Hoppa till huvudinnehåll

Negativ nyhetsrapportering om flyktingar i Europa

Osama Abdul Mohsen sparkades omkull av en ungersk tv-fotograf då han tillsammans med sin son tog sig över gränsen mellan Serbien och Ungern. Händelsen fångades på film och spred sig över världen.
Osama Abdul Mohsen sparkades omkull av en ungersk tv-fotograf då han tillsammans med sin son tog sig över gränsen mellan Serbien och Ungern. Händelsen fångades på film och spred sig över världen. Osama Abdul Mohsen sparkades omkull av en ungersk tv-fotograf då han tillsammans med sin son tog sig över gränsen mellan Serbien och Ungern. Händelsen fångades på film och spred sig över världen. Bild: ALBERTO MARTIN Osama Abdul Mohsen,flyktingar,media,krokben

Medierna lyfter i första hand upp negativa sidor med att allt fler migranter tar sig till Europa. Den rumänske journalisten Mircea Barbu sade upp sig då hans kanal ville att han skulle rapportera negativt om flyktingar. Också i finländska medier förknippas nyanlända ofta med sexuella trakassier, kostnader och säkerhetsproblem.

Den rumänske utrikesreportern Mircea Barbu började i slutet av sommaren intressera sig allt mer för flyktingsituationen i Östeuropa. Sin första rapport skrev han i augusti då det hettade till vid gränsen mellan Grekland och Makedonien.

– Jag såg tusentals människor som vandrade längs med vägarna mitt i natten på väg mot Ungern och Västeuropa. Jag insåg direkt att det här är stort, säger Barbu.

Han arbetade då vid en av Rumäniens största TV-kanaler Antena 3.

Hoppa över Twitterpostning


Barbu på gränsen mellan Irak och Syrien i oktober 2015.

Ny sanning efter terrorn i Bryssel

Men i mars förändrades allting.

Barbu undersökte i ett reportage om flyktingrörelsen till Europa innebär ökad extremism. Han intervjuade bland annat imamer i London och följde med flyktingar på den långa resan genom Europa.

– Jag hittade absolut inga bevis på att nyanlända flyktingar utgör ett säkerhetshot i Europa. Största delen av extremism uppstår på sociala medier, säger Barbu.

Men tisdagen den 22 maj slog terroristerna till i Bryssel och Antena 3 ville ha ett reportage som visade att fler flyktingar är orsaken bakom terrorn i Europa.

Barbu protesterade, men söndagen efter attackerna sändes en ny version av hans reportage.

– Det ändrades helt och hållet. På redaktionen sade de att kanalen måste ge folk vad de vill höra: Att flyktingarna i själva verket är terrorister!

Han sade upp sig och arbetar nu på tidningen Adevărul, där han får skriva fritt. Men frustrationen över att medier struntar i sanningen och att han rest runt Europa och Mellanöstern i onödan hänger kvar.

– Det gör mig bara arg, ledsen och extremt besviken på dagens medier, säger Barbu.

TV-kanalen: “Barbu ljuger”

Uppdatering tisdag 10 maj 2016.

Några dagar efter att den här artikeln ursprungligen publicerades kontaktades Yle Nyheter av Carmen Avram, programvärd för samma program på Antena 3 som Mircea Barbu sade upp sig från i mars.

Enligt Avram sade Barbu upp sig efter ett internt gräl om hans reportageresa till London. Orsaken var enligt henne inte att kanalen skulle ha tvingat honom att förvränga sina rapporter om flyktingar och extremism i Europa.

Carmen Avram understryker också kanalen inte har någon agenda i flyktingfrågan och att Barbu aldrig ombads att rapportera negativt om flyktingar.

Det omstridda reportaget som innehåller flera av Barbus intervjuer kan ses här.

Finländsk press gillar flyktingnyheter

I Finland, som enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex har världens friaste medier, är situationen bättre än i Rumänien.

Men också här är flyktingrapporteringen i huvudsak negativ och eurocentrisk, visar en ny utredning av Finlands London- och Beneluxinstitut.

– Nyheternas ton har i huvudsak varit mycket negativ. Det talas om en kris och då ofta ur ett europeiskt perspektiv, hur flyktingarna påverkar EU negativt, säger Annukka Vähäsöyrinki, projektledare vid Finlands Beneluxinstitut.

Annukka Vähäsöyrinki vid Finlands Beneluxinstitut presenterar en ny utredning över flyktingrapporteringen.
Annukka Vähäsöyrinki vid Finlands Beneluxinstitut. Annukka Vähäsöyrinki vid Finlands Beneluxinstitut presenterar en ny utredning över flyktingrapporteringen. Bild: Niklas Evers finlands beneluxinstitut,flyktingar,Flyktingskris,medier,nyhetsrapportering

– Mer sällan rapporteras det om den humanitära krisen och orsakerna varför folk flyr,

Instituten har utrett hur de finska tidningarna Helsingin Sanomat och Aamulehti rapporterade om flyktingar och asylsökande i januari. Också brittiska The Guardian och The Times samt belgiska Le Soir och de Morgen är med i utredningen.

Politiker talar om asylsökande och våldtäkter

– Helsingin Sanomat och Aamulehti skrev mer om flyktingar än de brittiska och belgiska tidningarna. Den vanligaste nyheten om flyktingar handlade om sexualla trakasserier.

Sexuella trakasserier var ett återkommande ämne i januari i efterdyningarna av händelserna i Köln och härvan kring vad som hände i Helsingfors centrum på nyårsnatten.

– I alla tre länder är det uppenbart mest politiker, experter och myndigheter som kommer till tals. Ganska sällan får asylsökandena själva uttala sig.

Hur medierna väljer att rapportera om flyktingrörelsen i Europa får stor betydelse för samhällsklimatet och i slutändan också politiken, enligt Vähäsöyrinki.

– Media har en enorm makt när det kommer till samhällsklimatet, och medborgarnas åsikter påverkar förr eller senare politiken. Det är tanken bakom vår utredning, att öppna diskussionen om hur media påverkar synen på flyktingar och asylsökande i Finland.

Artikeln uppdaterades tisdagen den 10 maj klockan 18.50 med Antena 3:s sida av historien.

Läs mera:

Flyktingar beskylls för våldtäkter – ”Media ointresserad av helhetsbilden”

Medierna fokuserar för mycket på de våldtäkter där gärningsmannen är asylsökande, det tycker professor i journalistik Tom Moring. Medieuppståndelsen fick polisen att gå ut med gärningsmännens status, säger man på Helsingforspolisen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes