Hoppa till huvudinnehåll

"Informationskriget gör vänner till fiender"

sociala medier
Sociala medier har gjort det allt lättare att sprida desinformation sociala medier Bild: EPA Facebook,Twitter

I takt med att sociala medier och internet gör det allt lättare att sprida desinformation och propaganda har också reglerna för spridningen ändrat. Under kalla kriget visste man vem som var fiende och vem som var vän. Nu pågår ett informationskrig där den gränsen suddats ut totalt.

Det säger Andrey Rikhter, som jobbar med att övervaka pressfrihet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.

- I det pågående informationskriget är fienden ibland inte fiende utan vän. Och vänner kan plötsligt bli fiender. Det finns ingen filosofisk eller ideologisk grund för det, det handlar bara om vad man just då kan dra nytta av, säger Rikhter.

Rikhter deltog i FN-organet Unescos konferens i Helsingfors inför den internationella pressfrihetsdagen tidigare i veckan.

andrey rikhter
Andrey Rikhter andrey rikhter Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

Totalitära regimer, terrorgrupper, militärer ... alla använder de sig av nya och allt mer sofistikerade sätt att sprida desinformation. Och till verktygen hör till exempel trollfabriker.

- I trollfabrikerna sitter tusentals människor och skriver miljontals kommentarer på webbsidor för att manipulera den allmänna opinionen. Det finns också tusentals falska nyhetssidor på nätet, där människor tror att de läser riktiga nyheter, säger Rikhter.

Islamiska staten framgångsrik i sin propaganda

Till dem som har en massiv propagandamaskin hör terrorgruppen Islamiska staten. IS har med stor framgång lyckats rekrytera människor för att den har använt alla de rätta verktygen.

Magda Abu-Fadil
Magda Abu-Fadil Magda Abu-Fadil Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt UNESCO

Det säger den libanesiska journalisten Magda Abu-Fadil som leder organisationen Media unlimited som bland annat fortbildar journalister i Mellanöstern.

- Islamiska staten har lärt sig hur man bäst får ut sitt budskap. Hur man ska tala till immigranter i andra länder som inte har integrerats i samhället och som känner sig utanför.

bild från IS propagandavideo
Bild från IS propagandavideo bild från IS propagandavideo Bild: EPA islamiska staten

Pakistan är ett annat exempel på hur internet och sociala medier ändrat på informationsgången.

Där har mikrobloggen Twitter blivit mycket populär och både militären och talibangerillan använder sig av den, berättar den pakistanska journalisten Rahma Mian.

- Den pakistanska militären har börjat använda twitter för sina officiella meddelanden och inofficiellt för att få ut sitt budskap om att militären gör allt rätt och att allt är bara bra. Å andra sidan har internet och sociala medier gett vanliga pakistanier möjligheten att få sin röst hörd och rapportera om våldsamheter mot civila.

bild av twitter
bild av twitter Bild: EPA Twitter

I till exempel den sydvästra provinsen Baluchistan, där separatistgrupper kämpar om autonomi, har människorättsorganisationer upprepade gånger anklagat både separatister och pakistanska säkerhetsstyrkor för brott mot mänskliga rättigheter.

Pakistanska medier har inte rapporterat om läget i provinsen, dels för att armén satt stopp för rapporteringen, dels för att Baluchistan är ett så avlägset bergsområde. Medierna är mer intresserade av vad som händer i de urbana områdena, säger Rahma Mian.

Men nu har internet och främst Twitter blivit ett verktyg för att få ut information om vad som verkligen pågår i provinsen.

Problemet är bara att både staten och militanta grupper i Pakistan nu bättre kan hålla koll på människor.

- Nu kan de se vad människor säger och de kan hota eller ta till våld mot dem som inte är av samma åsikt, säger Rahma Mian. Hotelser och attacker mot dem som är aktiva på internet är ett stort problem.

rahma mian
Rahma Mian rahma mian Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt UNESCO

"Majoriteten av ryssarna inte intresserade av att kontrollera sanningshalten"

Också i Ryssland har sociala medier både på gott och ont haft en stor inverkan på den information som sprids, säger Andrey Rikhter vid OSSE.

- I Ryssland har människor tack vare sociala medier kunnat börja kontrollera sanningshalten i statens propaganda och utbyta information.

Under de senaste åren har speciellt mycket desinformation cirkulerat kring kriget i östra Ukraina.

Men ser ryssarna då nuförtiden skillnad på propaganda och riktiga nyheter?

- Nej jag skulle inte säga det, säger Andrey Rikhter. Majoriteten av ryssarna är inte intresserade av att utreda sanningshalten i det som staten säger bland annat för att de inte har tid att börja gräva i det. Det finns också de som inte är tillräckligt utbildade för att veta hur man gör.

Mediekunskap vapen i kampen mot desinformation

Kampen mot desinformation blir allt svårare i takt med att internet och sociala medier utvecklas.

Det är ett ständigt fortgående arbete som kräver mycket kraft och uthållighet, säger den libanesiska journalisten Magda Abu-Fadil. Hon förespråkar mediautbildning som ett vapen mot desinformation.

- Man måste öka medvetenheten om desinformation. Redan barn i en ung ålder borde få mediekunskap, förstå hur medier fungerar, vem som sänder vilka budskap och vem som ansvarar för innehållet.

Facebook.
Facebook. Bild: Yle sociala medier

Också Andrey Rikhter ser mediautbildning som ett bra sätt. Men det är också viktigt med oberoende medier. Staten ska inte finansiera medier, säger han.

- Om vi har ett mångsidigt mediefält där staten inte spelar en viktig roll så går desinformation att åtgärda.

Och Rahma Mian efterlyser ett större ansvar hos organisationerna bakom sociala medier som Facebook och Twitter.

- De här plattformerna måste ta i beaktande att de inte finns till bara för amerikaner som vill twittra eller facebooka om popstjärnan Beyoncé, utan att det finns verkliga problem i resten av världen. De måste inse att de ska skydda sina användare.