Hoppa till huvudinnehåll

Gemene man viktig vid hjärt- och lungräddning

Vi behöver en ny generation som behärskar hjärt- och lungräddning. Det säger professor Maaret Castrén som under måndagen föreläste på Vasa centralsjukhus.

Hjärt- och lungräddningsveckan på Vasa centralsjukhus körde igång med ett seminarium om nya riktlinjer.

Tryck 30, blås två

Nya riktlinjer för hjärt- och lungräddning kom i oktober och nu informerar centralsjukhuset om de nya riktlinjerna, såväl för personalen som för invånarna.

De nya riktlinjerna ändrar inte på själva utförandet. Man ska fortfarande trycka 30 gånger och blåsa två.

Du och jag gör skillnad

Professor Maaret Castrén är ordförande för Europeiska hjärt- och lungräddningsföreningen.

- Det viktiga i de nya riktlinjerna är att lekmännens roll är väldigt avgörande, säger Castrén.

Lekmännen, det är du och jag. Vi som kanske ser en person som ligger medvetslös på gatan. Eller i hemmet. Det är oftast i hemmet som hjärt- och lungräddning behövs.

- Vi vill få upp mängden lekmän som har hjälpt personer med hjärtstopp, säger Castrén.

Hoppet finns i barnen

Det hoppas man åstadkomma bland annat genom att träna barn i skolåldern. En ny generation som behärskar det och som förstår att det kan vara avgörande för en persons överlevnad.

Man ska inte stirra sig blind på antalet tryck. Om du trycker 28, 30 eller 32 gånger är inte det viktigaste.

- Bara du trycker en tillräckligt lång period, blåser några gånger och sen trycker igen.

Om man av någon anledning inte kan/vill blåsa, till exempel om personen kastat upp, bör du ändå trycka.

- Det hjälper också att bara trycka. Det är väldigt viktigt, säger Castrén.

Det är viktigt att få ut informationen, inte bara till barn i skolåldern, utan till medborgarna överlag.

- I Finland har vi en skyldighet att hjälpa men alla vet inte hur. Många är dessutom rädda för att skada patienten. Nu vet vi att patienten inte tar skada även om det visar sig att denne inte har hjärtstopp.

De nya riktlinjerna då? Vad innebär de?

Castrén ger några konkreta exempel.

Nu har man för första gången riktlinjer för hur man går till väga med en patient som fått hjärtstopp på grund av en skada, till exempel via en bilolycka. Det finns också mer betoning på hur man ska träna personer.

Man betonar också att det är systemet som räddar liv.

- Det är inte bara vår fina ambulanspersonal. Det är hela systemet, från lekmän till rehabiliteringen.

Så det hela kan börja med en familjemedlem som behärskar hjärt- lungräddning?

- Absolut. Då har patienten en bättre chans att klara sig.

Registrera dig som hjärt- och lungräddare

De nya riktlinjerna säger också att man ska använda sig av all teknologi som finns tillgänglig. Castrén berättar att man i Nyland inlett ett projekt där mobiltelefonen spelar en viktig roll.

- Lekmän får registrera sig med sin egen telefonnummer. Sen kan nödcentralen larma de personer som befinner sig närmast en patient. Då beger sig en person till patienten medan en annan får instruktioner om var den närmaste hjärtstartaren befinner sig.

Det här systemet finns redan till exempel i Stockholm och i Amsterdam.

Hjärtstartare finns ute på stan

De som folk kanske inte vet är att hjärtstartare, eller defibrillatorer, finns lite här och där. Till exempel i varuhus.

- Vi har ett nationellt register för hjärtstartare. Så alla som äger en hjärtstartare borde registrera den.

Som det är idag finns hjärtstartarna oftast inne på ställen som håller öppet mellan vissa klockslag.

- De borde finnas på gatan där alla kan använda dem, säger Castrén.

Det nationella registret finns på defi.fi. Där finns 16 registrerade hjärtstartare i Vasa.

Men det finns åtminstone 22 utplacerade hjärtstartare i Vasa. Det har man kommit fram till på centralsjukhuset genom att jämföra registret med den grafik som publicerades i Vasabladet den 20 oktober 2015.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten