Hoppa till huvudinnehåll

Är du en vardagsspion?

Anne Hietanen
Anne Hietanen Bild: YLE/Barbro Ahlstedt anne hietanen

Är du en vardagsspion? En självutnämnd polis? En ordningsman utsänd av Lifvet självt? Skulle hela samhällstaket ramla ihop utan dig? Skulle det bli kaos? Ja, det skulle det! Därför jobbar du 24/7. Aldrig ledig. Vardagsspion? Fnys! Snarare vardagshjälte.

Du är obetald. Det är enbart ditt sinne för ordning och moral som är din motor och din lön. Du bor kanske i ett trapphus som tidigare på 80-talet ännu var helt städigt. Men nu, nu har det flyttat in flera busar.

De nojsar efter rekommenderad tystnad i huset, de använder tvättmaskinen mitt i natten. De smäller i dörrar, de lämnar ibland sandiga spår efter sig och deras barn är osnutna och mjälliga.

En gång hade någon lämnat en barnvagn rakt framför utgången. Ingen tänker på brandfaran! Men du fixade det. Du ringde upp förövarna och gav en tillrättavisning som heter duga. Du talar kort och rakt med hög röst. Det finns ingen tid för lirkande och diplomati.

Tvättstugan skulle vara en bordell utan dig. Varje dag måste du kolla att folk sköter sig, inte norpar andras tider. Häller tvättpulver på golvet. Stjäl sockor. Du skriver lappar. Du smyger omkring. Ibland verkar allt vara lugnt, men tar du ledigt ens en dag - det blir bordell eller värre.

Du använder en stor del av din dyrbara tid till att titta ut på gården. Du gör mentala anteckningar.

Gården är ditt revir. Ibland kommer det hundar som skvättar på ditt revir. Du får kaffet i vrångstrupen. Du får lust att göra både det ena och det andra. Att folk inte kan sköta sig!

Du är pensionär, du kunde ha det så skönt, så skönt, om du inte måste hålla reda på alla andra hela tiden.

Du funderar på att flytta ut på landet. Fast där finns det kanske också grannar. Grannar som inte klipper gräset tillräckligt ofta. Du måste säga till på skarpen. Det är inte det att de inte får göra vad de vill på sin gård, det får de i princip, men när de förstör hela ekosystemet. Sniglarna, tänk på sniglarna. Du skriver insändare till den lokala tidningen. Du skriver och skriver, men du slåss mot väderkvarnar. På dumhet råder inte ens gudarna.

Ett av dina redskap är en mobiltelefon. När du ser en buse låtsas du fota den och sedan skicka bilden till polisen. En gång skickade du faktiskt en bild av en bajsande hund till polisen. Du blev utskrattad. Otack är världens lön.

Dina barn hånar dig. Ta det lugnt, säger de. Men du kommer aldrig att ta det lugnt. Du har ett uppdrag. Du vill ha ordning och reda. Någon måste göra skitjobbet. Det är du. Du ogillar även slarv med språket. Förstås! Det utarmas och utarmas, hade du tid skulle du även skriva några tillrättavisande ord under denna text. Denna raljerande, onödiga text. Skall dina skattepengar gå åt till detta? Nej! Är detta public service, skriver du. Nu jobbar du redan på övertid. Ju äldre du blir, desto mindre tålamod har du. Desto mindre tålamod har jag.

Jag har själv till mitt stora förtret märkt att även jag har tendenser till gårdsspionage. Vardagsspionen finns i oss alla. Vi ses bakom gardinen.

Lasso handlar denna vecka om spioner.