Hoppa till huvudinnehåll

Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

Allemansrätten i Finland ger var och en som vistas här möjligheten att röra sig fritt i naturen. Oberoende av vem som äger marken så är det tillåtet att plocka vilda bär, svampar och växter samt att meta, pilka och campa. Men de här rättigheterna förutsätter såklart att man tar hänsyn till omgivningen.

Vanligt hyfs och bondförnuft brukar räcka långt. Då man rör sig i naturen gäller det att inte lämna skräp efter sej, inte gå för nära andras hus och gårdsplaner och självklart inte heller skada djur, träd och växter. Noggranna bestämmelser kan man leta upp i naturvårdslagen, strafflagen, ordningslagen, räddningslagen, avfallslagen, terrängtrafiklagen, vattenlagen och sjötrafiklagen.

De undantag från allemansrätten som finns utgörs främst av naturskyddsområden och försvarsmaktens områden där rörelsefrihet och aktiviteter ofta kan vara begränsade. Att meta och pilka kan också vara förbjudet på vissa ställen, så som i lax- och sikförande forsar eller strömdrag.

Allemansrätten i ett nötskal

Du får...

  • röra dig till fots, åka skidor, cykla och rida i naturen, såsom i skogar och på naturängar
  • tillfälligt vistas och övernatta på sådana platser där det också annars är tillåtet att röra sig (till exempel tälta på tillräckligt avstånd från närmaste bebyggelse)
  • plocka vilda bär, svampar och växter som inte är fridlysta, gäller även för kommersiell verksamhet
  • plocka tickor (förutom sprängticka) så länge man inte skadar trädet
  • meta och pilka
  • tillreda mat på friluftskök eller grill
  • idka båtliv och bada i hav, sjöar och vattendrag samt färdas på isen

Du får inte...

  • störa eller orsaka olägenheter eller skador för andra människor eller naturen
  • röra dig på gårdsplaner, planteringar och odlade åkrar
  • störa vilda djur och fåglars häckning
  • störa hemfriden eller den offentliga friden
  • skräpa ner, gäller även flytande avfall
  • fälla eller skada träd
  • ta mossor, lavar, jordmaterial eller träd utan markägarens tillstånd
  • göra upp öppen eld utan markägarens tillstånd
  • köra med motordrivna fordon i terräng utan markägarens tillstånd
  • fiska och jaga utan vederbörligt tillstånd
Sommarstuga i Sahalahti
Man får inte skräpa ner så kom ihåg att bara använda miljövänliga, biologiskt nedbrytbara tvålar och rengöringsmedel i naturen. Diska inte heller direkt i sjön och häll ut ditt avfallsvatten på land. Sommarstuga i Sahalahti Bild: Arja Lento/Yle strandstuga

Naturskyddsområden har striktare regler

Naturskyddsområdena utgör undantag från allemansrätten i och med att där kan råda striktare bestämmelser för att skydda miljön. Ett naturskyddsområde kan vara en nationalpark, ett naturreservat eller s.k. övriga naturskyddsområden. Nationalparker och naturreservat kan bara inrättas på områden som tillhör staten. En nationalpark skall finnas till för allmänheten som natursevärdhet och för att öka naturkännedomen och intresset för naturen. Ett naturreservat kan inrättas för att skydda biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer, för forsknings- eller undervisningssyfte. Övriga naturskyddsområden kan t.ex. vara naturminnesmärken, fågelskyddsområden eller skyddade områden som inrättats på privatägda marker.

I naturreservat får man i regel endast röra sig på särskilt anvisade vägar, stigar och områden, vill man röra sig utanför dessa måste man be om tillstånd. Också i nationalparker och övriga naturskyddsområden kan finnas regler som begränsar allemansrätten, till exempel att tältning bara är tillåtet på markerade platser.

Var gränserna till ett naturskyddsområde går, samt vilka bestämmelser som gäller där, skall märkas ut i terrängen. När det gäller vattenområden kan gränserna märkas ut endast på kartan. Specifika bestämmelser kan också läsas i naturskyddsområdenas egna ordningsstadgor.

Haukkalampi i Noux nationalpark
Vacker vy över Haukkalampi i Noux nationalpark Haukkalampi i Noux nationalpark Bild: YLE/Fred Wilén sjö

Ibland behövs tillstånd av markägaren

Att plocka vilda bär, svamp, blommor och växter samt ris, blad, barr, bark, näver och kottar som fallit till marken är tillåtet enligt allemansrätten. I vissa naturskyddsområden kan det dock finnas begränsningar. Men mossor och lavar får man inte samla utan markägarens lov. Man får inte heller ta trädkvistar eller andra delar av träd utan att be markägaren om lov, det gäller både levande och döda träd. Också för att ta jordmaterial så som grus och stenar behövs tillstånd av markägaren. För att plocka med sig t.ex. sten i små mängder är dock tillåtet, om det inte medför mer än ringa olägenhet för den som äger marken.

På friluftsområden och på campingplatser brukar det ofta finnas särskilda platser där man får göra upp eld. Att göra upp eld på isen är också tillåtet. Men i övriga fall bör man alltid be om lov för att få göra upp öppen eld. Kom dock ihåg att om det på grund av torka, vind eller någon annan orsak finns uppenbar risk för skogsbrand så får man inte göra upp öppen eld alls. Med öppen eld menas att elden inte är isolerad från marken och/eller att det finns risk för att glöd eller gnistor sprider sig och vållar eldsvåda. Vid varning för skogsbrand får du därför inte använda t.ex. engångsgrill. Att tillreda mat på friluftskök är däremot tillåtet.

Att lämna bestående spår efter sig eller att på annat sätt störa omgivningen är inte tillåtet så be också om lov innan du t.ex. kör med motordrivet fordon i terräng på annans markområde.

Två personer på var sin snöskoter.
Det är tillåtet att köra snöskoter på is och på snöskoterleder. Men för att köra i terräng ska man ha markägarens tillstånd. Två personer på var sin snöskoter. Bild: Yle/Seppo Nykänen snöskoteråkning,snöskoter,snöskoterrutter,vinter,snö

Hunden skall vara kopplad

På andras mark skall hunden vara kopplad eller vid behov genast kunna kopplas. Hunden får gå lös bara med markägarens tillstånd eller med tillstånd av den som innehar jakträtten i området. Under tiden 1.3 - 19.8 då de vilda djuren har ungar skall hunden alltid vara kopplad, också på din egen mark. Kom även ihåg att hunden alltid skall vara kopplad i tätorter och på allmänna platser och att hundar inte över huvud taget får vistas på allmänna badstränder, lekplatser för barn, torg, idrottsplaner och skidspår som iståndsatts för allmänt bruk.

Glad hund i solen.
Från mars till mitten av augusti skall hunden alltid vara kopplad. Glad hund i solen. Bild: Yle/ Frida Lönnroos gammal hund

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix