande paralleller. Kronby kommun har länge köpt tjänster inom bland annat städning och kosthåll.

- Kronoby har upphandlat dessa tjänster i över 10 år. Det kan gott hända att de österbottniska kommunerna ser det som en större möjlighet, säger Brännkärr.

Malin Brännkärr.
Malin Brännkärr Malin Brännkärr. Bild: Privat. malin brännkärr

Mindre påverkningsmöjligheter

De österbottniska kommundirektörerna rapporterade att de anser sig ha mindre påverkningsmöjligheter än kollegorna på andra orter i landet. Det skriver inte Stefan Svenfors under på.

- Nej så ser jag det inte, men tanketråden kan antagligen härledas från att möjligheterna är ganska små överallt. Utvecklingen har under en längre tid gått mot att regeringen sjösatt stora projekt och det har varit turbulent. Det är ett hopande och roende och det kan upplevas som svårt att påverka från kommunalt håll. Det leder till en viss frustration, säger Svenfors.

Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre
Stefan Svenfors Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre Bild: Johanna Överfors/YLE stefan svenfors

Malin Brännkärr är förvånad över det här resultatet. Arbetet i en kommun består av samspel, men visst kan man påverka.

- Jag upplever inte att det är omöjligt eller svårt att samarbeta. Men det sker i samspel med förtroendevalda och tjänstemän, säger Brännkärr.

Kommundirektörer i övriga landet oroar sig för att politiska beslut ska gå för långsamt. I Österbotten är bekymret istället en åldrande befolkning.

- Det finns plats för både yngre och äldre. De äldre är inte ett problem men utmaningen är att hålla kvar unga och att få unga som flyttat bort att vilja att komma tillbaka, säger Svenfors.

Malin Brännkärr är inne på samma spår. Och en åldrande befolkning är inte bara ett österbottniskt problem.

- Det är ju sant, det förvånade är att inte kommundirektörer i andra regioner starkare lyft fram problemet. Det är ett stort problem för hela landet. Vi borde ha flera barn och unga som i framtiden kan jobba och ta hand om oss när vi blir gamla, säger Brännkärr.

Trenden att flytta till Sverige är stark och tröskeln låg.

- Jag har känt av den trenden. Sveriges ekonomi är bättre och språket är inget problem för de österbottniska ungdomarna, säger Brännkärr.

58 procent av kommundirektörerna är oroade över åldrande infrastruktur. Det är märkbart fler än i övriga landet där siffran ligger på 46 procent.

- Resurserna är knappa, men man får tillstå att prioriteringen länge legat på att bygga ut städerna. Man har glömt glesbygdens utmaningar, säger Svenfors.

- Vi har en stor reparationsskuld. Vi kan inte hålla den nivå vi vill, det märker alla bilburna i Österbotten. Men statens vägar är i sämre skick än kommunernas, säger Brännkärr.

Kommunernas roll i framtiden

Hur ser då kommunernas roll och kommundirektörernas uppgifter ut i framtiden. I och med den kommande reformen ska allt fler beslut överföras till landskapet. Vad blir kvar för kommunerna att bestämma över?

- Det är ännu oklart hur reformen kommer att se ut. Men kommunernas roll kommer även i fortsättningen att vara viktig. Vår uppgift är att erbjuda kommuninvånarna service och det behover försvinner ingenstans, säger Svenfors.

- Största delen av pengarna flyttas över när kommunerna inte längre tar hand om social- och hälsovården. Men visst finns det många viktiga uppgifter kvar för kommunerna så som skola och dagvård, säger Brännkärr.

Makten går över till landskapet och färre bestämmer. På ett sätt ser Brännkärr vissa fördelar med större axlar som bär ansvaret när flera inbesparingar väntar. Men kommunernas representation blir mindre.

- Färre är med och bestämmer. Visst anser jag att det här innebär ett demokratiproblem, säger Malin Brännkärr.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten