Hoppa till huvudinnehåll

Riki Sorsa blev känd både med reggae och aftonfalk

Riki Sorsa var en musikalisk mångsysslare. Han sjöng allt från barnvisor till reggae-rock, både på finska och svenska.

Sorsa föddes 1952 och växte upp i Helsingfors. Sorsa är son till balettdansösen Margaretha von Bahr och företagaren Esko Sorsa, och halvbror till musikproducenten Robert von Bahr.

Startskottet för Riki Sorsas musikkarriär blev då han kom med i ESC 1981 med låten "Reggae OK", skriven av Jim Pembroke. Sorsa placerade sig på en sextonde plats av tjugo deltagare.

Kikiki kikiki - en klagande röst, bor i hans bröst.

En av Riki Sorsas största bravurer är "Aftonfalken", skriven av Pugh Rogefeldt och Ulf Lundell. "Aftonfalken" har Sorsa sjungit både på svenska och finska. Pontus Dammert ber honom framföra den i programmet Nattveranda 1994.

I Nattveranda sjunger han också sin senaste stora hit "Joki", med nästan naturlyrisk text. Det är ursprungligen en amerikansk låt, "Boat on the river" med text av Tommy Shaw. Den finska texten är av Pia Partanen.

Riki Sorsa diskuterar sedan med Pontus Dammert om musikkarriären och modersbundenhet.

Vi får höra Riki Sorsa sjunga Hectors låt "Jos sä tahdot niin" på svenska. Bo Carpelan har översätt låten till "Om du vill det så". Jukka Hakoköngas spelar dragspel.

Riki Sorsa har också sjungit barnvisor. I Buu-klubben framför han Henrik Huldéns söta sång om Vingelvam.

Bettina Sågbom intervjuar Riki Sorsa 2002. Hon är mycket ivrig, för det visar sig att de har varit på samma fest i Hangö. Där satt Riki Sorsa mycket nära henne. Själv minns han inte den festen.

Riki Sorsa och cancern

Livet förändrades för Riki Sorsa 2006. Han diagnosticerades med strupcancer. Sorsa genomgick behandling, slutade röka och blev frisk. Han fortsatte med musikkarriären och livet.

Men i november 2015 återkom cancern, nu som lungcancer.

Sorsa talar ut om sin sjukdom, döden och vården i Finland i Efter nio.

Ni måste komma ihåg att man spyr och man blöder i en sådan här situation, och hela tiden finns det vänliga människor omkring som tvättar och torkar upp.― Riki Sorsa

Riki Sorsa var mycket rädd för döden, men han prisar vården i Finland. Människor som vill ens bästa, som gör ett mycket bra jobb för en mycket dålig lön.

RIki Sorsa dog i maj 2016.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet