Hoppa till huvudinnehåll

Knivhotad skolassistent: ledningen reagerar inte

Skugga av en man som beter sig våldsamt.
Skugga av en man som beter sig våldsamt. Bild: Elina Yli-Ojanperä. slaget efter tolv

Speciallärarna är extra utsatta för våld på arbetsplatsen. Svenska Yle har fått ett mejl av en assistent från en specialskola i Helsingforsregionen som har blivit knivhotad och slagen av sin elev. Ledningen svarade med att se över verktygen i skolan.

Senast i veckan blev jag knivhotad och andra dagen slagen. Jag har gjort ett stort antal anmälningar, men ingenting händer. Assistenter är utsatta. Det är många barn som mår dåligt.― anonym assistent

Så skriver en anonym assistent till redaktionen på Svenska Yle.

Assistenten rapporterade om knivincidenten i det digitala verktyget arbetsskyddsbacken.

Rektorn är skyldig att läsa igenom anmälan och kommentera med en åtgärd.

Efter knivincidenten hade rektorn svarat att ärendet inte kräver andra åtgärder än uppmärksamhet gällande hur verktygen förvaras.

Detta upprör den anonyma assistenten, som upplever att bristen på handlingsplaner, överslätning av problem och tystnadskultur gör att våldsincidenterna inte åtgärdas.

Ingen ur ledningen har frågat mig om hur jag mår ännu en vecka efter knivincidenten. Hur garanteras rätten till trygg skolgång?

Borde explosiva barn ha en egen skolform, undrar assistenten och frågar sig hur mycket personalen egentligen måste tåla innan någonting konkret görs.

Tystnadskultur ett faktum

Svenska Yle tar tag i saken och bollar frågorna vidare till specialskolor runtom i Helsingforsregionen.

Efter en rundringning står det ganska snabbt klart att våld i skolor är ett känsligt ämne som få ville uttala sig om offentligt.

Topeliusskolan i Helsingfors, med 40 assistenter och 43 specialelever, var i alla fall villig att ställa upp.

I Topeliusskolan upplevs våldsamma elever inte som ett stort problem.

Uppstår det våldsamma situationer så stöttar kollegorna varandra och det finns alltid hjälp att få.

”Personalen gör fel om eleven hotar och slår”

Om eleven slår och hotar sin lärare är det personalen som använder fel metoder, anser assistent Caroline Björkqvist.

- Hur många fel metoder ska en elev behöva ha innan man upptäcker att det är fel sak som vi håller på med? Det handlar egentligen inte om hur mycket vi assistenter ska ta, utan vi är betalda för att göra ett bra arbete.― Caroline Björkqvist, assistent, Topeliusskolan i Helsingfors

Hon får medhåll av kollegan Susanna Henriksson.

- Jag jobbar visserligen med yngre elever och det är ju skillnad på hurudana krafter det är, men jag upplever nog att man måste gå tillbaka och se över hur vi assistenter jobbar med eleverna.

Rektor Carita Glasgow anser att alla barn har rätt till skolgång. Att flytta eleven eller utesluta den från utbildningen är inte rätt väg att gå.

Rektror Carita Glagow vid Zaccan
Carita Glasgow vid Topeliusskolan i Helsingfors anser att alla barn, även de våldsamma, har rätt till skolgång. Rektror Carita Glagow vid Zaccan Bild: YLE/Sofia Ekblom zacharias topelius skolan

- I alla fall inte om eleven hotat någon med kniv. Alla barn har rätt till skola. Också de som är våldsamma. De behöver mest hjälp. Om assistenten själv känner sig otrygg i sitt arbete måste man gå till sin förman, säger Glasgow.

Handlingsplaner från fall till fall

Frågan är då hur förmannen borde reagera om någon ur personalen rapporterar om våldsamheter och knivincidenter.

Finns det handlingsplaner i skolorna som kan användas vid våldsamma situationer?

Ronnie Rehn, rektor på Minervaskolan, anser att det finns många instanser som kan hjälpa till om en elev är våldsam. Någon konkret handlingsplan som skulle passa in på alla elever finns inte.

- Alla barn är olika. Det finns ingen direkt schablon som man kan placera in alla barn i. Det finns olika instanser som ingriper. Det kan vara fråga om psykolog, läkare, hälsovårdare i vissa fall eller psykiater. Sen så har vi ju elevvården som kliver in, säger Rehn.

Ronnie Rehn är rektor för tre lågstadieskolor i Helsingfors, Kronohagen, Minerva och Cygnaeus.
Rektor Ronnie Rehn vid Minervaskolan i Helsingfors anser att det finns instanser som kan hjälpa om våldsamheter uppstår i skolan. Ronnie Rehn är rektor för tre lågstadieskolor i Helsingfors, Kronohagen, Minerva och Cygnaeus. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. ronnie rehn

Om chefen inte hjälper – ring chefens chef

Frågan är då vem arbetstagaren ska kontakta, om personalen upplever att skolledningens åtgärder inte hjälper.

Den anonyma assisten som kontaktade Svenska Yle hade ju upprepade gånger rapporterat om våldsamheterna till sin förman, utan att få hjälp.

Hjälper det inte att tala med sin förman kan man alltid kontakta arbetsskyddet eller företagshälsovården, tipsar Jan-Mikael Wikström, ombudsman vid Finlands Svenska Lärarförbund.

Men det finns också andra vägar att gå.

- Hjälper det inte att tala med sin chef så borde man gå till sin chefs chef för att kunna se vilka möjligheter det finns att åtgärda sådana saker som kan äventyra arbetshälsan, säger Wikström.

Fler anmälningar om våld i Helsingfors

Chefens chef, i det här fallet linjedirektör Niclas Grönholm vid Helsingfors stad, har tagit emot fler anmälningar än tidigare om våld i skolorna.

- Det är klart att de våldsamma eleverna, eller åtminstone våldsamma situationerna, tenderar att öka. Det ser vi på helhetsnivå i staden, säger Grönholm.

Niclas Grönholm vid utbildningsverket i Helsingfors
Niclas Grönholm, linjedirektör vid Helsingfors stad, förespråkar mera utbildning för personalen kring våldsincidenter. Niclas Grönholm vid utbildningsverket i Helsingfors Bild: Yle/ Axel Nurmio niclas grönholm

Även om antalet anmälningar i det elektroniska verktyget arbetsskyddsbacken har ökat, är det bara några procent som är anmälningar om allvarligare våldsamheter i Helsingfors.

Fler skolformer löser inte problemet

Det finns redan tillräckligt många olika skolformer, grupperingar och skolmodeller för elever med olika behov, anser även linjedirektör Niclas Grönholm.

Det behövs däremot mera av utbildning för att hantera våldsamma situationer i skolorna.

- Därför har vi också planerat in mer och mer utbildningar för hur man hanterar sådana här situationer. Det första steget är att vi får se till att fler får ta del av utbildningen, pröva och öva inför situationer som inte är normala, säger Grönholm.

Assisten som tog kontakt med oss känner sig i alla fall maktlös inför allt bollande och tomma löften.

Vilket slags våld och hur mycket är acceptabelt? Våldsamma elever är ett stort problem för andra elever och personal. Personalen känner sig maktlös.― anonym assistent som upplever våld på arbetsplatsen

Korrigering: Rubriken justerades kl. 22.55. Tidigare stod det speciallärare.