Hoppa till huvudinnehåll

Journalisternas tipsare löper allt större risker

tweet av edward snowden
tweet av edward snowden Bild: EPA Edward Snowden

Den som vill tipsa en journalist löper allt större risker. Skyddet för journalisters källor har försämrats världen över. Det visar en utredning som FN-organet Unesco har låtit göra.

Det är främst utvecklingen inom tekniken som har lett till att källskyddet har blivit sämre. Det säger den australiska journalisten Julie Posetti som har gjort utredningen.

- Vi lagrar numera så mycket information på våra digitala apparater. Och sättet vi journalister jobbar på har ändrats och också hur människor kommunicerar med varandra. Så lagarna för källskydd har inte hängt med i utvecklingen.

Julie Posetti deltar i en konferens som Unesco håller i Helsingfors med anledning av den internationella pressfrihetsdagen på tisdagen.

pressfrihetsdagen i helsingfors
Paneldiskussion om källskyddet under Unesco-konferensen. pressfrihetsdagen i helsingfors Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt UNESCO

I vissa länder är det enligt lag förbjudet att beslagta en journalists anteckningar, men lagen säger inget om hårddiskar eller mobiltelefoner.

- Man kan enligt lagen ha rätt att vägra överlämna sitt anteckningsblock, men inte ha några rättigheter när det gäller digitala apparater, säger Posetti.

I många länder har man också försökt kringgå lagar om källskydd genom antiterror- och nationella säkerhetslagar.

- Genom att införa de här lagarna försöker man rättfärdiga att myndigheterna ska ha tillgång till journalisters källor och att journalisterna tvingas överlämna material.

Källskyddet högaktuellt på grund av Panamaläckan

Källskyddet är som bäst högaktuellt på grund av Panamapappren och de finländska myndigheternas krav på att Yle ska lämna över informationen.

Enligt journalisten Julie Posetti är det här bara ett nytt exempel på trenden med försämrat källskydd. Det visar att det inte bara är ett problem i till exempel u-länder.

Den jordanska journalisten Rana Sabbagh, som leder organisationen för grävande journalister i arabvärlden, har varit med och jobbat med Panamapappren.

Hon ger en känga åt de finländska myndigheterna.

- Vi journalister är inte här för att tjäna skattemyndigheterna, vi är här för att tjäna allmänheten. Och det är skattemyndigheternas sak att hitta ett sätt att få tag på informationen på laglig väg.

Panamapappren avslöjade också korruption bland journalister i arabvärlden

De grävande journalister i arabvärlden som har jobbat med Panamapappren har fått sin beskärda del av problem. Men där verkar det ha varit främst andra journalister som har satt käppar i hjulen.

- Panamapappren avslöjade inte bara korruption bland politiker och affärsmän utan också korruption bland arabmedierna, säger Rana Sabbagh.

- Ingen av tidningarna i Gulfstaterna skrev om de ledare och affärs- eller tjänstemän från länderna som nämndes i Panamapappren.

pressfrihetsdag i helsingfors
Den jordanska journalisten Rana Sabbagh (i mitten). pressfrihetsdag i helsingfors Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt UNESCO

En del arabmedier påstod att läckan var en CIA-konspiration mot Rysslands president Vladimir Putin för att han har blivit för populär.

- I Egypten blev journalisten vid den tv-kanal som publicerade nyheten tillsagd att inte nämna några Gulfledare. Han fick bara nämna ledarna i Qatar. Det var okej eftersom egyptierna inte gillar qatarierna, säger Sabbagh.

I flera andra arabländer kunde journalisterna inte publicera sina artiklar i de nationella medierna utan måste ta dem till arabiska tidningar baserade utomlands.

Panamaläckan visade att arabiska journalister kan göra bra journalistik

Enligt Rana Sabbagh har Panamaläckan ändå varit nånting positivt för de arabiska journalister som har jobbat med den.

- Det visade alla i världen att arabiska journalister är precis lika bra som andra journalister. När organisationen för grävande journalister i arabvärlden startade för tio år sedan skrattade alla åt oss. "Kallar ni er grävande journalister, vad ska ni kunna åstadkomma?". Men vi bevisade att de hade fel.

- Det har också visat att vi kan göra bra journalistik, trots press från myndigheter och trots att det kan vara farligt.

Och här kommer vi tillbaka till skyddet för journalisters källor. I största delen av arabländerna är det obefintligt, enligt Rana Sabbagh

- Största delen av arabländerna har lagar som garanterar statshemligheter, så alla dokument klassas som en statshemlighet. I en del länder straffas de tjänstemän som talar med journalister.

Rana Sabbagh själv är ytterst försiktig när det gäller hennes källor. Hon skriver allt på papper som hon gömmer på olika ställen och skriver aldrig någonting över internet.

mobiltelefon
mobiltelefon Bild: EPA Mobiltelefoner och -apparater

- Jag träffar mina källor personligen på avlägsna platser. Och använder billiga telefoner och simkort som kan slängas bort. Och ger källorna kodnamn.

För Rana Sabbagh är källskyddet ändå inte absolut.

- Till 99 procent är det absolut men om jag har en källa som säger att han kommer att bomba en teater så åt helvete med honom. Då måste jag rapportera det. Vad är det för idé att hålla någonting hemligt om hundra människor kommer att dö.

Problemet med ny teknik kvarstår

Även om lagarna för källskydd skulle stärkas, eller införas i de länder där de inte existerar, finns problemet med ny teknik kvar. Trots olika säkerhetsåtgärder, som krypterade meddelande, kan kommunikationen mellan journalister och deras källor äventyras

pressfrihetsdag i helsingfors
Den australiska journalisten Julie Posetti. pressfrihetsdag i helsingfors Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt UNESCO

Enligt de journalister som den australiska journalisten Julie Posetti intervjuade för Unesco-utredningen om källskydd ska man alltid arbeta som om all kommunikation övervakas konstant.

- Man ska ändå inte bli så paranoid att man slutar med sin journalistiska verksamhet, säger Julie Posetti.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes