Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna: Havsörnens kometartade comeback i Östersjöområdet

Kvinna tittar fram bakom en trädstam.
Mimma Ekblad är havsörnsforskare och ny expert i Naturväktarna i Radio Vega. Kvinna tittar fram bakom en trädstam. Bild: Yle / Anne Hämäläinen naturväktarna 2016

Det är något speciellt med stora rovfåglar. Havsörnen är vår största rovfågel och havsörnar som patrullerar över sitt rike har blivit en allt vanligare syn i Finland.

Det känns som om de flesta nyheterna från artskyddsfronten är alarm om någon sällsynt art som blivit allt sällsyntare. Men mitt i alarmflödet ryms faktiskt arter som det går bättre för. Havsörnen är just en sådan art och den ses idag ofta som en symbol för lyckat naturskydd.

Tidigare sågs stora rovdjur som människans konkurrenter och det var kutym att hata dem och helst utrota dem. Staten uppmuntrade detta genom att betala ut skottpeng för skjutna djur. I början av 1900-talet, då många arter hängde på utrotningens brant, började man tvivla på att förfarandet var ändamålsenligt. Havsörnen fredades i Finland 1926 men förde fortsättningsvis en tynande tillvaro, bl.a. för att förföljelsen trots allt fortsatte. På 1960-talet drabbades havsörnarna av miljögifter med påföljden att det i början av 1970-talet bara fanns ett tiotal havsörnar i Finland och det kläcktes mindre än en handfull ungar årligen. Då grundade WWF Finland en havsörnsarbetsgrupp som bland annat erbjöd örnarna giftfri föda.

Havsörn Bild: Idalia Skalska / Wikipedia örn

Skyddsarbetet bar frukt, med besked. År 1994 var populationen uppe i 100 häckande par, och år 2014 kläcktes över 450 havsörnsungar i Finland. Havsörnarna bebor idag nästan hela Finlands kust och sprider sig med god fart in i landet. Lappland har en egen livskraftig stam.
I Naturväktarna kan du få svar på allt du någonsin velat veta om havsörnar, för att inte tala om det där som du inte ens visste att du alltid velat veta om havsörnar.― Mimma Ekblad

Havsörnarna äter främst sjöfåglar och fisk. I och med att havsörnen praktiskt taget saknades från Östersjön under stora delar av förra seklet uppstår plötsligt nya utmaningar: hur klarar havsörnens bytesarter av att anpassa sig till det nygamla rovdjuret?

Då topp-rovdjur sprider sig till nya områden, eller återkoloniserar områden från vilka de tidigare försvunnit, kan det få oanade följder. Ett exempel är vargarnas återkomst till Yellowstone nationalpark. Hjortdjuren frodades i avsaknad av rovdjur, åt upp allt bete och förorsakade erosion längs flodbankarna. Då vargarna återinplanterades hindrade de hjortarna från att beta sönder marken, vegetationen repade sig och flodbankarna hålls åter ihop av växtligheten.

Utgör havsörnarna ett hot mot våra redan minskande sjöfågelpopulationer? Eller har det tidigare funnits betydligt färre sjöfåglar och är vi nu på väg mot situationen som den var innan havsörnen försvann? Äter havsörnen storskarvar? Hur är det med renkalvar? Vad är det största hotet mot havsörnar idag? Vad är en satellithavsörn? Hur ser havsörnsbajs ut?

Text: Mimma Ekblad, havsörnsforskare

Torsdagen den 12.5 svara Mimma Ekblad och Jörgen Palmgren i Naturväktarna på dina frågor om havsörnar och andra djur och växter i Finland. Sändningen i Radio Vega börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.

Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.

Skicka din fråga till Naturväktarna

Läs också

Natur

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Trehundra orsaker varför man skall städa ur holkarna

    Många lever loppan i holkarna

    Förhoppningsvis har du städat ur dina fågelholkar medan det var minusgrader ute. Dels för att fåglarna börjat flytta in redan, men också för att holkarna innehåller mycket annat än lite mossa, gräs och en och annan kvist.

  • Myggorna är här - är du redo?

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • En björn har rört sig i Solf

    Spår av björn mellan riksåttan och Rimal.

    En björn sågs på måndag kväll röra sig i Solf i Korsholm mellan riksåttan och Rimal. Det finns tydliga spår efter björnen och Anton Svens från Solf jaktförening bekräftar att det rör sig om björnspår.

  • Björn åt middag från soptunna i Ingå

    Björnen sprang också på golfbanan i Sjundeå.

    En björn har observerats i Degerby-Kopparnäsområdet i Ingå och i Störsvik i Sjundeå två kvällar i rad och ätit mat från en soptunna. Björnen har också rört sig kring golfbanorna i Störsvik. Polisen uppmanar den som ser björnen att ringa 112.

  • Nationalpark 9: Vekara

    Bottenhavets nationalpark på ön Vekara.

    På ön Vekara som ligger strax utanför Nystad kan du delta i ett internationellt arbetsläger och bli ett med naturen.

  • Nationalpark 10: Skärgårdshavet

    Bland kobbar och skär i Skärgårdshavets nationalpark.

    Skärgårdshavet är en av världens vackraste skärgårdar med mer än 40.000 öar, kobbar och skär. 8.000 av dem hör till Skärgårdshavets nationalpark.

  • Nationalpark 11 - Enskär

    Finlands yngsta nationalpark.

    Utanför Nystad ligger Finlands yngsta nationalpark – Bottenhavets nationalpark. Den består av fantastiska öar och ett stort havsområde. Ett av de populäraste besöksmålen är Enskär.

  • Nationalpark 12: Linnansaari

    Ett av Finlands vackraste insjölandskap.

    Linnansaari nationalpark ligger i närheten av Nyslott och stoltserar med ett av Finlands vackraste insjölandskap.

Nyligen publicerat - Natur

  • Arbetet och skönheten i trädgården tar aldrig slut

    Nina Gustafsson bloggar från sin trädgård.

    Mormors vackra och lummiga trädgård, fylld av rovor, ärter och de finaste blommorna blev grunden för Nina Gustafssons trädgårdsintresse. Hon ville bli som mormor. I dag bloggar 45-åringen om sin trädgård, om rostiga föremål och skaparglädje från en lummig oas i Jakobstad.

  • Den nordiska naturen - och den i resten av världen

    Mitt i naturen i sommar på Yle Fem.

    Svenska naturprogrammet Mitt i naturen startade redan år 1980. I sommarens avsnitt ägnar man mycket tid till att skildra och jämföra Sveriges djur och natur med övriga världen.

  • Matsäkerheten utmärker Finland

    Vi har bra saker att vara nöjda över.

    Flera hundra representanter för jordbruk runt om i världen samlades under veckan i Finlandiahuset i Helsingfors för att dra upp riktlinjer för globala jordbruksfrågor. Jämför man jordbruksmetoder med varandra så kan man för vår del lyfta fram matsäkerheten som ett exempel på områden där Finland gör bra ifrån sig.

  • Inga träskmonster längre i Littois träsk

    Sjön mår fortfarande bra efter kemikaliereningen i maj.

    Sjön på gränsen mellan S:t Karins och Lundo mår fortfarande bra - till och med bättre än man vågat hoppas på. Sjön behandlades den 5 maj 2017 med 160 ton polyaluminiumklorid, vilket gjorde vattnet kristallklart.

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Kossor är farligare än vargar

    Ska du ut till landet? Akta dig för mordlystna kor.

    Ska du till landet i sommar? Akta dig för korna. Ska man tro på statistiken och nyhetsrapporteringen är det nämligen kossorna, inte alls vargarna, som är livsfarliga. Vi pratade med mjölkbonden Jesse om dessa gulliga men mordlystna jättar. Hur ligger det till egentligen?