Hoppa till huvudinnehåll

Kände du Erik Aschan-Rauthovi?

Självporträtt av erik Aschan-Rauthovi
Självporträtt av Erik Aschan-Rauthovi Självporträtt av erik Aschan-Rauthovi Bild: Yle/Maud Stolpe erik aschan-rauthovi

Konstvetaren Anne-Lie Haglund söker uppgifter om konstnären Erik Aschan-Rauthovi i och med att hon ska skriva sin pro gradu om honom. Hon tror att det ännu ska finnas ganska många människor i Åbotrakten, eller någon annanstans, som kände den här konstnären, som blivit onödigt bortglömd.

Det har forskats väldigt lite i konstnären Erik Aschan-Rauthovis liv och det vill konstvetaren Anne-Lie Haglund vid Åbo Akademi nu rätta till med sin pro gradu.

Hon vill veta allt som finns att veta om honom och hon tror att det finns många kvar som kände honom personligen eller annars kommer ihåg honom. Sådana personer vill hon nu få kontakt med.

Konstvetaren Anne-Lie Haglund
Konstvetaren Anne-Lie Haglund Konstvetaren Anne-Lie Haglund Bild: Yle/Maud Stolpe anne-lie haglund

Han brann för konsten

Erik Aschan-Rauthovi föddes 1907 i Åbo och redan som alldeles ung gick det upp för honom att han ville bli konstnär. 1933-34 gick han i Åbo ritskola och gav då upp sina studier vid Åbo universitet för att bli konstnär.

Efter avslutade studier flyttade han med sin familj till Nådendal där han sedan kom att verka.

Anne-Lie Haglund beskriver hans verk som mycket färggranna, lek med ljus och skuggor och impressionistiska uttryck. I hans porträtt hittar hon strömningar och stil från Tyko Sallinen.

Det att han tyckte om färg tror hon kan bottna i att han levde igenom två världskrig och ett inbördeskrig plus att han redan tidigt i livet drabbades av flera sorger.

Anne-Lie Haglund säger att Erik Aschan-Rauthovi idag är välbekant bland konsthandlarna i trakten liksom bland folk över lag, medan han under sin livstid nog fick kämpa ganska hårt för att komma fram.

Han var född Aschan, men förfinskade sitt namn till Rauthovi under språkstriderna på 1930-talet. På äldre dagar började han i alla fall signera sina tavlor med Aschan-Rauthovi.

Som konstnär var han väldigt produktiv förutom i början av sin karriär, vilket gör att tavlorna från 1920-30-talen är ganska sällsynta. Han kom att hinna med sex egna privatutställningar plus att han deltog i en del gemensamma utställningar med andra konstnärer i Åbo och Nådendal.

Han hade lite svårt att sticka upp i konstkretsarna i Åbo i och med att han uppenbarligen inte var beredd att buga för det tongivande svenska etablissemanget, plus att han var politiskt neutral och inte ville ta ställning i den tidens brännande frågor. Kanske blev i alla fall namnbytet något som tolkades som ett ställningstagande tror Anne-Lie Haglund.

På många sätt var Erik Aschan-Rauthovi en tusenkonstnär och var skicklig på att tillverka tavelramar. Bland annat beställde Axel Haartman många ramar av honom, även om han inte i övrigt var beredd att släppa in honom i de fina konstsalongerna.

Idag finns hans tavlor spridda runt om i hela landet, en del finns i Sverige och Anne-Lie Haglund tror att det också ska finnas någon i USA. Åbo konstmuseum har idag två tavlor av honom. Den ena ett självporträtt och den andra ett motiv från Nådendals kyrka.

Nådendals kyrka målad av Erik Aschan-Rauthovi
Nådendals kyrka målad av Erik Aschan-Rauthovi, Åbo konstmuseum Nådendals kyrka målad av Erik Aschan-Rauthovi Bild: Yle/Maud Stolpe nådendals kyrka, erik aschan-rauthovi

Efterlyser sagesmän

Erik Aschan-Rauthovi dog 1967 och Anne-Lie Haglund tror att det finns många människor kvar som kände honom och kan berätta något om hans liv. Kanske är det gamla bekanta eller bekantas barn eller någon som äger något konstverk, som kunde ta kontakt ge henne lite mera kött på benen.

Han har fortfarande kvar tre barn i livet och dem har Anne-Lie Haglund också haft kontakt med.

På frågan hurudana uppgifter hon vill ha om konstnären säger hon att det gärna får vara vad som helst, allt är välkommet. Det kan vara anekdoter, brev, vykort, personliga minnen och vad som helst som kan berätta något om människan och konstnären Erik Aschan-Rauthovi.

En del forskningsmaterial finns på konstmuseet i Åbo, men som sagt ännu mera efterlyses.

På frågan hur det kom sig att Anne-Lie Haglund blev intresserad av just den här konstnären beror på att ingen egentligen tidigare har forskat kring just honom. Vilken infallsvinkel hon kommer att ha på sin avhandling vet hon ännu inte, utan det beror på ett hurudant material hon sist och slutligen får.

Den som har något att tillföra hennes forskning kan kontakta henne på anhaglun@abo.fi eller ringa 050-5949084 efter kl 17.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland