Hoppa till huvudinnehåll

"Kvalitetsjournalistik kostar - lögner är gratis"

Elina Grundström, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier
Elina Grundström, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier. Elina Grundström, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier Bild: Yle Puhe Elina Grundström

Finländsk yttrandefrihet anses gå över 250 år tillbaka i historien. Finland har upprepade gånger placerat sig bland toppländerna i världen när det handlar om pressfrihet och det finländska självreglerande systemet är internationellt sett sällsynt.

Opinionsnämnden för massmedier ONM är ett självregleringsorgan grundat av förläggare och journalister. Dess uppgift är att tolka god journalistisk sed och försvara yttrande- och publiceringsfriheten.

Vem som helst som anser att man har brutit mot god journalistisk sed eller till exempel blandat ihop journalistik och reklam kan göra en anmälan om det hos ONM.

- Yttrandefriheten är ett ämne som diskuteras mycket just nu. Jag känner att jag är i händelsernas centrum, säger Elina Grundström, ordförande för ONM.

Elina Grundström började som ordförande för ONM i januari 2016 och ser därför på mediefältet med nya ögon. Att värna om den finländska pressens yttrandefrihet är hennes viktigaste uppgift, anser hon.

Yttrandefriheten lider om journalisterna börjar passa sig för vad de skriver och säger.― Elina Grundström

- Enligt internationella undersökningar har vi den största pressfriheten i världen. Just nu står den inför många hot. Min viktigaste uppgift är kanske att upprätthålla det nuvarande, goda läget.

De finländska mediernas självregleringssystem är sällsynt. Självregleringen är heltäckande och rentav striktare än kommunikationslagstiftningen.

- Därför kan vi ha en liberal kommunikationslagstiftning och varken staten eller andra sektorer lägger sig i det journalistiska arbetet på samma sätt som i andra länder, säger Grundström nöjt.

Hot kan leda till självcensur

Största delen av anmälningarna som görs till ONM handlar i dagsläget om smygreklam eller korrigering av fel. Ur ett yttrandefrihetsperspektiv är de här enkla fall.

Anmälningar som gäller integritetsskydd och yttrandefrihet är värre. Så kallade erfarenhetsexperter är ett nytt fenomen i medierna och de vållar huvudbry också hos ONM.

- Sådant som delges offentligt får man publicera, det är i enlighet med yttrandefrihetsprincipen. Men å andra sidan är det inte alltid lämpligt att till exempel berätta om mentala problem som någon har haft, även om saken har varit ute i offentligheten, funderar Grundström.

För ett par år sedan påverkade ett utlåtande från ONM till och med polisens egna anvisningar. En journalist som upplevde att hen hade utsatts för olaga hot och ärekränkning hade gjort en polisanmälan och polisen hade inlett en förundersökning. Men undersökningsledaren föreslog att undersökningen skulle läggas ner på grund av obetydlighet.

Det här anmälde journalisten till ONM, som konstaterade att motiveringen till nedläggningsbeslutet direkt uppmanar journalister att tiga om sådana ämnesområden som väcker starka åsikter.

Hot mot journalister är inget att ringakta. Som värst leder de till självcensur som i det långa loppet kan vara mycket destruktivt.

- Yttrandefriheten lider om journalister börjar passa sig för vad de säger och skriver. Vi ser redan delvis det här fenomenet. Journalister kan censusrera en del saker när de till exempel behandlar invandrarfrågor, säger Grundström.

Falsk journalistik versus faktabaserad journalistik

Så kallade lögnmedier följer inte ONM:s regler och har inte som sitt mål att rapportera sanningen. En del av de falska medierna styrs från utlandet och därför kan det vara svårt för polisen att ingripa mot dem.

- Var och en kan med sitt internetbeteende påverka vilket innehåll som sprids på sociala medier. Man ska sträva efter att hålla sig till fakta och skilja åt faktabaserad journalistik och falsk journalistik som har som avsikt att sprida lögner, säger Grundström.

Syftet med att planera myndighetskommunikation är att förbättra och effektivera den kommunikationen. Men också i samband med det kan det uppstå frågor - som varför man väljer att belysa en viss aspekt eller om något relevant kan tänkas bli osagt. För journalisterna gäller det att vara på sin vakt.

Det är fint att också våra mest lästa nöjesmedier, som får lite fler fällande domar än andra medier, följer journalistreglerna.― Elina Grundström

- Det förekommer en del sådan här så kallad politisk kommunikation. Man vill styra det som medierna skriver och hur man ser på saker, i stället för att ha neutral kommunikation som lämnar utrymme för olika eller helt motsatta slutsatser.

Journalister pressas att arbeta allt noggrannare, men det står i strid med mediehusens ekonomiska trångmål och det allt högre arbetstempot, tror Grundström.

Många är oroliga över att det finländska mediefältet håller på att delas i tu. Brådskan på redaktionerna syns.

- Vi har nätmedier som producerar hundratals texter om dagen och dem vill jag inte klandra, för de arbetar under ett hårt tryck att producera mycket och fort. Men å andra sidan har seriösa medier insett att de kan göra mindre men bättre och lärt sig nya berättargrepp, som datavisualisering och undersökande journalistik. Samtidigt har långsammare plattformer för journalistik utvecklats.

Situationen i Finland är så till vida unik att också nöjes- och damtidningar är pålitliga på ett annat sätt än i andra europeiska länder, eftersom de hör till Opinionsnämnden för massmedier och följer journalistreglerna.

Blir smygreklam mer vanligt när pengarna tryter?

Hur är det då med smygreklam när mediernas ekonomi blir mer ansträngd?

Smygreklam innebär att man blandar journalistiskt material med marknadsföringsmaterial. Brådska och slarv leder till smygreklam, menar Elina Grundström: man upprepar i all hast ett företags marknadsföringstext, länkar till en kommersiell webbplats eller gör reklam för det egna företagets betalprodukter.

Fällande domar från oss har en effekt. Branschen har tagit lärdom och kvaliteten blir bättre.― Elina Grundström

Man fäster extra mycket uppmärksamhet vid smygreklam just nu.

- Självregleringssystemet hjälper medierna att ändra hur de arbetar. Man tänkte mycket på att korrigera fel under min föregångare Risto Uimonens tid, nu kommer det in mycket färre anmälningar om fel. Så i det avseendet har medierna blivit bättre. Nu försöker vi i grupp göra det samma med smygreklam.

Kvalitetsjournalistik är inte gratis eftersom det krävs både tid och talang för att framställa den. Undersökningar visar att människor vill ha mer av just granskande journalistik.

- Inte ens i nöjesvärlden publicerar vi osanna nyheter och om det någon gång sker korrigerar man det på ett synligt sätt. Men visst är det så att om kvalitetsjournalistik är det som publiken önskar så får den också betala för det, på ett eller annat sätt.

Tanja Iikkanen
Ursprungstexten på Yle Media ja teknologias sidor.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix