Hoppa till huvudinnehåll

Konsten tröstar i kristider

Henrik Meinander och i bakgrunden Eero Järnefelts verk, Trälar under penningen.
Henrik Meinander och i bakgrunden Eero Järnefelts verk, Trälar under penningen. Bild: Yle / Eva Lamppu Henrik Meinander,Ateneum

- Det är ganska typiskt för finskt måleri att konstnärer har undvikit att beskriva de riktiga krissituationerna och i stället beskrivit fattigdom eller strävsam vardag. Men de har blivit inspirerade av samhällsförändringar, säger Henrik Meinander, professor i historia.

Jag har bett Meinander till Ateneum för att diskutera om konstens roll i kriser. Vi tittar på ett av de mest kända verken här, nämligen Eero Järnefelts Trälar under penningen, som skildrar ett svedjebruk i Norra Savolax i slutet av 1800-talet.

- Den skildrar inte direkt Finland i kris, utan Finland i fattigdom, före den snabba industrialiseringen i slutet av 1800-talet, berättar Meinander.

Eero Järnefelt
Eero Järnefelts målning Trälar under penningen från 1893. Eero Järnefelt Bild: Ateneum eero järnefelt

Kamp om livet

Under långa krig, som Fortsättningskriget 1941-1944, var det möjligt att fånga nöden och döden i måleriet, litteraturen och i musiken. Men under akuta kriser var konstnärer tvungna att försöka klara livhanken, säger Meinander. Mecenaterna dunstade och fick andra projekt, som livsmedel, att finansiera. Och av köparna var det få som ville ha konst som beskriver död och ondska.

Meinander tar Helene Schjerfbeck som ett exempel: hon levde under det finska inbördeskriget i Hyvinge med sin mor under mycket knappa förhållanden. Men i hennes målningar från den tiden ser man just inte skymten av kriget. Däremot syns det indirekt i stämningen, ensamheten och ångesten.

Helene Schjerfbecks målning Självporträtt (1912)
Helene Schjerfbeck, Självporträtt, 1912 Helene Schjerfbecks målning Självporträtt (1912) Bild: Helene Schjerfbeck: Självporträtt (1912). Konstmuseet Ateneum. Foto: Nationalgalleri/Hannu Aaltonen. Helene Schjerfbeck

- Ofta sker bearbetningen av kriser och krig i konsten långt senare, och det är på olika sätt en sublimering av sorgen och ångesten.

Konstnären som känslotolk

- Konstnärer - författare, målare, fotografer och skådespelare - är känsligare än gemene man och mera kapabla att uttrycka också motstridiga känslor mera originellt, säger Meinander.

Men kriser betyder inte alltid att konstnärens kreativitet förbättras, det kan också gå tvärtom. Så gick det för författaren Juhani Aho som förde dagbok över händelserna i Helsingfors 1918 då de röda hade tagit över makten.

- På ett fint sätt beskriver han de motstridiga känslor som människor hade också om de inte var socialister eller stödde de röda. Man var mycket beklämd över att landsmän stred mot varandra, säger Meinander.

Aho fortsatte att bearbeta temat efter kriget, men hans författarskap återhämtade sig aldrig efter upplevelsen, säger Meinander. Diktaren Eino Leino gick ett liknande öde till mötes.

Det nationella projektet

Bland Ateneums klassiker finns många målningar som skildrar vardagslivet på landsbygden. De ingick i det s.k. nationella projektet, där man ville lyfta fram folket och dess karaktär, som strävsamhet, säger Meinander.

I Akseli Gallen-Kallelas målning Första undervisningen, från 1887-1889, är det en bonde som lär sin dotter att läsa. Även om konstnären bodde i Paris under just de här åren målade han också inhemska, rurala temata.

- Det var just då folkskoleväsendet slog igenom, på 1860-talet. Den här målningen fångar finska folkets kultur där man betonar vikten av bildning, säger Meinander.

Samma berättelser upprepas i och med att museer fortfarande lyfter fram samma klassiker. Ett nationsbyggande arbete sker än i dag, aktivt och passivt, anser Meinander.

- När man ställer fram klassiker förstärker man de ikoner som representerar det finska samhället och återskapar gamla uppfattningar. Men samtidigt ser och tolkar varje generation dem på sitt eget sätt och uppfattningen om nationen förnyas, säger Meinander.

Körsång och psalmer

Vad har konsten spelat för roll för publiken under kristider?

- Kanske inte måleriet, men musiken och sången, och särskilt körsången, hade en mycket stark roll tidigare både under första och andra världskriget. På 1800-talet sjöng man psalmer under oroliga tider och de innehöll ord som beskrev ångesten över att ett land anfölls eller att man var i krig.

Hurdan konst har blivit viktig under svåra tider?

- Om tiden är sådan att man eftersträvar att förstärka en nationell enighet, då förstärks behovet av sådan konst. Då skapas också konstverk som förmår göra det. Men nu är vi inte i en sådan situation där samhället hotas utifrån, utan det sker stora förändringar internt och de sveper över oss som ett väderfenomen – oberoende av vad vi tycker här i Finland.

Lyssna på Kulturmagasinet som handlar om kriser på onsdag klockan 20:30 eller efteråt på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje