Hoppa till huvudinnehåll

Prepperrörelsen är ständigt beredd på katastrofer

Räddningsarbetare i Natori
En prepper är ständigt beredd på en potentiell katastrof. Räddningsarbetare i Natori japaner

De blir av vissa betraktade som galningar, men egentligen handlar det om sunt bondförnuft. Att vara en så kallad prepper är egentligen inget märkvärdigt. Det handlar bara om att göra det som den äldre generationen alltid har gjort - se till att förråden är välfyllda så att man klarar sig om det blir elavbrott, krig eller miljökatastrof.

Prepperrörelsen växer sig allt starkare här i Norden och Nora är en av de aktiva i Sverige.

- Jag är uppvuxen på landet så prepping har alltid varit en naturlig del av mitt liv eftersom man är van vid att förbereda sig för strömavbrott och dylikt, säger Nora som inte kände till prepperrörelsen innan hon kom i kontakt med den för några år sedan.

Läget i världen oroar

Det som fått Nora att mera aktivt tänka i termer av säkerhet är världsläget och att det känns osäkert runt om i Europa just nu.

- Det är bara fakta att myndigheterna inte kan ta hand om dig i en krissituation, utan du måste kunna ta hand om dig själv, säger Nora.

De flesta människor som bor i storstäder är vana att ha fem minuter till butiken (som är öppen nästan dygnet runt) och man samlar inte på sig så mycket matvaror i onödan.

Nora har valt att bo på landet och på landsbygden är det betydligt lättare att vara prepper då man naturligt sysslar med självhushållning och man i regel har mera mat hemma eftersom det är längre väg till butiken.

En prepper ser till att ha sina förråd fyllda ifall något oväntat inträffar.
En prepper ser till att ha sina förråd fyllda ifall något oväntat inträffar. En prepper ser till att ha sina förråd fyllda ifall något oväntat inträffar. Bild: Yle lager (byggnader),Förråd,matvaror,förberedelse,katastrofberedskap,katastrofer

Att vara en prepper betyder i praktiken att Nora samlat på sig ett förråd med ved, matkonserver, torrvaror och andra förnödenheter som mediciner och hygienartiklar som hon förvarar i ett åtta kvadratmeter stort förråd hemma.

- Vi klarar oss i tre fyra månader med det nuvarande matlagret, berättar Nora.

Vad borde man ha hemma om en katastrof bryter ut?

Nora rekommenderar att man ska ha varma kläder, värmeljus och tändstickor, vatten och mat med lång hållbarhet. Ficklampa och batterier och en radio som fungerar med batterier är också bra att ha så att man kan lyssna på myndighetsmeddelanden. Ett spritkök är också nödvändigt så att man kan tillaga maten.

- Om det blir elavbrott fungerar inte heller toaletterna så rent krasst är det bra att ha en hink hemma, säger Nora.

Nora har också med sig en liten väska med förnödenheter vart hon än går. Den innehåller en kniv, ficklampa, första hjälpen-kit, värmefilt, torra strumpor, en jordnötsbar, en liter vatten, batterier och laddare.

Med den är hon också beredd på små katastrofer som till exempel tågförseningar.

Detta är innehållet i en så kallad preppers handväska. Alltid beredd på större och mindre katastrofer.
Detta är innehållet i Noras handväska. Alltid beredd på större och mindre katastrofer. Detta är innehållet i en så kallad preppers handväska. Alltid beredd på större och mindre katastrofer. Bild: Yle utrustning,förberedelse,katastrofberedskap,katastrofer

Generator på önskelistan

Just nu står en generator högst på önskelistan, med den klarar man också elavbrott i hemmet.

- Med en dieselgenerator kan man hålla igång kyl, frys och vattenpump. Man kan ladda elektriska apparater som till exempel mobilen, säger Nora.

Hurudan typs katastrofer förbereder hon sig då för?

- Jag förbereder mig inte för en viss typs katastrofer, utan jag förbereder mig mera allmänt. Det är mera ett "mind set" att man ska kunna ta hand om sig själv.

Hela vårt samhället är elektroniskt, till exempel i en affär så betalar man med kort och personalen beställer varorna elektroniskt. Om det blir ett längre elavbrott så måste butikerna stänga, vilket kan leda till upplopp i värsta fall.

- Hungriga människor är inga trevliga människor, så det tar inte lång tid innan kravaller bryter ut om man inte får mat, säger Nora.

Kortläsaren ur bruk
Samhället blir allt mer beroende av elektronik - vad händer om det blir elavbrott en längre tid? Kortläsaren ur bruk Bild: Yle/Minna Almark trasig

Risk att bli paranoid?

Finns det då en risk att prepping går till överdrift och man blir paranoid?

- Det klart att det finns en risk men man måste jobba med sin egen "mind-set" och räkna på riskerna vad som är värt och vad som inte är värt att beakta, säger Nora.

Prepperrörelsen i Norden dras också med fördomar. I USA, där rörelsen har sina rötter, är betoningen på vapen och självförsvar mycket mera framträdande än här, och den bilden påverkar också hur folk uppfattar preppers.

- Foliehattar och vapengalningar kallas vi, men när man pratar med folk mera ingående så får de oftast en större förståelse om vad prepping handlar om, säger Nora.

Nora ställer upp anonymt på intervjun av säkerhetsskäl. Hon vill inte berätta hela sitt namn eftersom hon inte vill att någon ska veta vem hon är och var hon bor.

Däremot tycker hon att det är viktigt att inspirera andra människor att förbereda sig på större och mindre katastrofer och att man inte ska förlita sig på att någon annan ska ta hand om en.

Svaga punkter i samhället

Vilka är de svaga punkterna då det gäller myndigheternas krisberedskap?

- Till exempel sjukvården går ju på knäna redan nu - de skulle inte klara av att ta emot en stor mängd skadade vid händelse av krig till exempel.

Avsaknaden av större matlager och Sveriges nedbantade försvar nämner hon som andra exempel.

I hur stor grad tänker hon på hur och var hon rör sig?

- Jag försöker undvika rusningstrafiken om det bara är möjligt och handlar inte på veckoslut efter löning. Det handlar dels om att jag inte trivs i stora folkmassor men också om att undvika risker.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje