Hoppa till huvudinnehåll

Äggrättegången avslutades - dom väntas på försommaren

Tullen visade upp äggsamlingen i Karleby.
Tullen visade upp äggsamlingen i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist äggsamling

Rättegången mot äggsamlaren från Närpes avslutades på fredagen i Vasa hovrätt.

Åklagaren och den svarande står långt ifrån varandra i fråga om både vilka brott som begåtts och hurdant straff som bör utmätas.

Den första frågan handlar om huruvida äggsamlarens gärningar ska betraktas som ett enda stort naturskyddsbrott eller flera mindre brott.

Ett eller flera brott?

Åklagarens linje är att det är fråga om ett stort naturskyddsbrott som har pågått fram till november 2011, då tullen beslagtog mannens äggsamling.

Försvaret hävdar att det handlar om tre brott: att samla ägg i naturen, att importera fågelägg utan tillstånd och att inneha fågelägg utan tillstånd. När det gäller äggplockningen i naturen har den svarande erkänt gärningen i sin helhet redan tidigare.

- De här brotten är för olika för att de ska gå att bunta ihop i ett enda åtal, säger försvarsadvokat Kenneth Peth.

Advokat
Advokat Kenneth Peth. Advokat Bild: Yle/Filippa Sundlin kenneth peth

Till den här frågan hör också preskriptionstiden. Åklagaren menar att brottet pågått fram till 2011, vilket innebär att någon preskriptionstid inte blir aktuell.

Försvaret säger att stämning delgavs den svarande 2013, alltså ska preskriptionstiden räknas från den tidpunkten. Därmed skulle de flesta av brotten konstateras vara föråldrade.

Ekonomiskt motiv eller ej

Den andra huvudfrågan gäller det kommersiella inslaget i äggsamlandet. Åklagaren hävdar att det är ostridigt att byteshandel förekommer.

- Trots att den svarandes mål var att få en så stor samling som möjligt var varje ägg ett potentiellt bytesobjekt, säger åklagare Jarmo Rintala.

Åklagarens tes stärks av de penningtransaktioner som förekom mellan äggsamlaren i Närpes och en samlare i Sverige, i samma veva som den svarande mottog en större samling fågelägg från Sverige.

Den svarande har hela tiden hävdat att samlingen var en donation och att penningtransaktionerna handlar om att han köpt böcker av den svenska samlaren.

Försvaret framhärdar med att något kommerisellt motiv inte finns. Målet har hela tiden varit att utöka samlingen och dokumentera den väl.

- Den svarande har köpt ett Madagaskarstrutsägg, helt legalt. Han har köpt ägg från fåglar hållna i fångenskap, helt legalt, och han har köpt två ägg av en släkting då han själv var 12 år gammal. Det är befängt att tala om kommersialism, säger advokat Kenneth Peth.

Tillstånd för ägg

Den tredje frågan gäller den svarandes underlåtenhet att ansöka om tillstånd både för import och innehav av fågeläggen.

- Han har inte gjort några som helst ansatser att ansöka om tillstånd, eller en ta reda på hur man gör det, sa åklagaren.

Försvaret tar fasta på att lagstiftningen framför allt kring importen och innehavet av fågeläggen är otydlig.

- Han kunde inte veta att import och innehav av gamla fågelägg kräver tillstånd. Det är inte rimligt förutsägbart, lagen måste vara tydlig och klar för gemene man, säger advokat Kenneth Peth.

Åklagaren kräver strängare straff

Också i frågan om straff står åklagaren och de svarande långt ifrån varandra.

Åklagaren vill skärpa det villkorliga fängelsestraffet på ett år som den svarande fick i tingsrätten till ett år och åtta månader eller två år villkorligt. Äggsamlingen ska förklaras bruten till staten i sin helhet - annars bedömer åklagaren risken för återfall som överhängande. Skadeståndet till staten på 250 000 euro bör höjas till 400 000 euro.

Den svarande har i sin besvärsansökan till hovrätten yrkat på att befrias från skadeståndet, eller jämka det till noll och att äggsamlingen ska återbördas till honom.

I rättsbehandlingen på fredagen framförde försvaret sina förslag på straffpåföljder bakom lyckta dörrar.

Dom från hovrätten väntas på försommaren.